En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Keramik, foto. Text, musik. Hur kan dessa element sammanföras? Denna process, bÄde fysisk och psykisk, har varit en bearbetning utav sÄvÀl materiella som immateriella material.I den musikaliska genre jag tillhör finns en mörk sida jag kÀnner ett starkt slÀktskap till. Detta mörker finns alltid i min skugga men stundom blir svÀrtan dÀri djupare.

Trots att anknytning Ă€r en viktig faktor i utvecklandet av psykisk ohĂ€lsa undersöks sĂ€llan anknytningsmönster under kliniska bedömningar. SeparationsĂ„ngesttestet (SÅT) Ă€r en semistrukturerad intervju som avser mĂ€ta barns inre anknytningsrepresentationer. I denna genomförbarhetsstudie undersöks den kliniska anvĂ€ndbarheten av SÅT i arbetet med barn mellan 5 och 8 Ă„r. Studien baseras pĂ„ 16 testningar samt intervjuer med de 8 kliniker som utförde dem. Resultaten visar att SÅT kan anvĂ€ndas i kliniskt arbete med barn och bidra med information om barns anknytningsmönster och anknytningsrelaterade svĂ„righeter.

Uppsatsen unders?ker hur h?lso- och sjukv?rdskuratorer upplever och beskriver sitt professionella handlingsutrymme i en medicinskt dominerad v?rdkontext samt vilka strategier de anv?nder f?r att skapa, uppr?tth?lla och p?verka sitt handlingsutrymme inom dessa villkor.Studien bygger p? semistrukturerade intervjuer med ?tta h?lso- och sjukv?rdskuratorer verksamma inom somatisk och psykiatrisk v?rd. Materialet analyserades med tematisk analys och tolkades med st?d av teorier om handlingsutrymme, profession, medikalisering och makt.Resultatet visar att kuratorers handlingsutrymme formas i samspelet mellan medicinsk dominans, patienters livsvillkor och organisatoriska villkor. Psykosociala perspektiv beh?ver ofta legitimeras f?r att f? genomslag i en v?rdkontext d?r medicinska perspektiv ges tolkningsf?retr?de.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Syftet med denna undersökning har varit att identifiera samt analysera nÄgra av de faktorer som kunde förklara det faktum att graden av sjukfrÄnvaro inom avdelningen som utför olika typer av yrkesarbete i denna kommunala förvaltning i LuleÄ konstant ligger över mÄlvÀrdet som Àr fyra procent. Huvudhypotesen har varit att arbetsmiljön har en stor betydelse för dessa yrkesarbetares hÀlsa. För att kunna besvara studiens syfte analyserades sambandet mellan den psykosociala arbetsmiljön och de anstÀlldas hÀlsa, sambandet mellan den fysiska arbetsmiljön och graden av sjukfrÄnvaro inom denna avdelning och sambandet mellan det utförda hemarbetet och dessa mönster i sjukskrivningen. En kvantitativ empiriinsamlingsmetod anvÀndes baserad pÄ en enkÀt som delades ut inom avdelningen. Denna kvantitativa metod som valdes passade bra till studien, eftersom all personal som arbetar inom denna avdelning fick möjlighet att delta i undersökningen, vilket blev till en fördel för generaliseringen av studiens resultat.

Bakgrund: MÄnga personer med psykisk funktionsnedsÀttning har en upplevelse av lÄg livskvalitet. De har ocksÄ en sÀmre utgÄngspunkt materiellt, ekonomiskt, socialt och hÀlsomÀssigt. Att beviljas insatsen sÀrskilt boende innebÀr att fÄ stöd, service och omsorg i sin vardagstillvaro. Tidigare studier har visat att för att ett stöd ska upplevas stödjande behöver personalen ha bÄde kunskap och vissa egenskaper, lyssnande, medkÀnnande och lyhördhet.Syfte: Att beskriva vÄrdpersonals erfarenheter och tankar kring hur man utformar vardagligt stöd till livskvalitet för personer som bor i sÀrskilt boende.Metod: Halvstrukturerade intervjuer gjordes dÀr sammantaget tio personal deltog frÄn fem sÀrskilda boenden. Som analysmetod anvÀndes kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Personalens erfarenheter av att ge stöd till livskvalitet rörde sig inom tre olika omrÄden.

