Tidigare forskning kring funktionshindrade elevers skolgÄng och behov har oftast kretsat runt förÀldrarnas eller andra vuxnas perspektiv. Barn och unga med funktionshinder har setts med vuxnas ögon. Röster och erfarenheter frÄn barn och ungdomar med funktionshinder har i stort saknats i utredningar och betÀnkanden. Detta trots att Sverige förbundit sig att efterleva FN:s konvention om barnets rÀttigheter och inlemma barn och unga i beslutsprocesser. Med utgÄngspunkt frÄn artikel 12 i FN:s barnkonvention, om barns rÀtt att höras och bli hörda och den nyligen initierade utredningen om bland annat behovet av en specialskola för elever i gymnasieÄlder, samt kommunernas möjlighet att anordna utbildning för elever med vissa funktionshinder, var syftet med den aktuella studien att belysa funktionshindrade barn och ungdomars erfarenheter och upplevelser av sin skolsituation.

ForskningsfÀltet kring ungdomars psykiska hÀlsa Àr oenigt. Forskare Àr oense om den psykiska ohÀlsan hos ungdomar ökar? och i sÄ fall, varför? En faktor som lyfts fram som förklaring till hur ungdomar mÄr idag Àr ungdomars livsvillkor i Sverige. I det samhÀlle som ungdomar idag stÀlls inför rÄder en stark tilltro till individualism, vilket i sin tur leder till ett stort eget ansvarstagande som kan upplevas pressande. Dessa faktorer i sig innebÀr inte att ungdomar bör uppleva ett sÀmre psykiskt mÄende, tvÀrtom, de flesta ungdomar i Sverige idag mÄr bra.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Syftet med vÄr kvantitativa studie var att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohÀlsa. Syftet var ocksÄ att studera om det fanns nÄgon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohÀlsa pÄ yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vÄrt empiriska material anvÀnde vi oss av gruppenkÀter. EnkÀten var uppdelad i tvÄ olika delar, dÀr den första delen bestod av upplevelsefrÄgor, medan den andra delen bestod av ett sjÀlvskattningsformulÀr, dÀr eleverna fick göra en sjÀlvskattning pÄ en likertskala av olika faktorer som kan pÄverka den psykiska ohÀlsan. EnkÀtstudien genomfördes pÄ gymnasieelever i Ärskurs tvÄ pÄ tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkÀter.

14 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en sĂ€rskild utredare med uppdrag att utforma förslag till en svensk veteranpolitik, som skulle innefatta ansvaret för personalen före, under och efter internationella militĂ€ra insatser. Utredningen, som tog namnet Veteransoldatutredningen, lĂ€mnade i oktober 2008 sitt slutbetĂ€nkande. Syftet med denna uppsats var att kritiskt granska utredningens förslag till förbĂ€ttring i frĂ„gan om psykologisk ohĂ€lsa, stressprevention, inför insats och med utgĂ„ngspunkt i litteraturen försöka förutsĂ€ga om förslaget skulle komma att ge effekt Metodvalen i denna uppsats har utgjorts av kvalitativ textanalys samt deskription. Tyngdpunkten i essĂ€n ligger i att definiera stressreaktioner samt Ă„tgĂ€rder för stressprevention. DĂ€refter följer analysen för att kunna se om det finns en förankring i aktuell forskning, och mot slutet granskas om förslagen kommer att ge effekt.I uppsatsen söktes svar pĂ„ följande frĂ„gestĂ€llningar:-          Finns det en förankring i förslagen frĂ„n Veteransoldatutredningen i aktuell forskning med inriktning pĂ„ preventiva Ă„tgĂ€rder?-          Är det rimligt att anta att med stöd av aktuell forskning att förslagen kan förebygga psykisk ohĂ€lsa efter internationell insats?De viktigaste slutsatserna som har dragits frĂ„n denna studie Ă€r:Förslagen frĂ„n veteransoldatutredningen finns till del förankrade i aktuell litteratur.

I arbetet undersöks lÀrarrollens yrkesroll inom skolans vÀrld hur man arbetar med elever som drabbats av OCD. OCD stÄr för ?obsessive compulsive disorder? och det innebÀr mÀnniskor som lider av ett tvÄngssyndrom och tvÄngstankar. FrÄgor som arbetet Àmnar besvara Àr: Hur mÀrker man om ett barn lider av OCD? Vilka Àr de utmÀrkande symptomen? Finns det nÄgon koppling kring OCD och andra psykiska sjukdomar? Hur bemöter skolan de elever som lider av OCD? Finns det nÄgon specifik handlingsplan för dessa elever? Hur bör skolan bemöta dessa elever? Vilka hjÀlpmedel finns? Hur kan man anpassa undervisningen efter behov? Arbetet bestÄr i att ta reda pÄ vilka symptom elever som drabbats av OCD kan ha, hur Barn och ungdomspsykiatri (BUP) arbetar för att bota och lindra syndromet, hur skolan och lÀrare jobbar för att gynna elevernas utveckling och lÀrande samt hur man kan kÀnna sig om man lider av syndromet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod nÀr vi har intervjuat mÀnniskor som vi anser har haft en stor relevans för undersökningen. VÄr slutsats har varit att vi har fÄtt reda pÄ vad man ska ha i Ätanke nÀr man arbetar med barn som har OCD och psykisk ohÀlsa samt vad det innebÀr att lida av syndromet..

