Bakgrund: Varje Är drabbas mÄnga förÀldrar av stor sorg nÀr deras barn fÄr obotlig cancer. FörÀldrarna glömmer sina egna behov och prioriterar istÀllet barnets, vilket kan leda till en psykisk ohÀlsa hos förÀldrarna. Som sjuksköterska handlar det om att fÄ insikt och kunskap om förÀldrarnas situation för att kunna hjÀlpa och stötta dem pÄ bÀsta sÀtt. MÄlet Àr att förÀldrarna ska ha en stabil psykisk hÀlsa och pÄ sÄ vis vara starka i sin förÀldraroll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förÀldrarnas upplevelser av att leva med ett barn som drabbats av obotlig cancer.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie gjordes. Sex sjÀlvbiografier, som var skrivna ur förÀldrarnas perspektiv, analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: Det bildades tre kategorier och sex underkategorier: psykiskt och fysiskt pÄfrestande, att smÀrtsamt försöka nÀrma sig det som kommer att hÀnda - brist pÄ kontroll, isolering till följd av förÀndrad roll i livet, en förnekelse som övergÄr i acceptans, att vara stark i sin förÀldraroll - hoppet ger styrka, betydelsen av stöd, vikten av att finnas till hands.  Slutsats: FörÀldrarnas livsvÀrld förÀndrades drastiskt och de kÀmpade mellan lidande och vÀlbefinnande.

Background For patients in need for psychiatric care who refuse treatment, coercive care might be necessary due to The Law of Psychiatric Compulsory Care, LPT. The purpose of this law is to make sure the patient later on will be able to increase autonomy. The most frequent patients in coercive care suffer from psychosis, heavy depression or having high risk of committing suicide. One of the most important tasks in the nurse profession is to increase patients? autonomy.

I denna uppsats har jag genom den diskursanalytiska metoden sökt att undersöka hur grÀnsen mellan psykiskt normala och psykisk efterblivenhet barn pÄ 1930-talet upprÀttades genom diskursen som fördes i en av statens offentliga utredningar om sÀrskild undervisning. Undersökningen har visat att det efterblivna barnet var föremÄl för en makt och kontrollutövande verksamhet som genom differentierad undervisning skulle befria den vanliga skolan frÄn den belastning som de efterblivna ansÄgs att vara. Vidare har undersökningen visat att denna differentiering och polarisering inte enbart grundades pÄ pedagogiska aspekter utan ocksÄ var en profylaktisk ÄtgÀrd. Efterblivenhet var nÄgot som stod i nÀra anslutning till asocialitet och kriminalitet, dÀrför sökte ecklesiastikdepartement genom en kontrollerad undervisning ocksÄ att omvÄrda och uppfostra dessa individer pÄ ett sÀtt som inte förÀldrarna ansÄgs vara kapabla till. Den sÀrskilda undervisningen var bÄde ett sÀtt att kontrollera barnen men ocksÄ en möjlighet att avstyra vad som senare kunde utvecklas till att bli en samhÀllsfara.

PÄ arbetsplatsen spenderar individen en stor del av sitt liv och arbetsmiljön kan pÄverka hÀlsan fysiskt och psykiskt. Inom skolvÀrlden upplevs arbetsmiljön som stressande och psykiskt pÄfrestande enligt kartlÀggningar. Det Àr frÀmst lÀrare men Àven övrig personal och elever som upplever en anstrÀngd arbetsmiljö som pÄverkar deras hÀlsa. Studier visat att det Àr vanligt med psykisk ohÀlsa, hög andel fysiska symtom, men ocksÄ höga krav och lÄg kontroll. Större skolor har en sÀmre arbetsmiljö Àn mindre skolor.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

I Sverige Àr det fortfarande en ojÀmn fördelning av uttaget av förÀldradagar hos nyblivna förÀldrar dÀr mammorna tar ut den största delen.  Syfte:. Att undersöka hur förÀldrar resonerar kring förÀldraledighet, hur de vÀljer att fördela dagarna, vilka Àr anledningen till det och vad skulle fÄ dem att resonera annorlunda. Metod: En explorativ studie med kvalitativ ansats. 12 semi-strukturerade intervjuer genomfördes med sex förÀldrapar i Äldern 25-42Är som fÄtt barn de senasta tvÄ Ären, förÀldrarna intervjuades enskilt.

Alla har nÄgon gÄng mot sin vilja fÄtt en störande tanke pÄ hjÀrnan. En skrÀmmande bild eller en kÀnsla av att nÄgonting Àr fel.I den hÀr artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat ivÀg och blivit ett hinder för normalt umgÀnge med andra mÀnniskor.LÀs om livet som tvÄngssjuk..

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med sprÄkstörning utifrÄn de olika verksamheter barnet ingÄtt i. Vi valde att lÀgga tyngdpunkten pÄ nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma lÄg till grund för sjÀlva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt Ätta intervjuer samt granskade dokumentation frÄn det att barnet var 18 mÄnader och framÄt.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, frÄn olika kulturer, erfarenheter och behov av vÄrdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var ocksÄ att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gÀllande fysisk och psykisk hÀlsa samt informationsbrist frÄn lÀkare angÄende biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bÀttre och mer djupgÄende information, separata informationssamtal med vÄrdpersonal och rÀtt anpassad information vid rÀtt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och vÀrderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av sprÄkbarriÀrer och otillfredsstÀllande lÀkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgÀnglighet till vÄrden, extra stöd i bÄde fysisk och psykisk egenvÄrd samt individuella vÄrdinsatser.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlÀrt beteende och Àr förÀnderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvÄrdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns mÄnga mÀnniskor med annan etnisk och kulturell bakgrund. MÀnniskor som emigrerar drabbats av psykisk ohÀlsa i högre grad Àn genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och Ängest.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vÄrdas för psykisk ohÀlsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie anvÀnds en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: TvÄ kategorier framkommer ur resultatet.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Syftet med studien Àr att fÄ en ökad förstÄelse för nÄgra bakomliggande orsaker till varför mÀnniskor begÄr kriminella handlingar. Studiens övergripande frÄgestÀllningar Àr följande; PÄ vilket sÀtt pÄverkar umgÀngeskretsen en individs förutsÀttningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstÄs? FrÄgestÀllningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjÀlp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgÄngspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjÀlp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstÀrkningar, symbolisk interaktionism, stÀmpling och sociala band.Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppvÀxt, skolsituation och umgÀnge interagerade negativt med varandra.

Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig pÄ olika sÀtt i samhÀllet. Dessa Àr svÄra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sÀtt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och pÄverka deras skolsituation. Vi vill Àven se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbÀttras. UtifrÄn kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstÄr pÄ grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer pÄ de tvÄ skolorna vi undersökt men att dessa tvÄ skolor har olika sÀtt att angripa och hantera dessa problem.

PÄ arbetsplatsen spenderar individen en stor del av sitt liv och arbetsmiljön kan pÄverka hÀlsan fysiskt och psykiskt. Inom skolvÀrlden upplevs arbetsmiljön som stressande och psykiskt pÄfrestande enligt kartlÀggningar. Det Àr frÀmst lÀrare men Àven övrig personal och elever som upplever en anstrÀngd arbetsmiljö som pÄverkar deras hÀlsa. Studier visat att det Àr vanligt med psykisk ohÀlsa, hög andel fysiska symtom, men ocksÄ höga krav och lÄg kontroll. Större skolor har en sÀmre arbetsmiljö Àn mindre skolor.