Sökresultat:
4399 Uppsatser om Prova-pć-plats - Sida 54 av 294
Slumpvisa drogtester i skolan - har de en preventiv effekt?
I arbetslivet Àr det sedan flera Är vanligt med slumpmÀssiga drogtester av arbetstagare. DÀr-emot Àr det i Sverige ytterst ovanligt att skolor utför slumpmÀssiga drogtester av elever i skolmiljö. Detta trots att elever, pÄ samma sÀtt som alla anstÀllda, omfattas av samma arbetsmiljölag. Skolinspektionen, liksom bÄde Utbildningsdepartement och Statens FolkhÀlsoinstitut har hittills haft en kritisk hÄllning till drogtester i skolmiljö i allmÀnhet och slumpmÀssiga drogtester i synnerhet. En del av kritiken hÀrrör ur att det inte finns evidens för en förebyggande effekt av slumpvisa drogtester i sig.Syftet med denna undersökning var att undersöka huruvida slumpmÀssiga drogtester i skolan kan ha en drogförebyggande effekt i sig.
VÀxter för att gynna fÄgelliv vid utemiljöer i ÀldrevÄrdssammanhang
NÀr man blir Àldre fÄr man svÄrare att röra sig och blir mer beroende av andras hjÀlp. Det Àr vanligt att man med Äldern blir mindre aktiv dÄ vardagliga sysslor blir svÄrare och mer anstrÀngande att genomföra. Detta leder ofta till att Àldre mÀnniskor vistas mindre ute. Att fysisk aktivitet Àr hÀlsofrÀmjande Àr allmÀnt kÀnt, genom aktivitet kan Àldres hÀlsa och vÀlbefinnande pÄverkas. Aktiviteter och vistelse i naturlika miljöer har positiv effekt pÄ mÀnniskors hÀlsa.
Faktorer som vÀder, tillgÀnglighet till utemiljön, utemiljöns utformning och humör Àr mÄnga gÄnger avgörande för om Àldre personer gÄr ut eller inte.
Svart och vitt i svensk nyhetsrapportering efter katastrofen i New Orleans
NÀr Orkanen Katrina hÀrjade i New Orleans förlorade över tusen mÀnniskor sina liv och Ànnu fler mÀnniskor förlorade sina hem och bostÀder. Denna hÀndelse fick stor plats i bÄde svensk och amerikansk massmedia.. I amerikans press har det hÀvdats att svarta mÀnniskor ?plundrar? medan vita mÀnniskor ?letar mat?. Vi Àr intresserade av hur hÀndelsen, med tyngdpunkt pÄ etnicitet och nationalitet, skildras i svensk media..
When I die, I want to be recycled - a study of the view of the funeral industry on the handling of metals in cremation
Kremering Àr idag det vanligaste jordfÀstningssÀttet i Sverige, de allra flesta som avlider kremeras och gravsÀtts i urna. FrÄgan om hur de metaller som finns i kroppen men inte fÄr plats i urnan hanteras har hittills inte vÀckt sÄ stor uppmÀrksamhet, speciellt inte ur miljösynpunkt. Dock handlar det om Ätskilliga ton metall som varje Är grÀvs ner pÄ kyrkogÄrdar runt om i landet. Denna metall pÄverkar dels miljön negativt, dels kommer det att ta upp mer och mer plats pÄ kyrkogÄrdarna i framtiden, och att grÀva ner metaller imarken Àr inte ett miljöoptimerat sÀtt att hantera dessa. Det finns dock andra saker Àn bara miljön att ta hÀnsyn till i denna frÄga.
Plats att se andra och bli sedd? En fallstudie om samspelet mellan stadens struktur och segregation
Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra
till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att
minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion.
Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att
mÀnniskor befinner sig
pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir
sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som
flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras
existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?.
I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och
Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en
barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.
"6 kÀnda författare, vad skrev de?" : En studie av prov och uppgifter för litteraturmomentet inom kursen Svenska B pÄ gymnasiet.
I den hÀr examensuppsatsen genomförs en undersökning av de prov och uppgifter som elever, inom de teoretiska programmen, gör under kursen Svenska B pÄ gymnasiet. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kognitiva förmÄgor tar plats vid betygsgrundande bedömningen, vilken typ av skriftliga uppgifter som förekommer samt Àven hur uppgifterna Àr formulerade. Studiens resultat visar att, Àven om alla kognitiva förmÄgor bedöms, Àr faktakunskap den kognitiva förmÄga som frÀmst mÀts i de undersökta proven och uppgifterna..
Stenmaterial vid asfalttillverkning
Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Ăven övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.
Bakom den stÀngda dörren : tankar kring hur intuition och reflektion samverkar i kreativa processer med utgÄngspunkt i förestÀllningen Kom ta min hand
Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.
Kameratelefoners inverkan pÄ den personliga integriteten - en kvalitativ studie om integritetskrÀnkande fotografering med kameratelefoner
DÄ allt fler mobiltelefoner med integrerad digitalkamera sprider ut sig bland allmÀnheten skapas ökade möjligheter för mÄnga mÀnniskor att spontant kunna fotografera sina omgivningar. Kameratelefonen Àr dessutom svÄr att skilja frÄn en vanlig mobiltelefon, vilket gör att en person kanske inte ens vet om att denne blir fotograferad. Genom kameratelefonernas kommunikationsteknik kan sedan dessa bilder enkelt spridas via Internet eller annat medium och nÄ tusentals mottagare.Den personliga integriteten kan pÄ sÄ sÀtt hotas av kameratelefonernas anvÀndning. MÄlsÀttningen med uppsatsen var att undersöka vilken effekt kameratelefoner kan ha pÄ den personliga integriteten samt diskutera hur dessa eventuella effekter kan komma att förÀndras över tiden, i takt med att allt fler anvÀnder kameratelefoner. Uppsatsen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med forskare och lektorer frÄn den akademiska vÀrlden, journalister, politiker, nÀringslivsrepresentanter och privatpersoner.