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av livsberÀttelser fÄ en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden Àr en livshistorieansats med tyngdpunkt pÄ elevers syn pÄ sin skolsituation och lÀrande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hÄllning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebÀr att verkligheten, kunskap och lÀrande skapas i social samverkan.Arbetet bygger pÄ en empirisk studie av tvÄ elevers berÀttelser om sin skoltid. Eleverna gÄr bÄda i Ärskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom omrÄdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och förÀldrars syn.

The aim of this thesis is to study young people's views on support, knowledge and change. The eight participants in this interview study are between 14 and 19 years old and they share the experience of growing up in a family where a parent is a substance misuser or mentally ill.Childhood sociology has been used as a theoretical framework. The main finding is that emotional and practical support based on the young person's needs and knowledge based on the ideas of empowerment and agency promotes change. The four most important insights according to the young persons are: My parent has got a problem. It is not my problem.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med demenssjukdom upplever vikten av stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal. VÄra frÄgor var: Hur viktigt Àr det med stödÄtgÀrder frÄn sjukvÄrdspersonal för de anhöriga till personer med demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte fÄr det stöd de behöver frÄn sjukvÄrdpersonal. Vi anvÀnde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visade att de stödÄtgÀrder som de anhöriga till personer med demenssjukdom ansÄg vara av stort vÀrde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, Àven den information som sjukvÄrdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade Àven att brist pÄ stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohÀlsa.

Syftet med denna studie har varit att med uppgifter frÄn UngDOK beskriva likheter och skillnader samt vilka riskfaktorer som förekommer hos tjejer i Äldrarna 13-24 som pÄbörjat behandling för missbruksproblem som avsiktligt skadat sig sjÀlva, respektive inte skadat sig. Enligt tidigare forskning var psykisk ohÀlsa, förekomst av misshandel/vÄld under uppvÀxten och utsatthet för misshandel/vÄld ? och övergrepp riskfaktorer. Resultatet visade att av totalt 179 inskrivna tjejer var det 71 tjejer som avsiktligt skadat sig nÄgon gÄng och 83 tjejer som inte skadat sig. Resultatet visar att de största skillnaderna hos de tjejer som avsiktligt skadat sig, respektive inte skadat sig förekommer dÀr alkohol- och drogmissbruk förekommit under uppvÀxten, blivit utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld/övergrepp samt upplevt psykisk ohÀlsa.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka arbetsledares erfarenhet av personal med kombinationen dövhet och psykisk och/eller social ohÀlsa och se hur det pÄverkar ledarskapet.Situationen med att arbetsleda arbetstagare med denna kombinerade funktionsnedsÀttning kan innebÀra ett ledarskap som utmanas pÄ olika sÀtt och i olika grad. Det finns ett behov av fler studier med fokus pÄ arbetsgivar- arbetsledarperspektiv pÄ funktionshindrade i arbetslivet. För att undersöka hur ledarskapet pÄverkas efter givna situation har tvÄ intervjuer gjorts med arbetsledare som har döva arbetstagare med psykisk och/eller social ohÀlsa.Det sammanfattade resultatet av intervjuerna utmynnade i tre olika huvudteman som beskriver hur och vad som pÄverkar arbetsledarnas sÀtt att utöva sitt ledarskap. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien och som Àven legat till grund för resultatets olika teman Àr Rosemary Stewarts modell om ledarskapets krav, begrÀnsningar och val.  Stewarts utarbetade sin modell med syftet att öka förstÄelsen för chefsbefattningar och deras arbetsbeteenden. Modellen anvÀnds Àven som grund i uppsatsens slutdiskussion.

Denna studie syftar till att fördjupa förstÄelsen för skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd, de elever som utgör diskussion i elevhÀlsoteam samt de elever som har nÄgon form av diagnos. Studien antar en kvalitativ forskningsansats. Skolsituationen hos elever i behov utav sÀrskilt stöd undersöks utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Resultaten visar att elevernas identitetsskapande kÀnnetecknas av individualitet. Centrala aspekter av elevernas identitetsskapande Àr vilken typ av svÄrigheter som eleven har och vilket stöd eleven fÄr.

Den svenska skolan gÄr mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt stÀllda krav pÄ sig att bedriva en undervisning med utgÄngspunkt i elevernas förutsÀttningar och behov. Min erfarenhet Àr dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjÀlpa de svaga eleverna och har sin utgÄngspunkt i deras förutsÀttningar. Detta innebÀr att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det hÀr examensarbetet Àr en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien Àr att kartlÀgga de högpresterande elevernas studiesituation utifrÄn de politiskt stÀllda kraven pÄ en individanpassad skola.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.