Efterbehandling på sprutbetongen skall enligt regelverk som BV-tunnel och Tunnel 2004 ske direkt efter sprutning. Fukthärdning av sprutbetongen behöver tillämpas då den relativa luftfuktigheten understiger 90 % vid betongytan. Fukthärdning skall då utföras så att betongytan ständigt är fuktig, under hela härdningsperioden fram tills att betongen har fått tillräcklig hållfasthet. Då cementet hydratiseras bildas olika kristaller som ger cementmaterialet dess hårdhet och hållfasthet. Med krympning menas här rörelser i betongen som orsakas av vattenavgång i form av avdunstning från betongen och genom kemiska reaktioner i hydratationsprocessen. Syftet med denna rapport har varit att studera effekten av varierande fukthärdning på sprutbetongen.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Vattenavvisning och smutsavvisning är två egenskaper hos textila produkter som idag eftertraktas av konsumenter. En ämnesgrupp som är direkt relaterad till ovan nämnda egenskaper är fluorkarboner. Ibland förs fluorkarboner på en redan färdigtillverkad textilvara genom impregnering, laminering eller beläggning. Polymeren PTFE, polytetrafluoreten, används inom textil beläggning och som huvudkomponent i membran för att skydda textiler från vatten och smuts. Syftet med detta arbete var att undersöka om någon effekt av vatten- och smutsavvisning kan uppvisas vid integration av PTFE-fiber i polyester- eller viskosgarn.

Sveriges hamnområden har under en längre tid tagit emot föroreningar från exempelvis sjöfart, luft och vattendrag. Dessa föroreningar ansamlas i bottensedimenten. Då sjöfartens kontinuerliga behov av att muddra infartslederna inte beräknas minska kan man räkna med att stora volymer sediment frambringas de närmaste åren. Dessa sediment kräver ett hållbart omhändertagande. I Gävle hamn planeras muddring av inloppskanalen vilket innebär 4 000 000m3 sediment.

Konventionell betong måste vibreras för att den skall fylla ut formen och omsluta armeringen, men även för att en homogen betong utan stora luftinneslutningar skall erhållas. Vibreringsmomentet är ett mycket tungt arbetsmoment som sliter hårt på främst rygg, axlar och nacke. Vibreringen ger även upphov till s k vita fingrar vilket orsakas av en försämrad blodcirkulation till följd av att vibrationer från vibratorstavarna fortplantar sig upp i händerna. På mitten av 80-talet började en vibreringsfri betong att utvecklas i Japan och till Sverige kom den för några år sedan. Den vibreringsfria betongen skall, utan vibrering, fylla ut formen och omsluta armeringen.

Syfte: Att jämföra marginell och intern passform på kronor framställda genom fyra olika digitala avtryckssystem med kronor framställda genom konventionell avtrycksteknik, som kontrollgrupp. Metod: Femtio helkeramiska kronor framställdes från 50 standardiserade Provkroppar, som delades in i fem grupper, där varje grupp representerade ett avtryckssystem. Varje krona cementerades på sin respektive provkropp och sektionerades till fyra segment. Den marginella och interna passformen mättes i 8 fördefinierade punkter. Totalt 1567 mätningar utfördes, analyserades och jämfördes. Resultat: (1) Gällande marginell spalt kunde inga signifikanta skillnader hittas då kontrollgruppen jämfördes med vart och ett av de digitala systemen. (2) Lava? hade mindre marginala spalter än CEREC® och iTero®, (3) CEREC och Lava hade mindre spalter i chamfern jämfört med iTero och kontroll, (4) E4D® visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 4-8 och CEREC visade en mindre spalt i mätpunkt 2, (5) Lava visade mindre spalter än CEREC i mätpunkter 1, 3 och 5-8.

Introduktion/Syfte. Intresset för och användandet av adhesiv cementering av keramiska material har ökat under de senaste åren. Detta har lett till ett ökat intresse att kunna jämföra olika studiers resultat med varandra och därmed har även intresset för att utveckla internationella standarder inom forskning ökat. Syftet med denna studie var att jämföra den adhesiva bindningsstyrkan mellan ett laboratorieframställt material innehållande kvartsmjölsförstärkt epoxyresin (Sipoxy), med emalj och dentin. Detta för att avgöra om Sipoxy kan användas som en standardiserad ersättning istället för tänder i in vitro studier som utvärderar bondade keramiska rekonstruktioner. Material & metod.

