I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella Prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella stavnings- och ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att stavnings- och ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning är särskrivningsfel..

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera hur nationella Prov för åk 3 framställs och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas på en mer generell nivå i skolan. Materialet till denna studie består av skriftliga källor så som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lärare samt en observation och ett samtal med elever i åk 3. Materialet granskas med hjälp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att Proven på olika sätt kan förbättra skolan.

Hur policyförändringar, som fler nationella Prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsProv i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört Proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver Proven som mycket viktiga, då de tror att Proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför Proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla Prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför Provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av anpassningar vid Proven och de som har haft anpassningar ställer sig positiva till det.

Syftet med detta examensarbete är att belysa matematiklärarstudenternas kännedom om olika bedömningsformer samt att undersöka deras erfarenheter kring bedömning från deras VFT-skola (Verksamhetsförlagd tid). Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med sex matematiklärarstudenter. Examensarbetet ger inblick i vilka bedömningsformer matematiklärarstudenterna har blivit utsatta för under sin lärarutbildning och vilka bedömningsformer dessa säger att de tänker tillämpa i sitt kommande läraryrke samt hur dessa upplever bedömningen på VFT-skolor. Sammanfattningsvis visar resultatet att matematiklärarstudenterna har blivit utsatta för varierande bedömningsformer, som redovisningar (muntliga framföranden), grupparbeten, laborationer m.m, samt att dessa menar att de kommer att tillämpa varierande bedömningsformer (ex. på några är skriftliga inlämningar, laborationer, Prov och redovisningar) i sitt kommande läraryrke.

Utifrån att elever verkar ha en förmåga till att endast söka svar på uppgifterna de får och inte vilja intressera sig för att förstå området, så uppkom iden om detta arbete. Syftet med arbetet är att studera vilken kunskap som mäts i skolan. Begreppet kunskap beskrivs utifrån olika synsätt. Området lärstil beskrivs i arbetet med en tyngd på att beskriva ytinlärning och djupinlärning. Vidare beskrivs området kunskapsbedömning där olika frågetyper beskrivs.

För all kunskapsinhämtning är det viktigt att kunna läsa och samtidigt förstå vad man läser. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att eleverna ska bli goda läsare. Syftet med denna studie är att belysa eventuella skillnader i hur pojkar och flickor förstår texter utifrån de svar de anger på årets Nationella Prov. I studien har resultat från drygt 500 elever i årets Nationella Prov (2014) i läsförståelse i svenska i årskurs tre jämförts. Proven bestod av en skönlitterär text och en faktatext.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskämnet ger utrymme för tolkning, då det inte uttryckligt står vilken specifik genrerepertoar svenskläraren ska hjälpa sina elever att tillägna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella Provet samt i läromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna får för sitt genreskrivande. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella Proven i Svenska B och de valda läromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella Provet och läromedlen, när det gäller återkommande genrer i de nationella Proven?Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är både kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestått av 20 nationella Prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför Provet samt fem läromedel för svenska A och B. Arbetet är indelat i två delstudier, en för Proven och en för läromedlen.

En granskning som Skolinspektionen genomförde 2009-2011 visade att bedömning av nationella Prov inte är likvärdig och att bedömning av språkämnena har lägst likvärdighet. Till följd av större avvikelser i svenskan anser Skolinspektionen bland annat att svenskan kan lära av engelskan, men rekommenderar i första hand att uppsatsdelen tas bort. Mot denna bakgrund är syftet med vår uppsats att jämföra upplägget på de nationella kursProvens skriftliga del i ämnena svenska och engelska. För att göra det undersöker vi om det finns några skillnader mellan Provens skrivuppgifter, bedömningsanvisningar, progression mellan betyget C och A samt intervjuar lärare gällande deras uppfattning kring skillnader mellan ämnenas nationella uppsatsdel. Vår teoretiska bakgrund visar att det är problematiskt att bedöma performativa Prov och därför viktigt att ha tydliga kriterier att utgå från samt att arbeta med sambedömning för att öka likvärdigheten.

Njurarna är ett organsystem med viktiga funktioner som exempelvis utsöndring av flertalet vattenlösliga substanser. För att sjukdomssymtom ska uppträda krävs mer än tre fjärdedelars bortfall av njurfunktionen, eftersom njurarna har en enorm reservkapacitet. Genom att analysera bland annat proteinerna albumin, immunoglobulin G, kappa och lambda i urin utreds om njurfunktionen fungerar som den ska. Analys av dessa proteiner kan ske med analysinstrumenten IMMAGE 800 från Beckman Coulter och BN ProSpec från DADE BEHRING. Båda dessa analysinstrument använder sig av metoden nefelometri, som är en metod där ljusspridning i en vätska eller gas kan mätas.Syftet med föreliggande studie var att analysera urinProver på både IMMAGE 800 och BN ProSpec och sedan jämföra resultaten.

