Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende pÄ respondenternas utbildningsnivÄ och tidigare erfarenhet av psykisk ohÀlsa. Studien Àr en delstudie ur projekt Psykisk OhÀlsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa anvÀndes frÄgeformulÀret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vÄrdpersonal skedde via enhetscheferna pÄ ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vÄrdpersonal som dagligen arbetar med mÀnniskor med psykisk ohÀlsa tillfrÄgades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivÄer och statistisk signifikans Äterfanns endast vid ett pÄstÄende, dÀr respondenterna tog stÀllning till om det bÀsta sÀttet att omhÀnderta mÀnniskor med psykisk sjukdom var att lÄsa in dem.

Denna uppsats syftar till att undersöka lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar om vilken betydelse förÀldrars engagemang har betrÀffande elevens skolsituation. Vi anser Àmnet högst relevant inför vÄr kommande profession dÄ lÀraren förvÀntas samverka med förÀldrarna. Vi har inledande i undersökningen anvÀnt oss av kvantitativa enkÀter med elever samt förÀldrar frÄn fyra olika klasser. Vidare har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tolv respondenter, jÀmnt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att arbeta utifrÄn tre frÄgestÀllningar vilka behandlar lÀrares, elevers samt förÀldrars uppfattningar kring förÀldrars engagemang samt dess betydelse betrÀffande elevens skolsituation. VÄr undersökning visar att lÀrare, elever och förÀldrar tycks ha olika uppfattningar kring vilken betydelse detta engagemang har. LÀrarna i vÄr studie Àr övertygade om att förÀldrars engagemang har betydelse för elevens skolsituation.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka och fÄ en bild av hur nyanlÀnda elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger pÄ att ta reda pÄ hur introduktionsarbetet med nyanlÀnda elever fungerar, samt vad de arbetssÀtten ger för konsekvenser för de nyanlÀnda elevernas kommande skolgÄng. Studien Àr gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlÀnda elever som fÄr tillgÄng till resurser och stödjande arbetssÀtt under introduktionsundervisningen fÄr en fortsatt positiv skolgÄng i mottagarlandet. Resultaten visar ocksÄ att nyanlÀnda elever som Àven fÄr modersmÄlsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas Ànnu bÀttre med studierna i mottagarlandet..

Syftet med undersökningen Àr att utreda och jÀmföra hur barn och pedagoger ser pÄ barns psykiska hÀlsa. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr psykisk (o)hÀlsa för barn och pedagoger? Vilka faktorer anser de försÀmra respektive förbÀttra den psykiska (o)hÀlsan? Anser barn och pedagoger att barnen Àr utsatta för dessa faktorer? Vad anser pedagoger och barn att pedagogerna gör för att förbÀttra barnens psykiska hÀlsa? Undersökningen har gjorts med en kvalitativ metod. Vi har intervjuat 19 barn och fyra pedagoger. Intervjuerna har skett i fokusgrupper.

Syftet har varit att undersöka om det föreligger ett samband mellan socioekonomisk position och psykisk ohÀlsa i Älderdomen och om detta samband till nÄgon del kan förklaras av ett samband mellan socioekonomisk position och fritidsaktiviteter. Det har för detta ÀndamÄl gjorts ordinala logistiska regressionsanalyser dÀr utbildningens alternativt inkomstens samband med psykisk ohÀlsa kontrollerats för fritidsaktiviteter. Den beroende variabeln har skapats utifrÄn befintligt datamaterial frÄn de representativa undersökningarna SWEOLD och LNU. Kombinationen av datamaterial frÄn dessa tvÄ undersökningar har möjligjgjort longitudinella analyser. Studiens analyser visade att kulturella aktiviteter och ett generellt rikare fritidsliv förklarade till viss det negativa sambandet mellan utbildning och psykisk ohÀlsa alternativt inkomst och psykisk ohÀlsa..

