Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella Provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och Prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

I denna uppsats undersöks stavfel i 43 nationella Prov i svenska somandraspråk skrivna av elever i åk 9. Stavfelen har delats in i trehuvudkategorier; ortografi, ordbildning och stavfel som beror på brist pågrammatiska kunskaper. Syftet med uppsatsen är att titta på vilka typerav stavfel som är vanligast förekommande i de undersökta uppsatserna.Jag kommer också att titta på antal stavfel i relation till uppsatsernasbetyg och skillnaden mellan flickor och pojkar.De resultat jag får fram visar att flest stavfel görs i kategorin ortografidär tillägg eller utelämnande av bokstav är den absolut störstaunderkategorin. Vad gäller ordbildning är felaktiga särskrivningar devanligaste felen. När det kommer till stavfel som kan kopplas tillelevens grammatiska svårigheter återfinns de flesta felen inom kategorinkongruens.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för eventuella samband mellan förekomst av matematiska symboler och matematikuppgifters svårighetsgrad. I studien har matematikuppgifter från PISA 2003 och Nationella Prov i matematik A, B och C på gymnasiet analyserats utifrån vilka typer av matematiska symboler de innehåller. Resultatet av denna analys har sedan med hjälp av statistisk korrelationsanalys jämförts med uppgifternas lösningsfrekvenser samt hur höga krav på läsförmåga uppgiften ställer. Studiens resultat visar att sambanden mellan förekomst av olika symboltyper och dess lösningsfrekvenser är för svaga för att någon definitiv slutsats ska kunna dras. Korrelationsanalysen visar dock att ett något starkare samband finns mellan förekomsten av bokstavssymboler i matematikuppgifter och låga lösningsfrekvenser än för någon av de andra symboltyperna.

Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hpLSV410, Svenska för blivande lärare, Språklig fördjupningskursVårterminen 2012Handledare: Åsa WengelinExaminator: Rakel Johnson.

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt Prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- ochskrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så ärmatematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är aritmetik, algebra, geometri och statistik.Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot.

Hur policyförändringar, som fler nationella Prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsProv i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört Proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver Proven som mycket viktiga, då de tror att Proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför Proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla Prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför Provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid Proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

The purpose of this study is to analyse the significance of the national assessment in highschool education, including what the teachers express about the new instructions currently coming from the Swedish National Agency of Education, concerning a more central control of grading the national assessments. This study also covers the teachers individual responsibility when it comes to grading the national assessments. The purpose of the national assessment is to secure that grading and the education level in the country is equal. This is a qualitative study useing the method of a group discussion intervju (focusgroup intervju). Five highschool teachers took part in the discussion with questions that had been decided beforehand.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på om det skett någon förändring mellan 1992 och 2005 när det gäller niondeklassares formella skrivfärdigheter. Undersökningen inleddes med en litteraturstudie av aktuell forskning samt intervjuer av fem svensklärare verksamma på högstadiet. Materialet till själva huvudundersökningen bestod av 40 uppsatser från 1992 års centrala Prov och 40 uppsatser från 2005 års nationella Prov. Statistik över fem språkliga normavvikelser fördes under uppsatsläsningen. För att kunna se om specifika grupper har utvecklats olika under dessa år, bildades åtta undergrupper utifrån kön och uppsatsomdömen.

Uppsatsens ämne är ?Tempusanvändning i skrift ? en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever?. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella Provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt.

Vi har jämfört elevers resultat på matematiska problem på en traditionell skola och en montessoriskola. Vi har även jämfört flickornas resultat med pojkarnas..

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Abstrakt Syftet med arbetet är att undersöka hur nationella Proven upplevs av å ena sidan elever i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar, å andra sidan hur Proven upplevs av deras lärare. Vidare att undersöka hur och om Proven påverkar undervisningen samt om de är förenliga med individuellt lärande/ individuella undervisningsplaner och tankarna kring ?en skola för alla?. Slutligen undersöka hur skolan möter elevernas behov. Undersökningen genomfördes i en skola i Reykjavik.

Denna studie har som syfte att belysa elevtexter från år nio med fokus på betyg och hur vanligt förekommande särskrivning är. Materialet består av elevtexter från de nationella Proven 2003. Elevtexterna är indelade i tre grupper efter betyg och varje grupp består av tio texter. Analyser av elevtexter avser att verifiera eller falsifiera hypotesen om att lågpresterande elever gör mer särskrivningar än högpresterande elever.Resultatet visar att särskrivning förekommer i samtliga undersökningsgrupper. Elever med underkänt och elever med godkänt betyg gör relativt lika många särskrivningar och avsevärt fler än elever med mycket väl godkänt.

Since the beginning of 1940 there have been externally developed tests in Sweden. Their appearances have changed over the years together with the cognitive approach. Nowadays, this kind of tests is going by the name of the national tests, which was introduced in the year of 1994. When the Swedish National Agency for Education received the assignment to develop new purposes and national tests to the third grade students, debate took a bounce. The matter was well discussed; national tests in third grade or not?The national tests thus far carried out four rounds in the third grade and the purpose of my study was to find out how teachers are reasoning about the tests.