Det Àr viktigt att skolan kan bemöta barn och elever som uppvisar psykisk ohÀlsa.SkolhÀlsovÄrden Àr uppbyggd pÄ team vilka har medlemmar som samarbetar med andra teamfrÄn andra professioner. Det Àr av vikt att detta samarbete fungerar pÄ ett effektivt sÀtt. Syftetmed denna studie var att undersöka vilken teoretisk utgÄngspunkt barn- och elevhÀlsoteametskuratorers arbete utgÄr ifrÄn och om kuratorsgruppen har en samsyn gÀllande den teoretiskautgÄngspunkten. Syftet konkretiserades genom följande frÄgestÀllningar: 1. Vilken teoretiskutgÄngspunkt Àr vÀgledande för barn- och elevhÀlsoteamets kuratorer och finns det nÄgonenighet eller oenighet i samsynen gÀllande den teoretiska utgÄngspunkten? 2.

Bakgrund: Att ta hand om de efterlevande efter ett dödsfall Ă€r en svĂ„r och komplicerad uppgift för sjuksköterskan, speciellt om dödsfallet sker ovĂ€ntat. Vid ett ovĂ€ntat dödsfall blir sorgearbetet mycket svĂ„rare för de efterlevande jĂ€mfört med vĂ€ntade dödsfall. Livet tar en drastisk vĂ€ndning och ingen tid för emotionell förberedelse har funnits.Syfte: Syftet var att beskriva efterlevandes erfarenheter vid ett ovĂ€ntat dödsfall av en nĂ€rstĂ„ende.Metod: Studien Ă€r en systematisk litteraturstudie med sammanstĂ€lld forskning utifrĂ„n artiklar som involverar efterlevandes erfarenheter och upplevelser vid ett ovĂ€ntat dödsfall. Forsberg och Wengström (2013) har anvĂ€nts som inspiration under analysprocessen.Resultat: Sju olika kategorier arbetades fram och kom till att bli: Lidandets olika former, Efterlevandes erfarenheter av information och omhĂ€ndertagandet, Att bli lĂ€mnad i ovisshet, Att ta farvĂ€l, Att gĂ„ vidare och bearbeta sorgen, Att fĂ„ tala ut och Ökad risk för psykisk och fysisk ohĂ€lsa. Tre övergripande teman framkom: Efterlevandes kris- och sorgeupplevelser, Erfarenheten av omhĂ€ndertagandet samt Erfarenheten av livet efter dödsfallet. Slutsats: Efterlevande reagerar olika pĂ„ sorg och lidande.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex högstadielÀrare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lÀrarna arbetar preventivt nÀr det handlar om psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar. Fokus ligger Àven pÄ att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta preventivt och dÀrför har Àven en psykolog frÄn Stockholms Àtstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsÀtt som lÀrare kan anvÀnda i sin undervisning. Syftet med studien Àr att granska om dessa sex lÀrare arbetar med omrÄden som handlar om kost, sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lÀmpliga omrÄden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus lÀggs pÄ den vÀlkÀnda teorin kognitiv dissonans som Àr en mycket framgÄngsrik metod nÀr det handlar om att arbeta förebyggande mot Àtstörningar. Stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ att informera om vilka omrÄden som anses lÀmpliga att arbeta med nÀr det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser frÄn denna studie Àr att samtliga lÀrare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Merparten av den forskning som handlar om Aspergers syndrom bygger i dagslÀget pÄ studier gjorda pÄ mÀn och pojkar. Jag har dÀrför valt att fokusera pÄ flickor i denna studie. Den tidigare forskning som tas upp i denna uppsats beskriver diagnosen Aspergers syndrom, hur skolsituationen ser ut för elever med Aspergers syndrom i dagslÀget, samt varför flickor i större utstrÀckning Àn pojkar blir förbisedda nÀr det gÀller denna diagnos. Min frÄgestÀllning Àr: ?Hur ser flickor, som fÄtt diagnosen Aspergers syndrom, pÄ sin skolsituation och sitt egna lÀrande?? För att fÄ svar pÄ detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio flickor som har diagnosen Aspergers syndrom.

Eftersom flickors psykiska hÀlsa varit i fokus en hel del sista tiden blev syftet med denna studie att undersöka bakomliggande orsaker till tonÄrsflickors sjÀlvdestruktiva tendenser. TonÄrsflickor som skÀr, brÀnner eller skadar sig sjÀlva fysiskt pÄ nÄgot sÀtt har varit i fokus. PÄ grund av begrÀnsningen av tid och Àmnets kÀnsliga karaktÀr baserades uppsatsen pÄ resultat frÄn tidigare studier och en sjÀlvbiografi som alla handlade om sjÀlvskadebeteende. Den teoretiska kopplingen gjordes till Anthony Giddens och Thomas Johansson med intimitet, förÀldraskap, ontologisk trygghet och beroende som de centrala begreppen. De preciserade frÄgestÀllningarna blev ifall flickors familje- eller skolsituation, eller den förÀndrade idealbilden av kvinnans kropp pÄverkar dem att skada sig sjÀlva.