Bakgrund: Personalen Àr den viktigaste tillgÄngen inom vÄrden och dÀrför Àr det viktigt att de fÄr det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer dÀr kritiska och traumatiska hÀndelser uppstÄr löper en större risk att drabbas av psykisk ohÀlsa i form av utbrÀndhet, depressioner samt stress och Àven posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Personalstöd har visat sig leda till sÄvÀl lÀgre sjukfrÄnvaro som mindre personalomsÀttning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna anvÀnds oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehÄll för personalstöd efter kritiska och traumatiska hÀndelser pÄ ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som anvÀndes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehÄllsanalys.Resultat: 28 frÄgeformulÀr skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mÄl med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

In recent times statistical findings suggesting a deteriorating mental health among teenagers, have been published. Not only did I find the lack of an all-inclusive analysis problematic, but also the fact that the studies themselves where often insufficient. Thus my purpose has been to chart these statistical studies, and then scrutinize the results.My method has been inspired by critical theory, where an interpretive starting point, self-reflection, and the idea that man and society interacts as a whole, is of great importance. Aside from the above mentioned studies, I have also employed secondary empirical data from TV, newspapers and the Internet. My own experience as a social worker has also been an important resource for this paper.

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och motiv som ligger till grund för en missbrukares beslut att söka vÄrd och behandling. Vidare har syftet varit att undersöka om beslutet grundar sig pÄ individens egen insikt om sin problematik eller om det Àr ett resultat av omgivningens och nÀtverkets krav. Studien var av fenomenologisk karaktÀr dÄ vi hade för avsikt att studera vad det Àr som gör beslutet till vad det Àr, d.v.s. finna essensen i vad det Àr som pÄverkar och samspelar med beslutet. För att uppnÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv ansats.

Schizofreni Àr en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen pÄverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det Àr att leva med schizofreni. Metoden som anvÀnds var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berÀttelse och tre sjÀlvbiografier av mÀnniskor som sjÀlv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nÀra kontakt med en schizofren patient.

Syftet med studien Àr att undersöka hur det kommer sig att en del internationella adopterade barn ges förutsÀttning till att utvecklas och anpassa sig till den svenska miljön och samhÀllet samt vilka problem det kan leda till och hur de formas identitetsmÀssigt. MÄlet Àr att fÄ en bild av vilka faktorer som kan pÄverka den adopterades utveckling samt den psykiska hÀlsan som formar de till den person som just de blir och för att fÄ svar pÄ mitt syfte utgÄr jag ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer pÄverkar adopterades barns utveckling? Vilka faktorer formar adopterade barns identitet (jaget)? Vem Àr jag?Jag valde en kvalitativ metod. En metod som skulle ge mig en bra inblick i informanternas upplevelser kring sin identitetsformning och psykiska hÀlsan. En fenomenologisk art (analys av företeelser sÄdana de framtrÀder för den som analyserar) dÄ jag vill fÄ en bild av varje individs egna upplevelser kring deras lÀngtan och mÄende.

Syftet med denna studie Àr att belysa förutsÀttningarna för att anvÀnda naturreservat som ett verktyg mot ohÀlsa utifrÄn tre viktiga samhÀllsinstanser: kommun, landsting och lÀnsstyrelse. Som metod har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade, spelades in, transkriberades och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys dÀr ansatsen var en blandning av induktion och deduktion. Resultatet tyder pÄ att de naturreservat som valts ut med omsorg om vÀxter och djur, och dÀr man satsat pÄ tillgÀnglighet sÄ vÀl ute i naturen som med information, kan verka som verktyg mot sÄvÀl fysisk som psykisk ohÀlsa förutsatt att de tjÀnstemÀn som arbetar med samhÀllsutveckling och folkhÀlsa fÄr de ekonomiska resurser och den utbildning som behövs för utvecklingen samt att de vÀrdesÀtter ett ökat samarbete..