Isberg, A. & Lidén, S. (2008). KASAM- livsfrÄgeformulÀr som intervention vid psykisk ohÀlsa. Högskolan i GÀvle; Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Tidigare studier visar samband mellan KASAM, KÀnsla av sammanhang och mÀnniskors upplevda hÀlsa.

Ungdomar med psykisk ohÀlsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hÀlsa och behovet av utökade vÄrdformer..

Syftet med studien Àr att undersöka hur de svagbegÄvade elevernas skolsituation ser ut enligt fem specialpedagoger samt vilken kunskap det finns om svagbegÄvning hos specialpedagoger i grundskolan. Jag vill Àven belysa vilka sorters ÄtgÀrder som finns samt granska vilka ÄtgÀrder som Àr framgÄngsrika för att hjÀlpa de svagbegÄvade eleverna.FrÄgestÀllningar:? Hur definierar specialpedagoger svagbegÄvade elever?? Vilken kunskap har specialpedagogerna för att bemöta de svagbegÄvades behov?? Vilka ÄtgÀrder finns för att hjÀlpa de svagbegÄvade eleverna?? Vilka ÄtgÀrder sÀtts inte in som skulle vara till gagn för eleverna och vad förhindrar detta?? Vilka Àr framgÄngsfaktorerna?Studien ger en överblick över tidigare forskning och om vad litteraturen tar upp omsvagbegÄvning. Studien ger Àven en inblick gÀllande olika perspektiv som rÄder av fenomenet intelligens. Den teoretiska utgÄngspunkten har jag hÀmtat ur det sociokulturella perspektivet samt stigmatisering och stÀmplingsteorin.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ÀmneslÀrare i gymnasieskolan uppfattar och hanterar andrasprÄkselevers skolsituation i Àmnesundervisningen, samt att fÄ kunskap om hur vi som kommande ÀmneslÀrare kan ge andrasprÄkselever tillfredsstÀllande undervisning, sÄ att de nÄr kunskapsmÄlen i Àmnena svenska och samhÀllskunskap, parallellt med en god funktionell sprÄkbehÀrskning. I vÄr litteraturstudie presenterade vi teorier och studier om andrasprÄkselevers sprÄkutveckling, samt gav exempel pÄ hur olika lÀrarkategorier kunde anpassa sin undervisning i enlighet med dessa. Vi har i en empirisk studie intervjuat totalt sex ÀmneslÀrare i Àmnena svenska eller samhÀllskunskap. I vÄr undersökning konstaterade vi, för att andrasprÄkselever skulle nÄ framgÄngar i skolans Àmnesundervisning krÀvs ett sprÄk som fungerade som redskap för tÀnkande och lÀrande och att Àmnesundervisning pÄ modersmÄlet underlÀttar. Vidare lÀrde vi oss att en vÀl fungerande interaktion mellan lÀrare och elev Àr den dominerande faktorn för elevens framtida kognitiva lÀrande..

Barn som vÀxer upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa löper större risk att sjÀlva drabbas av psykisk ohÀlsa. Det finns ett stort mörkertal kring hur mÄnga barn i Sverige som vÀxer upp under dessa förhÄllanden. Det Àr dock mÄnga som trots stora pÄfrestningar klarar sig bra i livet. Anledningarna till att barnen klarar sig bra Àr skyddsfaktorer som finns inom barnet och i dess omgivning.Uppsatsens syfte Àr att med kvalitativt angreppsÀtt, utifrÄn tvÄ perspektiv studera hur individer kan uppleva det att vÀxa upp med en förÀlder med psykisk ohÀlsa samt vilket stöd som mÄlgruppen kan efterfrÄga. Studiens resultat visar att uppvÀxten med en förÀlder med psykisk ohÀlsa kan pÄverka individen.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den personliga kontakten mellan lÀrare och förÀldrar. För detta har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer. EnkÀterna besvarades av förÀldrar till barn i fyra klasser i skolans tidigare Är. Intervjuerna genomfördes med lÀrare i dessa fyra klasser. Resultatet av vÄr undersökning visar att lÀrare och förÀldrar överlag Àr nöjda med den personliga kontakten.

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledare bemöter personer med psykisk ohÀlsa samt pÄ vilket sÀtt dessa ger stöd för att hjÀlpa individen att gÄ vidare till sysselsÀttning. Dessutom vill vi undersöka pÄ vilket sÀtt personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet och stödet vid vÀgledningssamtal. Arbetet utgÄr utifrÄn tvÄ perspektiv för att fÄ en sÄ bred bild som möjligt om bemötande samt stöd vid vÀgledningssamtal med personer som lider av psykisk ohÀlsa. Detta Àr av intresse för oss dÄ psykisk ohÀlsa ökar och Àr idag det nÀst största hÀlsoproblemet i Sverige. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat tre vÀgledare som i sin profession möter personer med psykisk ohÀlsa och tre personer som lider av psykisk ohÀlsa.