Inledning: Psykisk ohÀlsa samt vÀrk Àr de vanligaste orsakerna till att mÀnniskor upplever sitt hÀlsotillstÄnd som nedsatt. Bland kvinnor utgör dessa tillstÄnd tre fjÀrdedelar av sjuk- och aktivitetsersÀttningar. Projektet Fyrklövern startades med syfte att utvÀrdera en kombinationsmetod av Grön rehabilitering och Supported Employment (SE). Projektledningen önskade Àven en utvÀrdering av deltagarnas livskvalitet vilket resulterade i att denna uppsats har genomförts. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnors livskvalitet förbÀttrades efter intervention Grön rehabilitering och SE.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda pÄ hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av nÄgra olika lÀrare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuade menade att elevinflytande Àr elevernas möjlighet att pÄverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har ocksÄ beskrivits som pÄverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har ocksÄ tittat pÄ varför elever ska ha inflytande i skolan. LÀrarna jag intervjuat ger exempel pÄ fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bÀttre, vikÀnslan i gruppen kan stÀrkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Denna studie, ?Att leva ovetandes i det tysta?, Àr skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende Àr ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft sÄ stort fokus i samhÀllet. IstÀllet har fokus legat pÄ exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte pÄ deras anhöriga som ocksÄ Àr drabbade. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om insikten om att vara medberoende, kan fÄ anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda.

Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

The purpose of this study is to understand how street-level bureaucrats, working with clients with mental illness, are implementing their statutory obligation of support for family carers who are caring for or supporting relatives with mental illness. The study are based on vignettes and qualitative interviews with social workers in three different municipalities in southern Sweden. The questions of this study are:? How do the social workers communicate their statutory obligation of support to family carers?? How do the social workers distinguish the family carers?? How do the social workers distinguish the family carers who are in need of support? Metod: Vignettes and qualitative interviews has been used as methods to gather empirical data.Theory: Theories of street-level bureaucracy has been used as theory in the analyses of the empirical material.Results: The result of this study concludes that the social workers, in lack of policy introduction, communicate their obligation to support family carers within their discretion. The result shows that the majority of the municipalities do not have formalized support for family carers supporting relatives with mental illness. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family carer who is a carer in need of support.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom intervjuer med förÀldrar till extremt prematura barn, klargöra hur dessa barns skolsituation gestaltat sig. Studien avsÄg att lyfta fram hur förutsÀttningarna sett ut sÄvÀl socialt som kognitivt i skolan för dessa barn, vilka behov och vilka svÄrigheter de har eller har haft, vilket eventuellt stöd de har eller har fÄtt samt hur bemötandet ifrÄn skolan varit.Teori: Denna specialpedagogiska uppsats har en livsvÀrldsfenomenologisk teori som grund.Metod: Metoden bestÄr av kvalitativa djupintervjuer och utgÄr frÄn en hermeneutisk ansats. Uppsatsen bygger pÄ intervjuer med mödrar till extremt prematura barn. Kriteriet för att delta i studien var att barnet, dels hade fötts före graviditetsvecka 29, dels hade hunnit börja i grundskolan. Studien behandlar hur mödrarna till barnen upplevt sina barns skolgÄng.

The purpose of this essay is to explore how social workers view a possible connection between exposure to honour violence and development of mental illness and/or substance abuse. We first heard of the possible connection from a voluntary organization who work in this field and who believe that this connection could be common. We therefore wanted to explore this from the perspective of social workers who come into contact with victims of honour violence: was this something they had noticed? How did they deal with it if it was noticed? We also asked how the possible connection could be interpreted and, supposing the social workers had failed to notice the connection, why this could be. We made five qualitative interviews with six social workers working in different contexts whom within their work come across honour-related issues.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Bakgrund: Patienter som Äterfinns inom den psykiatriska vÄrdkontexten och som lider av samtidig psykisk ohÀlsa och substansbrukssyndrom, eller dubbeldiagnos, riskerar att mötas av stigmatiserande förhÄllningssÀtt pÄ grund av okunskap och förutfattade meningar. Syfte: Syftet med denna studie var att, genom att intervjua patienter med dubbeldiagnos, belysa deras upplevelser av vÄrdares bemötande inom den psykiatriska vÄrden. Metod: För att fÄ en djupare förstÄelse av fenomenet bemötande anvÀndes en fenomenologisk-hermeneutisk metod efter inspiration av Lindseth och Norberg (2004). Tre forskningspersoner intervjuades om sina upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vÄrd. Resultat: I resultatet framtrÀdde fyra teman; att vara i underlÀge; att bli medveten om sitt sammanhang; att bli vÀl mottagen och att bli sedd som en person.