Syftet med studien har varit att undersöka hur studiens elever uppfattar specialpedagogik, exkluderande eller inkluderande.Studien har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen i den mĂ„n att det Ă€r uppfattningar den Ă€r intresserad av. Genomförandet av studien gjordes med djupintervjuer av sex stycken elever pĂ„ ett yrkesprogram i en gymnasieskola i södra Sverige.Data samlades in och analyserades med hjĂ€lp av en kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultatet Ă€r indelat i tre centrala kategorier, Pedagogen och lĂ€randet, skolan och undervisningen och specialpedagogik och presenteras utifrĂ„n dem.Resultatet visar bland annat att den viktigaste faktorn för att elever ska uppfatta sin studiesituation som bra Ă€r goda relationer, bĂ„de med lĂ€rarna och andra elever. Även att fĂ„ vara tillsammans, inkluderade i alla undervisningssituationer.Förhoppningen med studien Ă€r att den ska kunna medverka till att fler blir medvetna om vad som pĂ„verkar elever i behov av stöds skolsituation beroende pĂ„ hur de blir bemötta av pedagoger, specialpedagoger och elever i deras skolmiljö. .

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÀtverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nÀtverksarbete anvÀnds och i sÄdana fall vad det finns för motiveringar till att anvÀnda respektive inte anvÀnda denna typ av insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anstÀllda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar och tvÄ slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frÄgemall.

Vad upplever barn i Ärskurs 5 som stressande och hur pÄverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det Àr beskrivande för denna uppsats..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur de svÄrigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lÀrare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som anvÀnds, för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Metoden Àr att intervjua tre lÀrare och sedan göra en tematisk analys, dÀr fem teman bildats, som stÄr för de största svÄrigheterna. Dessa Àr resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik Àr ytterligare ett tema som bildats och som stÄr för de metoder som anvÀnds för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Resultatet överensstÀmmer med tidigare forskning vad gÀller de svÄrigheter som förekommer. Dock visar forskningen pÄ fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svÄrigheterna, Àn vad respondenterna nÀmner.Slutsatsen Àr att det rÄder brist pÄ metoder som krÀvs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, bÄde vad det gÀller sprÄkinlÀrningen, men ocksÄ metoder för att höja elevernas motivation..

Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

Antalet personer som klassificeras som överviktiga ökar i stadig takt och antalet personer som lider av fetma har fördubblats sedan 1980. Kraftig övervikt och fetma medför komplikationer som pÄverkar livskvaliteten hos personer negativt. DÄ individer har svÄrigheter med att gÄ ned i vikt pÄ naturlig vÀg övervÀgs genomförandet av en gastric bypass. Livskvalitet Àr nÄgot varje mÀnniska upplever subjektivt och innefattar psykisk och fysisk hÀlsa, sociala relationer och kÀnsla av sjÀlvstÀndighet. Syftet med studien Àr att beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgÄtt en gastric bypass.

De senaste decennierna har stora samhÀllsförÀndringar skett för att förbÀttra situationen för mÀnniskor med psykisk ohÀlsa. Trots detta riskerar personer med psykisk ohÀlsa genom fördomar bÄde av andra och sig sjÀlv att hamna i ett socialt utanförskap. Psykos Àr ett samlingsnamn för symtom dÀr verkligheten förÀndras genom exempelvis hallucinationer eller vanförestÀllningar. Cirka 70 000 personer i Sverige har nÄgon gÄng vÄrdats i psykiatrisk slutenvÄrd för psykossymtom. Personer med psykos upplever att de kan kÀnna en förÀndring av jaget och förlora kontrollen över vem de Àr.

Bakgrund: Endometrios ?r en sjukdom som drabbar en av tio kvinnor i fertil ?lder. Kunskapen om sjukdomen ?r begr?nsad och kvinnor kan beh?va v?nta i flera ?r fr?n symtomdebut till diagnos. Psykiska konsekvenser av sjukdomen tas s?llan i beaktning. Sjuksk?terskan har en viktig roll i att m?ta patienten med r?tt kunskap f?r att bidra till en personcentrerad v?rd. Syfte: Att unders?ka hur kvinnors psykiska h?lsa p?verkas av att leva med endometrios f?r att ?ka f?rst?elsen kring deras omv?rdnadsbehov.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

HjÀrtsvikt Àr ett sjukdomstillstÄnd som utmanar patienten bÄde fysisk, psykisk och socialt och utgör idag den vanligaste diagnosen för patienter över 65 Är. DÀrmed Àr det Àven den vanligaste inlÀggningsorsaken för patienter i denna Äldersgrupp. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter som lever med hjÀrtsvikt upplever sin hÀlsa och egenvÄrd. Metoden grundar sig pÄ Polit och Beck (2012) genomförande av en litteraturstudie dÀr en nio-stegsmodell anvÀnts som mall för utförandet av litteraturstudien. Sammanlagt elva vetenskapliga kvalitativa studier granskades efter sökningar i de elektroniska databaserna CINAHL och PubMed.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhÀllsinsatserna ökade för personer med psykisk ohÀlsa inom omrÄden som boenden och sysselsÀttningar. Handlingsplaner och mÄl skapades för att hela Sveriges befolkning skulle fÄ möjlighet att kÀnna delaktighet och ha inflytande i samhÀllet. Socialt stöd har pÄvisat ha stor betydelse i samband med ÄterhÀmtning och integration i samhÀllet. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohÀlsa uppfattar socialt stöd frÄn eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer dÀr data samlades in.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur gymnasielever resonerar kring sina upplevelser av elevdemokrati och hur de tror att nÀrvaron av elevdemokrati kan ha pÄverkat relationen mellan lÀrare och elev och hur det kan ha pÄverkat eleverna som framtida vuxna. Metoden som anvÀndes var fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 17 informanter i Äldrarna 15-19. De starkaste vanliga upplevelserna av elevdemokrati som eleverna beskrev var att inte bli tagen pÄ allvar, upplevelser av skendemokrati och vikten av att fÄ veta att man kan pÄverka sin skolsituation. Informanterna upplevde att förhÄllandet mellan lÀrare och elev blev bÀttre med elevdemokrati. Detta ledde till att eleverna kÀnde sig trygga och tagna pÄ allvar. De tror ocksÄ att upplevelser av demokrati skolan kan ge dem ökat ansvarstagande och sjÀlvförtroende som de kommer att ha nytta av i sina vuxna liv. Dessutom ansÄg de att en tidig upplevelse av elevdemokrati kunde fÄ dem att bli mer engagerade i samhÀllsfrÄgor senare i livet.