Antal förÀndringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt Àr alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hÀlsa pÄ arbetsplatsen vid organisationsförÀndringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hÀlsa har i denna studie mÀtts i form av en enkÀtundersökning, dÀr 84 anstÀllda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hÀlsan hos de anstÀllda vid en svensk myndighet sÄg ut efter de förÀndringar som myndigheten genomgÄtt, samt klargöra de ovan nÀmnda faktorernas koppling till en god respektive dÄlig psykisk hÀlsa. Resultatet visade att de anstÀllda överlag tycktes ha en god psykisk hÀlsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förÀndringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hÀlsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förÀndringar inom organisationer..

Denna studie syftar till att bringa klarhet i hur ungdomar som Àr placerade i sÀrskildundervisningsgrupp upplever sin skolsituation. Intervjuer har genomförts med fem ungdomarsom lÀser pÄ högstadiet i en sÀrskild undervisningsgrupp i en mellanstor svensk stad.Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av fenomenologi. Jag haft som ambition attbeskriva ungdomarnas egna upplevelser av att ingÄ i sÀrskild undervisningsgrupp och dÀrföranser jag att fenomenologi kan bidra med en förstÄelse av respondenternas egna upplevelserav deras skolsituation. Att ingÄ i en sÀrskild undervisningsgrupp kÀnnetecknas av delsupplevelser av utanförskap och dels av upplevelser av gemenskap. Respondenternas utsagorkarakteriseras av ungdomarnas ambivalens inför det faktum att de befinner sig i en sÀrskildundervisningsgrupp och detta tar sig uttryck genom att de upplever bÄde en stark gemenskapinom gruppen och ett utanförskap gentemot övriga elever som inte befinner sig i dennaundervisningsform.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Trots att psykisk ohĂ€lsa Ă€r vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohĂ€lsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men fĂ„r trots detta inte samma uppmĂ€rksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. DĂ€rför Ă€r det av stor vikt att sjuksköterskor har förmĂ„ga att bemöta personer med bĂ„de psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vĂ„rden. Ökad förstĂ„else för bemötandet av personer med psykisk ohĂ€lsa inom somatisk vĂ„rd kan bidra till att förbĂ€ttra omvĂ„rdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vĂ„rd bemöter personer med psykisk ohĂ€lsa.

Psykisk ohÀlsa som oro, Ängest, depressioner och sömnsvÄrigheter Àr sÄ omfattande i Sverige att det idag Àr ett folkhÀlsoproblem. Personer med psykisk ohÀlsa efterfrÄgar alltmer komplementÀra behandlingsmetoder, dÀrför Àr det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementÀr metod som anvÀnds vid psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohÀlsa. Metod: En kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som fÄr öronakupunktur mot oro, Ängest, depression och/eller sömnsvÄrigheter intervjuades.

Stigmatisering av personer med psykisk sjukdom Àr ett utbrett problem i vÀrlden. Det leder till svÄrigheter i ÄterhÀmtning och tillfrisknande samt sÀnkt sjÀlvkÀnsla och social förmÄga. Individer med psykisk ohÀlsa upplever sig sÀrbehandlade, bÄde i vÄrden och i samhÀllet. Syftet med litteraturöversikten Àr att belysa stigmatiseringens roll hos psykiskt sjuka med fokus pÄ psykossjukdom och vad sjuksköterskan kan göra för att stÀrka empowerment. Studien Àr baserad pÄ 20 vetenskapliga artiklar som granskats med fokus pÄ upplevelser av psykisk sjukdom, utanförskap, vÄrdares attityder och metoder för att stÀrka empowerment.

Psykisk ohÀlsa utgör ett omfattande hÀlsoproblem i Sverige och kan medföra svÄra konsekvenser för individer. MÄnga mÀnniskor söker dock inte den hjÀlp de behöver för sina psykiska problem. Studiens syfte var sÄledes att studera mÀnniskors upplevelser av och attityder till att inte söka professionell hjÀlp vid psykisk ohÀlsa. I studien intervjuades sju personer i Äldrarna 22-65 Är, varav fyra kvinnor och tre mÀn med olika bakgrund av psykisk ohÀlsa. Analysen identifierade fyra olika kategorier av orsaker bakom att inte söka hjÀlp: (1) upplevda nackdelar, (2) upplevde inte situationen som tillrÀckligt allvarlig, (3) tro pÄ bÀttring utan professionell hjÀlp och (4) okunskap/lÄg tilltro till professionell hjÀlp.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur nÄgra nyanlÀnda elever upplever sin skolsituation och vad de anser vara av betydelse för deras framtidstro. Detta till en bakgrund av att det sedan 80-talet kommit ungefÀr tiotusen ensamkommande barn till Sverige och att antalet nyanlÀnda inte minskar. Studien har en interkulturell inramning och belyses ur ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes Ätta halvstrukturerade intervjuer pÄ nÄgra olika gymnasieskolor, med sprÄkförberedande grundskoleklasser för ungdomar, i Uppsala. Resultatet visar att skolan betyder vÀldigt mycket för dem och att de ser ljust pÄ framtiden.

I Sverige har befolkningens hÀlsa försÀmrats och sjukskrivningarna har ökat. Syftet med denna studie var att undersöka samband och gruppskillnader i upplevelsen av psykisk hÀlsa, stresshanteringsmetoder och arbetsfamiljekonflikt. Resultatet baseras pÄ en enkÀtundersökning med 50 arbetare inom livsmedelsindustrin, varav 23 förÀldrar, 24 ickeförÀldrar, 36 mÀn samt 13 kvinnor. Resultaten visar att om relationen mellan arbete och familj Àr god, Àr Àven psykisk hÀlsa det. FörÀldrarna upplevde i högre grad Àn ickeförÀldrar att de inte hade tillrÀckligt med tid till familjen pÄ grund av arbetet.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och unga. De ökade psykiska besvÀren hos elever kan knytas till den individualisering som Àr en del av den moderna utvecklingen. Att sÄ tidigt som möjligt upptÀcka och behandla psykisk ohÀlsa Àr angelÀget. Skolsköterskan Àr central för skolhÀlsovÄrden dÄ hon Àr tillgÀnglig i elevernas vardagsmiljö.Syfte. Att belysa skolsköterskans upplevelse av psykisk ohÀlsa hos elever.Metod: Som metod valdes semistrukturerad intervju.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Bakgrund: Psykisk ohÀlsa Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i vÄrt samhÀlle. Personer med psykisk ohÀlsa har ökad sjukdomsfrekvens nÀr det gÀller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom pÄ psykisk ohÀlsa i de flesta former av hÀlso-och sjukvÄrdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vÄrden. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hÀlsotillstÄnd, bÄde pÄ det fysiska och det psykiska planet. FrÄgan Àr om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar Àn de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvÄrd upplever att vÄrda patienter med psykisk ohÀlsa.

Att beskriva hur unga kvinnor med psykisk ohÀlsa som deltar i en kognitivt inriktad sjÀlvstÀrkande intervention, resonerar avseende sina resurser och möjligheter för att skapa förutsÀttningar till att skaffa ett arbete/studera och komma in i en social gemenskap. Vidare Àr syftet att kartlÀgga vilka motiv och förvÀntningar informanterna hade för att gÄ utbildningen..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet pÄ att barn pÄverkas av förÀldrar med psykiskt ohÀlsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmÀrksamma barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. DÀremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjÀnsten..