Sök:

Sökresultat:

31 Uppsatser om Psykiatrireformen - Sida 1 av 3

Kommunal psykiatri - Organisationsutveckling i en svensk kommun

Den förste januari 1995 genomfördes Psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Det vårdande mötet mellan vårdpersonal och psykiskt funktionshindrade efter psykiatrireformen

År 1995 trädde Psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter Psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Det vårdande mötet mellan vårdpersonal och psykiskt funktionshindrade efter psykiatrireformen

År 1995 trädde Psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter Psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Psykiatrireformen - från intention till verklighet? : En analys av psykiatrireformens måluppfyllelse

The purpose with this essay is to examine if the Swedish government?s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform.Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform.

"Det känns som från två håll så där" : En kvalitativ studie om upplevelsen av att ha ett personligt ombud

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel.

En studie av boendepersonals praxis mot bakgrund av Lacans teori om psykosen och psykiatrireformens vårdideologiska former

Uppsatsen beskriver vilka bilder av människor medpsykosdiagnoser som boendepersonals praxis tycks bära på latent närde rekonstrueras inom spänningsfältet mellan Psykiatrireformen ochJacques Lacans syn på psykosen. Spänningsfältet ställs upp genomnedslag i psykiatriutredningen och Lacans mest centrala texter påområdet och appliceras sedan på de praxisbeskrivningar som sexsemistrukturerade intervjuer med boendepersonal genererat.Resultatet visar att boendepersonalen tenderar att inta enkomplementär roll i relation till de boende, en roll som tycks vila påantagandet att människor med psykos inte kan ses som tillräkneliga,och som syftar till att resocialisera den boende till samhället. Vidareframkommer en polariserande praxis vilket tolkas som att personalenhar ett latent antagande om att den psykotiske ?i grunden? fungerarpå samma sätt som dem själva..

Dagens vänster-högerskala: partiers inställning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer

Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på.

Dagens vänster-högerskala: partiers inställning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer

Vänster-högerskalan har alltid varit nära knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det är också ur dessa som våra egna svenska partier är sprungna. Svensk politik har kännetecknats av konflikter mellan vänster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat ägande. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är de av våra riksdagspartier som bäst kan beskrivas med begreppet vänster. Moderaterna och Kristdemokraterna är de av dessa som uttrycket höger bäst passar in på.

Boendestöd : och vad det kan betyda för människor med psykiska funktionshinder

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Människors erfarenhet av socialt stöd : - en fallstudie av aktivitetshus

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

Pockar på din uppmärksamhet : En studie av recensionscitat på pocketböckers omslag

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

Samverkan kring psykiskt funktionshindradei en kommun

Uppsatsen handlar om samverkan kring psykiskt funktionshindrade. Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 med syftet att förbättra de långvarit psykiskt funktionshindrades livssituation och öka deras möjligheter till delaktighet i samhället. Kommunerna fick ansvar för att samordna de insatser som psykiskt funktionshindrade behövde. Syftet med studien är att genom lärande få en fördjupad förståelse för hur samverkan sker kring människor med psykiska funktionshinder.Studien är genomförd som en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt. Undersökningsgruppen representeras av sex personer som aktivt arbetar i samverkan kring psykiskt funktionshindrade. En person från varje organisation intervjuades.

ArbetsDax - för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering

Efter den rikspolitiska Psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom då att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med framställningen har varit att utifrån olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktär och samordnarens professionskaraktär. Det förstnämnda var intressant utifrån antagandet att den språkliga praktiken utgjorde något högst väsentligt inom verksamheten - särskilt med fokus på hur klienter, samordnare och samverkan framställdes. Det sistnämnda var intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än professioner på de "rena" myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktären inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

Personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras möjligheter till arbete

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och är även den grupp i samhället som har lägst sysselsättningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsättning och olika företrädare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Studien har en kvalitativ ansats där personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, Försäkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt två av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete påverkades till stor del av personens egna förutsättningar men även av faktorer som ekonomi, brist på arbetsplatser och handledare samt olika synsätt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svårigheter, höga krav på arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som påverkade deras möjlighet till arbete.

Genom personkretsens nålsöga : en rättssociologisk studie om handläggningen av bistånd enligt LSS och SoL till personer med psykiska funktionshinder

Syftet med denna c-uppsats är att få ökad kunskap och förståelse för hur biståndshandläggare i Stockholm praktiskt tillämpar biståndslagarna i handläggningen gällande personer med psykiska funktionshinder. Studien är genomförd i Stockholm Stads arton stadsdelar och i åtta av Stockholms nordvästkommuner med hjälp av en mixad design som består av en enkät med uppföljande frågor. Frågeställningarna är: -Vilken lagstiftning tillämpas i Stockholms Stads stadsdelar samt i Stockholms nordvästkommuner när insatser ges till personer med psykiska funktionshinder, LSS eller SoL, och i vilken omfattning? -Hur motiverar handläggarna valet av lagstiftning då de beslutar om bistånd till personer med psykiska funktionshinder? -Vilka kan konsekvenserna bli för personer med psykiska funktionshinder avseende hur handläggningen genomförs, hur nordvästkommunerna och stadsdelarna organiserar sig samt samarbetar med relevanta parter?Studiens resultat bekräftar mycket av den tidigare forskningen på området. Denna c-uppsats visar att LSS används i mycket mindre utsträckning än SoL för personer med psykiska funktionshinder.

1 Nästa sida ->