Patienter med psykisk ohÀlsa Àr en del av vÄrt samhÀlle och en del av den somatiska vÄrden. Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga vÄrdpersonalens attityder gentemot patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd samt eventuell stigmatisering av denna patientkategori. Det hÀnder att patienter med psykisk ohÀlsa blir annorlunda bemötta och Àven riskerar att bli underdiagnostiserade inom somatiken. Stigma gentemot personer med psykisk ohÀlsa Àr ett universellt problem. Alla som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd kommer förr eller senare i kontakt med personer med psykisk sjukdom.

Patienter med psykisk ohÀlsa löper större risk att drabbas av somatiska sjukdomar. Utvecklingen av psykiatrivÄrden gör att allt fler patienter med psykisk ohÀlsa vÄrdas inom somatisk vÄrd. Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa Àr en stigmatiserad grupp bÄde i samhÀllet i stort och inom vÄrden. Sjuksköterskan kommer med största sannolikhet att möta patienter med psykisk ohÀlsa i sitt arbete inom somatisk vÄrd. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa inom somatisk vÄrd. Metod: litteraturstudie med nio kvalitativa artiklar och en mixed method som underlag.

Att vara barn till en förÀlder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebÀra ett svÄrt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att vÀxa upp i en familj dÀr en förÀlder Àr drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos förÀldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjÀlp.

Introduktion: Psykisk ohÀlsa beskrivs idag som ett hÀlsotillstÄnd som Àr vanligt bland patienter pÄ sjukhus, de senaste Ären har psykisk ohÀlsa hos patienterna ökat. I sjuksköterskans möte med patienter Àr det viktigt att i tid upptÀcka psykisk ohÀlsa för att pÄ ett hÀlsofrÀmjande sÀtt hjÀlpa patienten, dÀrför Àr det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskaper om hur man vÄrdar patienter med psykisk ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar med somatisk vÄrd upplever mötet med patienter som har psykisk ohÀlsa.Metod: Denna studie har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med Ätta stycken sjuksköterskor pÄ en somatisk avdelning. Intervjuerna bearbetades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Sjuksköterskor upplever att de har för lite kunskap och tid för att möta patienter med psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskors upplevelse av mötet beror mycket pÄ dennes utbildning, erfarenhet och kunskap.

The purpose of this study was to describe the school situation of adolescents who were subject to multisystemic therapy in Sweden, and also if a change could be measured after treatment. Factors that preceded the need for treament were also investigated. The sample consisted of 83 adolescents, boys (65 %) and girls (35 %), with an average age of 14 years. The method used was a secondary data analysis using pre-treatment- and post-treatment data collected from a 7-month follow-up conducted by Lunds Universitet. Results showed that the adolescents were low in school performance and high in truancy at pre-treatment.

Sjuksköterskan pÄ den somatiska akutmottagningen kommer dagligen i kontakt med de flesta patientkategorier, dÀribland patienter med psykisk ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att studera hur sjuksköterskor pÄ somatiska akutmottagningar uppfattar mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. TvÄ frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Vilka olika erfarenheter och uppfattningar finns? Vilka faktorer pÄverkar sjuksköterskors instÀllning till patienter med psykisk ohÀlsa? Metoden var en delvis systematiserad litteraturstudie genomförd efter Goodmans sju steg. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar vilka tagits fram via sökning i databaserna PubMed, PsycINFO samt CINAHL.

Syftet med studien var att genom intervjuer med personal inom socialpsykiatrin ta reda pÄ deras upplevelser av stigmatiseringstendenser och mediabild i relation till personer med psykisk ohÀlsa och till sig sjÀlva som yrkespersoner. Tidigare forskning visar pÄ stigmatisering, diskriminering och mediapÄverkan i samband med psykisk ohÀlsa. En meningskategorisering av insamlat intervjumaterial fann mönster i intervjuerna betrÀffande individsyn, stigmatiseringsuttryck, mediapÄverkan samt generell okunskap om psykisk ohÀlsa. Resultatet bekrÀftar tidigare studier om okunskap och mediapÄverkan samt motsÀger delvis tidigare forskning gÀllande diskriminering av psykiatripersonal. Resultatet visar Àven hur personalen inom socialpsykiatrin upplever att stigmatiseringen kan minskas utifrÄn ökad kunskap om psykisk ohÀlsa och medvetenhet om varje mÀnniskas vÀrde..

Uppsatsens syfte var att fÄ kunskap och förstÄelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrÄgor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrÄgorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter frÄn olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som nÄgot negativt vilket de relaterade till medias pÄverkan.