I denna uppsats redovisas en jämförelse av den skriftliga delen mellan tio godkända uppsatser från nationella Provet i Svenska som andraspråk B och tio godkända uppsatser från Test i svenska för universitets- och högskolestudier (Tisus). I uppsatsen görs först en analys av två syntaktiska konstruktioner, därefter en undersökning av förekommande bisatstyper och till sist en global bedömning av texternas funktionalitet. Analyserna visar att majoriteten av testtagarna har god behärskning av syntaktiska strukturer i svenskan. Skillnaderna som förekommer, på en syntaktisk nivå, mellan uppsatserna handlar om individuella informanters brister och några generella slutsatser kan inte dras. Däremot finns större skillnader gällande den globala bedömningen.

The aim of this essay is to investigate which of the goals in the syllabus, and with that what knowledge of Swedish, four students taking the SFI (Swedish for Immigrants) level 3 course believed themselves to have attained and to compare their self-assessments with their results on the National Test of Swedish for adult immigrants.The method used for the investigation is the individual interview. In addition to taking the National Test, the participants in the investigation were asked to mark the goals they believe themselves to have attained.The results show that the informants who best demonstrated awareness of their own knowledge are able to talk freely about their knowledge and difficulties, and when they mark the goals they believe they have attained, these correspond, on the whole, to how they responded in the interviews.One of the informants finds it more difficult than the others to assess her knowledge. A comparison between her experiences and the National Test results revealed several inconsistencies. For example, she claims that she can communicate in Swedish, but still she didn?t pass the test..

Arbetet gjordes i samarbete med Ka of Sweden där uppgiften varit att framställa enbättre passform för blusar i vävt material. Den nuvarande passformen saknar en brabystanpassning och har liknande ärmhål bak och fram. Jag valde att arbeta fram denteoretiska delen först och sammanställa måttlistor för att sedan arbeta fram denempiriska delen med konstruktioner, avProvningar och färdigt första Prov.Resultatet av mitt arbete blev mycket bra och det har varit kul att få arbeta mot ett företag.The work was done in collaboration with the Ka of Sweden where the task was to produce a better fit for the blouses of woven material. The current fit does not have a good bust adjustment and have similar armhole front and back. I chose to work out the theoretical part first and compile lists of measurements and then work out the empirical part of constructions, fittings and finished the first sample.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella Prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa skillnader mellan könen.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka Prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att Proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsProv. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som Proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

Denna rapport beskriver hur en skjuvspänningsvåg genereras och sprids i aluminiumstänger samt hur detta utnyttjas för att skjuvbelasta ett materialProv.Den laborativa utrustningen som användes under experimentet är mest känd som en Split Hopkinsonstång. Den består av en infallande och transmitterande stång mellan vilka ett materialProv placerats. Med en klämma kunde den infallande stången fixeras vilket gjorde det möjligt att lagra ett statiskt moment mellan klämman och stångens ände. När klämman togs bort övergick det statiska momentet till en skjuvspänningsvåg som propagerade mot Provet. Med hjälp av töjningsgivare mättes vågen i stängerna och utifrån dessa beräknades vridmoment och förvridningsvinkel hos Provet.De viktigaste delarna i denna rapport beskriver hur mätningen av skjuvspänningsvågor i en Split Hopkinsonstång går till samt varför ett tunnväggigt Prov är fördelaktigt att använda istället för ett massivt cylindriskt Prov.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella Proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur fem elever som ligger högt på en Provångestskala upplever och hanterar Provsituationer. Metoden som användes var kvalitativ och utfördes i semistrukturerad intervjuform. Fem elever som läser i grundskolans senare år valdes ut genom flerstegsurval. Först gjordes ett tillgänglighetsurval och sedan subjektivt urval via en enkät som mäter Provångest av Oostdam och Meijer (2003). De elever som hamnade i gruppen ?höga poäng? valdes ut för intervju.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella Prov i svenska från årskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnå detta genomförs analys av fyra nationella Prov efter en analysmodell konstruerad med hjälp av tidigare etablerade teoretiska modeller för språkutveckling. Även de styrdokument som dikterar Provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, språkliga kontextuella faktorer, språklig genre samt språkliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa på följande frågor: Vilka förväntningar ställer de nationella Proven på hur elevens muntliga färdighet ska utvecklas från årskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhåller sig Proven till teoretiska beskrivningar av språkutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förväntas utvecklas från dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.

Enligt Skolverket ska lärare använda sig av grupparbeten i både undervisning och som bedömningssituation eftersom elever är olika. Vissa presterar bättre vid individuella övningar och Prov medan andra gör det i grupparbete. Det har blivit ännu tydligare att lärare måste kunna hantera gruppbedömning i och med införandet av den nya skolreformen 2011. Detta eftersom ett muntligt gruppdelProv blev obligatoriskt för alla elever i årskurs 1. För att undersöka hur lärare ser på de svårigheter och utmaningar som finns vid ett sådant moment genomfördes intervjuer med två lärare på gymnasiet.

AbstractThe intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work.

Denna rapport har sin utgångspunkt i att förkunskaperna hos studenter inför högskolestudier är bristfälliga och på grund av det även i misstankarna om en betygsinflation på gymnasieskolan. En undersökning med syftet att utreda hur betyg sätts, utförs där tre lärare konstruerar varsin bedömningsmall till ett nationellt Prov i Matematik C. Dessa mallar jämförs med Skolverkets mall och betygskriterierna. Dessutom förs intervjuer med lärarna om hur de hanterar betygsättningen av hela kursen. Intervjusvaren kontrolleras mot gällande styrdokument.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket Prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Utifrån en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella Proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella Provet i svenska B på gymnasiet. Våra huvudsakliga frågor i uppsatsen behandlar gymnasielärares och gymnasieelevers olika inställningar och attityder till Provet. Vi väljer även att vidare i undersökningen koppla samman användarperspektivet genom en diskussion utifrån kunskapssyn och olika läroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkätstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det råder en uttryckligt positiv inställning till de nationella Provet i svenska B bland lärare och elever. Gällande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vår undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn på kunskap, trots att det nationella Proven är utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Detta examensarbete bygger på en studie av årskurs 9 elevers prestationer i matematik relaterade till deras förväntningar. Syftet med studien var att se om förväntningar om uppgifters svårighet kan påverka elevernas resultat och om denna påverkan skiljer sig åt mellan elever med olika betyg. Studien som gjordes var en experimentell och kvantitativ jämförelsestudie mellan två klasser på en medelstor skola i södra Sverige. Klasserna fick göra exakt samma Prov men fick innan olika information om Provets svårighet för att ge dem olika förväntningar. De olika klassernas resultat jämfördes och analyserades med hjälp av SPSS.