Vid adhesiv cementering, så kallad bonding, rekommenderar fabrikanter att glaskeramers cementeringsyta etsas innan applicering av silan. Att värmebehandla silan med respektive utan etsning, har i tidigare studier visat en höjning av bindningsstyrkan mellan olika material. Den litiumdisilikatbaserade glaskeramen IPS e.max® Press har funnits på marknaden sedan 2005 och få studier har gjorts på ytbehandlingar och dess effekter på materialet och bindningen till olika material. Syftet: att undersöka om ytbehandling med värmebehandlat silan ger en högre bindningsstyrka till adhesivt cement hos en litiumdisilikatbaserad glaskeram, jämfört med kombinationen etsning och silanisering. Material och metod: 12 litiumdisilikatbaserade keramiska block pressades. Blocken delades parvis in i sex grupper och ytbehandlades med etsmedel och/eller silan med eventuell påföljande värmebehandling. Blocken cementerades samman varpå mikrostavar sektionerades fram, som sedan termocyklades. 10 Provkroppar ur varje grupp valdes ut för ett microtensile bond strength test. Frakturytorna bedömdes i mikroskop.

I examensarbetet undersöks kalkstabiliserings potential som metod i skånsk lermorän. Detta utförs dels genom att laborativt undersöka och utvärdera frostbeständigheten hos ostabiliserad och med kalk stabiliserad lermorän och dels genom att teoretiskt studera en terrasstabiliserad vägkonstruktions tjälegenskaper i jämförelse med en vägkonstruktion med ostabiliserad lermorän. I bedömningen beaktas även dimensioneringsförutsättningarna för en terrasstabiliserad vägkonstruktion och dessa jämförs med dimensioneringsförutsättningar för ett terrassmaterial av ostabiliserad lermorän. Examensarbetet är uppdelat i fyra steg. I det första steget genomförs en litteraturundersökning för att ge en överblick över kalkstabilisering som metod samt i vilka jordar metoden är tillämpbar.

Jag har utfört mitt examensarbete på LKAB i Vitåfors, Malmberget. LKAB var delaktig i ett projekt för snabbare och bättre tunneldrivning (SBT- projektet) och mitt examensarbete fokuserar på kartläggningen av ett av delmomenten vid tunneldrivning, närmare bestämt sprutbetongsförstärkning av bergväggar och tak. Rapporten kommer att behandla hur vi fick fram en säker och billig, men framförallt tillförlitlig, metod för att mäta sprutbetongens tjocklek och kvalité. Rapporten beskriver hur vi kontrollerade den oarmerade och den fiberarmerade sprutbetongens kvalitet och tjocklek, samt vilka verktyg som vi kom fram till var optimala att arbeta med. Arbetet på fältet gjordes under tre månader på hösten 2006 i en studie av ortdrivning i full skala vid Östra denevitz.

Inledning: För att uppnå ett kliniskt optimalt slutresultat för dentala ersättningar inom den fasta protetiken är passformen en av de viktigaste aspekterna. Detta för att ersättningarna ska kunna vara kliniskt acceptabla och fungera i patientens mun samt att de rent materialtekniskt ska kunna fungera i ett långtidsperspektiv. Syfte: Syftet med den här in-vitro studien var att:? Jämföra den vertikala passformen samt kantanslutningen på fyra olika framställningsmetoder för en 3-leds bro i CoCr-legering och komma fram till vilken framställningsmetod som har den bästa passformen. ? Komma fram till vid vilken del av bron den sämsta respektive den bästa passformen infinner sig. Material och metod: 32 Provkroppar framställdes. Dessa bestod av 3-leds broar gjorda i CoCr-legeringar med likartad sammansättning. De 32 Provkropparna delades in i 4 olika grupper så att man fick 8 individer i varje grupp.

Fram till 1994 var det förbjudet att bygga hus högre än två våningar i trä, för att trä var ett brännbart material. Plötsligt öppnar sig en ny marknad för träbyggnad i och med de nya bestämmelserna.Inom ramen för nordiska forskningsprojektet Brandsäkra trähus [1] genomfördes omfattande brandprov av träregelkonstruktioner med isolering i huvudsak av stenull men även med glasull. Densiteten hos glasullen var 20 kg/m3. Beräkningsmodellen som utvecklades och publicerades i den nordiska vägledningen ?brandsäkra trähus? [1] gäller således endast för glasull med densitet minst 20 kg/m3.

I dagens läge vid användning av sprutbetong så tas vanligtvis ingen hänsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong är annorlunda än för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels på användningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen använts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsättningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning på grund av krympning.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

I samband med att minska energiförbrukning inom byggsektorn har Boverket beslutat att byggnader ska energideklareras. Beroende på nybyggnadskategori och klimatzon infördes referensvärden om 130 kWh/m²/år i norr respektive 110 kWh/m²/år i söder för enbostadshus, tvåbostadshus och flerbostadshus. I trähus är det av betydelse att minska köldbryggor i väggarna som ger den största ytan mot omgivande klimat. Väggar i trähus är normalt uppbyggda av träreglar som står för väggens bärande kapacitet men samtidigt även fungerar som en köldbrygga. En av metoder att bryta köldbryggan är att utforma väggreglar som sammansatta strukturelement med ett mellanliggande lager av isoleringsmaterial.