Den här studien har haft som syfte att studera om kvalitetskraven i betygsskalan stämmer överens mellan nationellt Prov i SVA1 och motsvarande kursplan svenska som andraspråk 1 (SVA1) samt på vilket sätt det nationella Provet underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen för SVA1. Undersökningen begränsar sig till att omfatta enbart den muntliga delen, delProv A muntlig framställning.För att beskriva och analysera vilka kunskaper som anses vara eftersträvansvärda i muntlig framställning har en kvalitativ innehållsanalys genomförts som ger en grundmodell till den efterföljande kunskapsanalysen.Resultaten från studiens innehållsanalys visar fram en hur processen kring den muntliga framställningen utgår från den retoriska arbetsmodellen med ett gediget förberedande arbete som följs upp med anförande och avslutas med elevresponser. Resultatet från kunskapsanalysen visar hur eleverna behöver behärska en kombination av kunskapsformerna episteme, techné och fronesis för att uppfylla betygskraven på de högre nivåerna.Studiens slutsatser är att kvalitetskraven stämmer överens mellan det nationella Provets bedömningsmatris och kursplanen i svenska som andraspråk 1 (SVA 1) vad gäller bedömningen av elevens språkliga kvaliteter. Dessutom går det att dra slutsatsen att de krav på anpassning till det retoriska sammanhanget också är krav som återfinns i kursplanen men beskrivs mer allmänt i ett språkutvecklande perspektiv vilket underlättar tolkningen av kunskapskraven i kursplanen. Studien visar hur eleven för att få det lägsta betyget (E) behöver kunskaper om en retorisk framställning och att eleven kan presentera ett förberett innehåll inför en publik..

Syftet med projektet var att undersöka hur homogeniserings förhållanden (tryck antal passager och därmed energiinsatsen) vid framställning av MFC (mikrofibrillär cellulosa), från enzymatiskt förbehandlade pappersmassafibrer påverkar hållfastheten av papper förstärkt med MFC. Arbetsgivaren för projektet var Innventia och det laborativa arbetet har utförts i deras lokaler. Fördelen med att använda MFC som tillsats i papper är att arket blir starkare [1]. Detta medför att en mindre mängd material kan användas till ett material med liknande styrkeegenskaper.Vid Innventia används för närvarande en homogenisator för att delaminera (sönderdela) cellulosafibrer till fibriller och fibrillaggregat och därmed producera MFC. Homogenisatorn kan köras vid olika tryck, samt att cellulosafibrerna/MFC kan låtas passera genom homogenisatorn en eller flera gånger.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur den enskilde lärarens kunskapssyn kan komma till uttryck i bedömningspraktiken, och hur detta kan påverka likvärdigheten i bedömning och betygsättning. Den teoretiska utgångspunkten har varit de lärandeteorier som speglat den svenska skolan de senaste hundra åren; behaviorismen, kognitivismen, pragmatismen och det sociokulturella perspektivet samt teorier om Provkonstruktion. Tillvägagångssättet för studien var två olika metoder, dels en kvalitativ textanalys av Prov och dels kvalitativa intervjuer av lärarna som delgett sina Prov för analys. Studien avgränsades till tre yrkesverksamma lärare i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet av studien kom att visa att lärarna i studien till viss del talar om kunskap på ett sätt, men praktiskt i handling inte testar av samma kunskap.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella Provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella Prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..

Min undersökning inriktar sig på elevernas attityder, upplevelser och uppfattningar av undervisningen i skolan och vad eleverna anser vara det bästa som kan göras för att fler skall få godkänt betyg i matematik. Undersökningen försöker också klargöra specialpedagogers funktion i arbetet med matematik. Kvalitativa intervjusamtal med två elevgrupper genomfördes. Eleverna i min undersökning hade upplevt en traditionell matematikundervisning med räkning, genomgång på tavlan och Prov. Eleverna ansåg att matematik som ämne var intressant och mycket viktigt.

The purpose of this essay has been to investigate if the national test results, in the subject of Swedish B at upper secondary school, are affecting a student?s final grade in varied degree among different teachers. The purpose has also been to investigate if the assessment of these tests is equivalent among different teachers. This particular investigation showed that there are big differences between how teachers grade, in relation to achieved results on the national test. According to the Swedish National Agency for Education, the teacher should take all performance information available into consideration for each particular student.