Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn sex semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund och problem: Marknadsutvecklingen mot ett tja?nstesamha?lle medfo?r att medarbetarna idag har en mer betydande roll inom organisationer. Fo?retag har olika behov av resurser, da?remot a?r brist pa? finansiering ett hinder fo?r tillva?xt. Litteraturen illustrerar en problematik i bankernas kreditbedo?mningsprocess av dagens alltmer immateriella fo?retag, da? flertalet tillga?ngar utela?mnas i den traditionella redovisningen.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar. Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete. Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.

2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer Ärligen. Vanliga behandlingsmetoder Àr kirurgi, strÄl- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk pÄverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad Àn andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 artiklar analyserades.

Bakgrund: Bakgrunden innehÄller dels fakta om ryggmÀrgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mÄn Àven begreppet hÀlsa. Livskvalitet visade sig vara ett mÄngdimensionellt begrepp med mÄnga olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvÀrvad ryggmÀrgsskada. Metod: Studien grundas pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker och Àr en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehÄllsanalys med WHO:s mÀtinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL). Resultat: I resultatet anvÀndes WHOQOL:s omrÄden för att bilda de sex kategorierna: Psykisk hÀlsa, Sociala relationer, Miljö, Grad av sjÀlvstÀndighet, Kroppslig hÀlsa och Religion. Under dessa kategorier framkom olika subkategorier.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Inom hĂ€stvĂ€rlden har det lĂ€nge pĂ„gĂ„tt debatt angĂ„ende ridhĂ€stars vĂ€lbefinnande i samband med trĂ€ning. Speciellt dressyren har fĂ„tt utstĂ„ mycket kritik dĂ„ kritikerna menar att hĂ€starna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras Ă€r rollkĂŒr. DĂ€r Ă€r hĂ€stens nacke hyperflekterad och den gĂ„r med nosen mot bringan, vilket mĂ„nga menar Ă€r stressande för hĂ€sten. Även dagens tĂ€vlingsform fĂ„r ibland utstĂ„ kritik, dĂ„ man pĂ„ tĂ€vlingsplatser kan se hĂ€star som uppvisar konfliktbeteenden.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primÀrvÄrden (N=26). Stress, Ängest, depression och livskvalitet mÀttes genom sjÀlvskattning före och efter interventionen som genomfördes i tvÄ omgÄngar. För att fÄ svar pÄ frÄgor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmÀssigt urval av deltagarna (N=7). Analys av sjÀlvskattad stress, Ängest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbÀttring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och lÄg till mÄttlig för övriga variabler.

Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden. Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra grupper.

Antalet vÄldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man pÄvisa att brotten blivit grövre. DÀremot pekar den mediala bilden pÄ att brottsligheten de senaste tio Ären prÀglats av idel vansinnesdÄd med psykotiska gÀrningsmÀn. Till följd av detta har opinionslÀget avseende straff och vÄrd förskjutits till att alltmer omfamna vedergÀllningsteorier och prioritera samhÀllsskyddande insatser. FÀngelsestraffen blir allt lÀngre och risken att dömas till fÀngelse har mer Àn tredubblats jÀmfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hÄrdare straff Àr verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.NÀr domstolarna konfronteras med misstÀnkt psykiskt störda lagövertrÀdare stÀlls de inför en ytterst komplex situation.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Mot bakgrund av den dokumenterat goda effekt trÀning har pÄ psykisk och fysisk ohÀlsa och möjlighet till trÀning pÄ arbetstid som mÄnga arbetsgivare erbjuder sina anstÀllda, syftade denna kvalitativa studie till att fÄ förstÄelse för vad som styr anstÀlldas vilja att delta i erbjudna trÀningsmöjligheter. Datamaterialet tolkades med induktiv tematisk analys och baserades pÄ halvstrukturerade intervjuer med sex personer. Resultatet visade att attityden till trÀning var betydelsefull för intervjupersonernas beslut att delta i erbjudna aktiviteter. Attityden kunde i sin tur kopplas till personernas sjÀlvförtroende och self-efficacy. Företagets friskvÄrdspolicy och anstÀlldas tillgÄng till aktivt stöd av friskvÄrdspersonal, sÄvÀl som utbudet av trÀningsaktiviteter upplevdes ha betydelse för viljan att engagera sig i trÀning.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.