Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik är hårt utsatta, eftersom det finns stora svårigheter med att upptäcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet är i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De två organisationerna delar ansvaret och uppmanas därför att samverka. Syftet med examensarbetet är att förstå socialtjänstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nå syftet har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

I denna uppsats har syftet varit att, könsuppdelat, undersöka samband mellan småbarnsföräldraskap och psykisk press hos sammanboende småbarnsföräldrar vid två mättillfällen, 1991 och 2000, samt att jämföra och förklara resultaten. Datamaterial som använts i uppsatsen är hämtade från de riksrepresentativa Levnadsnivåundersökningarna (LNU) som genomfördes 1991 och 2000. Resultaten har sedan diskuterats.Fynden visar att småbarnsföräldrar har det gemensamt mellan könen att de upplevt ökad psykisk press från mätningen 1991 till 2000. Det finns dock skillnader i den psykiska pressen mellan könen vid båda mättillfällena och skillnaderna har förändrats från 1991 till 2000. Vid båda årtalen gäller för kvinnor att småbarnsföräldraskap fungerar skyddande mot psykisk press.

Bakgrund: En vanlig men inte så ofta uppmärksammad sjukdom, Body Dysmorphic Disorder (BDD), kan för den drabbade orsaka stort lidande och begränsningar i livet. En ohälsosam fixering vid en viss kroppsdel och dess upplevda defekt kan leda till överdrivna skönhetsrutiner eller rädsla för sociala sammanhang. Då personer som är drabbade av BDD upplever att en viss kroppsdel är defekt, finns dessa personer representerade på kliniker som genomför kosmetiska ingrepp. Syfte: Vi avser med denna litteraturstudie studera hur hälsan påverkas hos personer med BDD efter kosmetisk plastikkirurgi. Metod: Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som granskats, kvalitetsbedömts och analyserats utifrån Fribergs (2012) mall.

Baserat på Terror Management Theory utvecklades en hypotes om att personer utsatta för dödspåminnelser skulle bedöma förövaren i ett fiktivt brott hårdare än personer som inte blivit det, samt om förövaren var en kvinna. I studien ingick totalt 80 deltagare uppdelade i fyra olika grupper, med könen jämnt fördelade i varje grupp. Hälften av grupperna blev dödspåminda och fick antingen läsa om en manlig eller kvinnlig förövare i ett brott. Båda grupperna fick läsa en fiktiv fallbeskrivning och sedan ange i hur hög grad de tyckte att texten talade för att förövaren lidit av en allvarlig psykisk störning under tiden brottet begicks. Resultatet visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan grupperna för någon av betingelserna, vilket medförde att föreliggande studies resultat inte kunde bemöta tidigare forskning.

Hur uppfattar tonåringar sina föräldrar? Har tonåringars upplevelser av sina föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem någon betydelse när det gäller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonåringars uppfattning av föräldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och föräldra-tonårsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonåringar. Studien ämnade också undersöka om det varierade beroende på kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i två medelstora städer i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% från Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller någon av föräldrarna var födda i något annat land än Sverige.

Syfte: Syftet med min undersökning är att söka svar på vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohälsa inom gymnasiesärskolan i två kommuner.Frågeställningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohälsa?? Hur upplever personalen psykisk ohälsa hos elever, finns det olika förhållningssätt i konkreta situationer?Metoden är observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolpräst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.