Barns uppfattningar om meningserbjudande i sin innemiljö - en studie frÄn en förskoleavdelning
Denna studie utgÄr frÄn barns perspektiv dÀr barnens kommentarer, idéer och tankar om sin innemiljö pÄ en förskoleavdelning Àr det centrala. HuvudfrÄgorna Àr: Vilka meningserbjudanden finns enligt barn i förskolans innemiljö? Vad begrÀnsar deras handlingar? Meningserbjudande Àr ett begrepp som kommer inneha stor relevans i denna studie. Begreppet kommer ursprungligen frÄn psykologen James J Gibson (Gibson, 1986; Balldin, 2006). Barnen var 17 stycken i Äldrarna tre till fem Är.
Dynamiskt ljus : om ljus som ett redskap för att skapa förÀnderlighet
Det hÀr examensarbetet har som syfte att undersöka hur ljus gÄr att göra dynamiskt och hur det gÄr att skapa förÀnderliga rum med hjÀlp av ljus.
Arbetet börjar med att först reda ut ljus i allmÀnhet, dess egenskaper och kvaliteter samt pÄ vilka sÀtt som man kan arbeta med ljus. Studien handlar om all form av ljus, bÄde naturligt och artificiellt, och vad som hÀnder i mötet med
olika material.
DÀrefter utforskas dynamiskt ljus, det vill sÀga ljus som förÀndras och utvecklas. I denna del redogörs för hur sjÀlva ljuset kan skifta i uttryck, det vill sÀga i fÀrg,
intensitet eller spridning och vilka metoder som finns för att förÀndra ljuset.
En stor del innefattar interaktion vilket innebÀr hur ljuset kan Àndras till följd av mÀnniskors nÀrvaro och hur det gÄr att lÄta mÀnniskor styra ljuset. Arbetet undersöker Àven hur man kan ta tillvara pÄ och förmedla dagsljusets naturliga dynamik och hur man kan arbeta med ljus i kombination med vÀder och ÄrstidsvÀxlingar.
InnehÄllet i det hÀr avsnitt bygger till stor del pÄ fallstudier av platser och installationer. Genom att studera dessa exempel lyfter arbetet fram ett antal
metoder och tillvÀgagÄngssÀtt som kan anvÀndas för att skapa dynamiskt ljus pÄ en plats.
Att undervisa utÄtagerande elever ? och alla andra : En intervju- och observationsundersökning om lÀraresarbetssituation
I detta arbete har vi undersökt lÀrares arbetssituation nÀr det finns utÄtagerande barn i klassen. Intervju- och observationsundersökningens syfte Àr att vi vill öka kunskaperna om hur lÀrarens arbetssituation ser ut i dagens klassrum. Vi tar upp att skolan ska vara en plats dit det ska vara roligt och lÀrorikt att gÄ men ocksÄ att skolan Àr en mötesplats dÀr mÀnniskor med mÄnga olika bakgrunder ska fÄ möjlighet att utvecklas som individer under trygghet. Detta stÀller stora krav pÄ dem som arbetar inom skolverksamheten. Ni som lÀser detta arbete kommer att fÄ en liten insikt i vad som hÀnder i ett klassrum nÀr de sociala faktorerna tar över och blir till problem..
Gaste - en plats för informella lÀroprocesser
Studiens syfte Àr att undersöka hur Gaste som fenomen uppfattas av de aktiva dÀr, samt samspelet mellan lÀrande, individer och kulturen dÀr. Med hjÀlp av det som Vygotskij kallade sociokulturellt perspektiv, belyser vi hur dessa kategorier samspelar och skapas genom varandra. Genom kvalitativa intervjuer av de aktiva pÄ platsen belyser studien hur de ser pÄ Gastes kultur och de lÀrosituationer som uppstÄr pÄ platsen. Studien synliggör hur viktiga de informella lÀrandesituationer som uppstÄr till vardags Àr för utveckling och lÀrande, bÄde pÄ kollektiv och individuell nivÄ..
Rastplatsers funktion och plats i den fysiska planeringen - en studie av rastplatserna SÄten och TorstÀva
Rastplatser Àr nÄgot mÄnga tar förgivet, de bara finns dÀr lÀngs vÀgarna med
jÀmna mellanrum. TyvÀrr stÀmmer inte det i hela Sverige. Södra Sverige har ett
bra nÀtverk med rastplatser som kommer med bra mellanrum. FrÄn GÀvle och norrut
finns det tyvÀrr en helt annan bild. PÄ rastplatskartan frÄn 2010 ser man
tydligt att rastplatserna blir fÀrre och fÀrre ju lÀngre norr ut man kommer.
Tegelhus I Klippan, Göteborg
Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger pĂ„ tvĂ„ kopplade differentialekvationer som under arbetets gĂ„ng anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment pĂ„verkas av avvikelsen frĂ„n den optimala kombineringskurvan för vinklarna pĂ„ turbinens ledskena och löphjul, och Ă€r anpassad för ett referensaggregat med tillgĂ€ngliga provdata. Ăven övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sĂ€tts samman med frekvensregulator och elnĂ€t för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önĂ€tsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att Ă„terskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjĂ€lp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med nĂ„got lĂ€gre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önĂ€tmodellen sker genom att prova stabiliteten i nĂ€tfrekvens och turbineffekt vid stegpĂ„lastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet Ă€n i verkligheten, men uppfyller Ă€ndĂ„ förvĂ€ntningarna pĂ„ en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.