Psykisk ohÀlsa Àr idag den frÀmsta anledningen till lÀngre sjukskrivningar, nÄgot som leder till negativa konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. Internetbaserad behandling med kognitiv beteendeterapi har visat sig effektivt vid mÄnga former av psykisk ohÀlsa men det saknas kunskap om dessa behandlingsmetoders effekt vad gÀller att frÀmja arbetsförmÄga och minska sjukskrivningstid. Studiens syfte var att undersöka om en vÀgledd individanpassad internetbaserad KBT-behandling kunde minska psykisk ohÀlsa och förbÀttra arbetsförmÄga för deltagare (n=10) med bÄde psykisk ohÀlsa och nedsatt arbetsförmÄga. Behandlingen strÀckte sig över 10 veckor och testades i en öppen okontrollerad studie. Resultatet gav ett visst stöd för att interventionen kan minska psykisk ohÀlsa men inget stöd för att interventionen ökade den globala funktionsnivÄn eller arbetsförmÄgan.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebÀr dubbla karriÀrer med krav inom bÄde skola och idrott. SkambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohÀlsa. Syftet med denna tvÀrsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur vÀl skambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohÀlsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever pÄ ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förvÀntningarna korrelerade skambenÀgenhet, rÀdsla för att misslyckas och psykisk ohÀlsa positivt. Resultaten tyder pÄ att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohÀlsa ökade med ökad skambenÀgenhet och ökad rÀdsla för att misslyckas.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Psykisk ohÀlsa Àr fortfarande nÄgot som det inte pratas öppet om i vÄrt samhÀlle. Vi tyckte dÀrför det var angelÀget att belysa upplevelsen av att leva med en person som har psykisk ohÀlsa, vilket Àr syftet i vÄr litteraturstudie. Sammanfattningsvis framgÄr det av resultatet att nÀrstÄende gick igenom en sorgeprocess nÀr nÄgon som stod dem nÀra drabbades av psykisk ohÀlsa. Sorgen handlade mycket om alla de förluster som allvarlig sjukdom alltid innebÀr. Det framkom Àven att kÀnslor av ilska och skuld var en del av upplevelsen.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om kvinnliga studenter hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och rapporterade mer stress och psykisk ohÀlsa Àn manliga studenter, samt att jÀmföra skillnader i sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa vid tvÄ olika institutioner. Undersökningen avsÄg ocksÄ pröva om sjÀlvkÀnsla och stress predicerar psykisk ohÀlsa. En enkÀtstudie genomfördes pÄ 79 studenter frÄn Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet och ekosystemteknik pÄ Lunds Tekniska högskola. Med hjÀlp av skalorna RSES som mÀter sjÀlvkÀnsla, USSQ som mÀter stress, samt GHQ12 vilken mÀter psykisk ohÀlsa, konstruerades en enkÀt.Resultaten visade att de kvinnliga studenterna upplevde mer stress Àn de manliga, men rapporterade inte sÀmre sjÀlvkÀnsla eller högre psykisk ohÀlsa. Det fanns inte nÄgra skillnader mellan studenterna vid de bÄda institutionerna i frÄga om rapporterad sjÀlvkÀnsla, stress och psykisk ohÀlsa, och inte heller nÄgon interaktionseffekt mellan kön och institution vad gÀller dessa variabler.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett vÀxande folkhÀlsoproblem. Ett av de största hindren för att frÀmja och uppnÄ psykisk hÀlsa Àr stigmatisering, negativa attityder och diskriminering av mÀnniskor som lider av psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskan har en viktig uppgift att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande och har dÀrför en central roll i att tidigt uppmÀrksamma, fÄnga upp och informera patienter med symptom pÄ psykisk ohÀlsa. Sjuksköterskans attityd och instÀllning till patienter, psykisk ohÀlsa, arbetet och sig sjÀlv som vÄrdare Àr av stor vikt för en god kvalitet av omvÄrdnaden. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters attityd till psykisk ohÀlsa och personer med psykisk sjukdom, samt undersöka om det fanns nÄgon skillnad i attityd mellan studenter i termin ett och termin sex pÄ ett sjuksköterskeprogram i Mellansverige.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och sitt lÀrande efter en första introduktion i förberedelseklass och sedan efter övergÄngen till ordinarie klass. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer med fyra (tre flickor och en pojke) nyanlÀnda elever i Är 4-5 gjorts. TvÄ av eleverna tillhör en mÄngkulturell skola och tvÄ av eleverna en skola dÀr majoriteten har svenska som modersmÄl. UtifrÄn ett sociokulturellt- och specialpedagogiskt perspektiv har resultatet av intervjuerna sedan analyserats. Studien visar att de nyanlÀnda eleverna upplevde tiden i förberedelseklass som positiv. De utvecklade sitt svenska sprÄk och att kÀnde tillhörighet och gemenskap i gruppen.

Syftet med uppsatsen var att utreda romska ungdomars skolsituation i VÀsterÄs samt att föra en diskussion om studiens resultat i förhÄllande till EuroparÄdets ramkonvention om nationella minoriteter. Syftet utreddes dels genom intervjuer med Ätta romska elever och tre lÀrare dÀrefter tolkades resultatet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Vidare diskuterades resultatet med utgÄngspunkt i relevanta delar av ramkonventionen. Studien Àr kvalitativ och empirin analyserades genom en hermeneutisk tolkningsprocess. Vad som framkom i resultatet Àr att majoritetssamhÀllets etnocentrism pÄverkar unga romers skolsituation i VÀsterÄs eftersom romernas sÀrskilda rÀttigheter i egenskap av nationell minoritet inte beaktas.

Bakgrund: Den psykiatriska vÄrden har under de senaste 100 Ären utvecklats, dÀremot har synen pÄ psykisk ohÀlsa inte följt samma process. AllmÀnheten ochsjukvÄrden har idag en negativ attityd gentemot personer med psykisk ohÀlsa pÄ grund av okunskap som resulterar i stigmatisering. Att dettaexisterar i sjukvÄrden Àr ett problem eftersom det Àr det största forum dit personer med psykisk ohÀlsa kan vÀnda sig för hjÀlp. Syfte: Attbeskriva sjuksköterskestudenters syn pÄ patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Kvalitativ empirisk studie med semistrukturerade enkÀtfrÄgor.

Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla och kritiskt granska relevant och aktuell forskning gÀllande sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete för att upptÀcka och arbeta med psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturella kontexter. Metod: Studien Àr en litteraturstudie genomförd pÄ totalt tio vetenskapliga artiklar (5 forskningssammanstÀllningar, 4 kvalitativa, 1 kvantitativ). Dessa har systematiskt granskats och poÀngbedömts. Artikelsökning har skett i följande databaser: Blackwell Synergy, Cinahl, PsycInfo och Science Direct. Resultat: Studiens resultat visar att sjuksköterskan genom olika kulturella omvÄrdnadshjÀlpmedel kan intervenera mot psykisk ohÀlsa hos patienter frÄn olika kulturer Studien visar Àven att hur psykisk ohÀlsa yttrar sig pÄverkas av kulturell tillhörighet.