SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund: HjÀrt- eller lungtransplantation hÄller idag pÄ att bli en allt vanligare behandlingsmetod nÀr den medicinska behandlingen inte lÀngre har nÄgon effekt pÄ det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes nÀrstÄende innebÀr hela transplantationsprocessen mycket lidande, Ängest och oro. Ofta har de nÀrstÄende en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvÄrdnad under vÀntetiden. Det Àr dÀrför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon pÄ bÀsta sÀtt kan stödja, trösta och hjÀlpa dessa nÀrstÄende. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en patient som vÀntar pÄ hjÀrt- eller lungtransplantation för att fÄ förstÄelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjÀlp.Metod: Litteraturstudie som bygger pÄ nio vetenskapligt granskade artiklar.

Studenter har fÄtt höra att arbeta inom sjukvÄrden med omvÄrdande arbete kan vara vÀldigt pÄfrestande för den egna hÀlsan. Detta arbetes syfte har dÄ varit att undersöka vilka komplikationer till omvÄrdnad i form av psykisk ohÀlsa ? specifikt vad gÀllande Secondary Traumatic Stress, Compassion Fatigue och Vicarious Traumatization ? som kan drabba sjuksköterskan, samt att undersöka vad som utgör risk- och skyddsfaktorer. Metoden som anvÀndes var en litteraturgranskning och man fann att genom en litteratursökning material, för att ett givande resultat som svarade mot syftet skulle uppnÄs sÄ gjordes en kompletterande sökning dÀr fokus lÄg pÄ kvalitativa artiklar. Resultaten analyserades och teman framstod, resultaten presenterades under dessa teman.

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför förÀldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 förÀldrar pÄ tvÄ montessoriförskolor i södra Sverige. FörÀldrarna svarade muntligt och skriftligt pÄ frÄgor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad förÀldrarna uppskattade pÄ montessoriförskolan och jÀmföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen Àr kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser pÄverka ungdomars psykiska ohÀlsa. VÄr ambitition Àr att visa pÄ faktorer som kan tÀnkas ha pÄverkande betydelse för ungdomars psykiska ohÀlsa utifrÄn deras förÀndrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att fÄ ökad kunskap om problematiken ifrÄga. Följande frÄgestÀllningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka Àr de centrala samhÀllsfaktorer som pÄverkar ungdomars psykiska ohÀlsa?? Vilka effekter har dessa pÄ ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus pĂ„ vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgrĂ€nsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vĂ„rt empiriska material har vi framförallt utgĂ„tt frĂ„n Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vĂ„rdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har anvĂ€nts som teoretisk utgĂ„ngspunkt. Vidare har vi jĂ€mfört vĂ„ra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Studiens syfte har varit att undersöka sjukskrivna individers upplevelser av arbetslivsinriktad rehabilitering, med fokus pĂ„ vilken betydelse könstillhörighet tillskrivs i detta sammanhang. Undersökningen har avgrĂ€nsats till att omfatta ett antal individer inom en offentlig förvaltning i Göteborgs Stad. Vid analys och tolkning av vĂ„rt empiriska material har vi framförallt utgĂ„tt frĂ„n Hirdmans (2001) och Bourdieus (1998) teorier om genusskapande samt Risbergs (2005) resonemang om genusbias i vĂ„rdsammanhang. Även Wahl et al:s diskussion om könsordning i organisationer har anvĂ€nts som teoretisk utgĂ„ngspunkt. Vidare har vi jĂ€mfört vĂ„ra resultat med Ahlgren och Hammarströms (2000) studie som syftar till att belysa just skillnader mellan mĂ€n och kvinnor i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.

BakgrundSjukskrivningar ökar bland mÀnniskor och arbetsbelastningen blir allt tyngre för arbetstagarna som kan leda till olika skador och sjukdomar. DÀrför har de börjat satsas pÄ olika hÀlsofrÀmjande insatser pÄ företag. FriskvÄrdstimmen Àr en sÄdan insats som finns att ge till sina medarbetare för att de ska kunna förebygga och bevara en god fysisk och psykisk hÀlsa.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att bland gymnasielÀrare i en mellan svensk stad undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller utnyttjandet av friskvÄrdstimmen. Samt undersöka vad som motiverar personalen till att anvÀnda friskvÄrdstimmen men Àven undersöka om kvinnor och mÀn motiveras olika och vad som skulle kunna motivera dem att utnyttja friskvÄrdstimmen. Vi vill ocksÄ undersöka om ledningen motiverar personalen till anvÀndandet av friskvÄrdstimmen.MetodFör att undersöka detta har en kvantitativ metod anvÀnts och en jÀmförande design dÀr vi gjorde en enkÀtundersökning via internet.

Syfte: Syftet med studien var att unders?ka vilka motivationsfaktorer som driver fotbollstr?nare i ideella f?reningar att engagera sig i sitt tr?naruppdrag, hur de uppleverbalansen mellan inre och yttre motivation samt vilka utmaningar som p?verkar deras vilja att forts?tta eller avsluta sitt engagemang.Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ forskningsansats med Self-Determination Theory (SDT) som teoretiskt ramverk. Datainsamlingen genomf?rdes genom sexsemistrukturerade intervjuer med fotbollstr?nare som hade begr?nsad erfarenhet och l?g ekonomisk ers?ttning i sina tr?naruppdrag. Materialet analyserades genomkvalitativ inneh?llsanalys.Resultat: Resultaten visade att tr?narnas motivation fr?mst grundades i passion f?r fotboll, social gemenskap, personlig utveckling och upplevelsen av meningsfullhet i rollen.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.