Att ha en välfungerande intern kommunikation inom en organisation är av yttersta vikt. Att dessutom ha en välfungerande intern kommunikation under en krishändelse är fundamental.Idag hamnar samhällen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta är nästintill oundvikligt. Det som dock är hanterbart är kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation på Prov i och med ett terrorattentat där en självmordsbombare sprängde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte på att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna händelse.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Med detta arbete har jag försökt skapa förståelse för vad dyslexi innebär. För att få ett brett perspektiv på arbetet har jag utgått dels ifrån olika forskningsteorier, dels ifrån intervjuer med speciallärare och dyslektiker. Jag har utgått från följande frågeställningar: Hur definierar man dyslexi? Hur yttrar sig dyslexi i praktiken? Varför har en dyslektiker svårare att läsa och skriva än andra? Hur kan man hjälpa dyslektiska elever i skolan? Vilka läs- och skrivinlärningsmetoder kan man använda sig av? Vilka hjälpmedel finns för dyslektiker? Hur arbetar Förbundet mot läs- och skrivsvårigheter, FMLS? Hur ser den aktuella dyslexiforskningen ut? Jag har funnit att dyslexi är en medfödd defekt i hjärnan, men att man kan göra mycket i skolan för att underlätta för dessa elever. De kan t ex få hjälp genom bandspelare, datorer och muntliga Prov.

Fusobacterium necrophorum är en gramnegativ anaerob bakterie som grupperas i ss. necrophorum och ss. funduliforme. Fusobacterium necrophorum ss. funduliforme har på senare tid misstänkts kunna spela en roll vid vanligare svalginfektioner såsom halsfluss.

Det här arbetet handlar om hur elever grupperas inom ämnet svenska som andraspråk. Syftet med studien är att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska indelas i grupper och klasser. Kvalitativa intervjuer med rektor, lärare och elev på en högstadie- respektive en gymnasieskola har ringat in arbetet mot syftet. Studien utgår ifrån det sociokulturella perspektivet där huvudtesen är att individen lär av och med sin omgivning. Det visar sig i studien att det saknas tydliga direktiv kommunen och rektor inte alltid engagerar sig i sva-undervisningen.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

För min studie har jag valt kvalitativa intervjuer med 7 elever från naturvetenskapsprogrammet på en mindre gymnasieskola i södra Sverige. I undersökningen framkommer flera olika strategier för hur man genomför sitt skolarbete. Några av eleverna i min undersökning sitter väldigt lång tider med läxor och arbeten, medan andra försöker planera sitt arbete noggrant och gör sedan något annat när de anser sig vara klara. De flesta elever i intervjuerna framhåller vikten av bra lokaler och tillgången på datorer i skolan om man skall använda tiden under håltimmar och långa raster till skolarbete. Det jag kommer fram till är att de elever i min undersökning som känner sig nöjda med sin tidsanvändning oftast inte är lika stressade som de elever som sällan är nöjda.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

I skolans styrdokument står det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmåga att kommunicera matematik samt använda lämpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet är att undersöka om gymnasieskolans elever har förståelse gällande matematiska grundbegrepp med avseende på kommunikativ och funktionell förståelse samt se om det finns några skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förståelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjälp av figurer. Med funktionell förståelse menas om eleverna kan lösa uppgifter där olika begrepp står i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfällen genomföra två Prov som testade 12 grundläggande begrepp. På det första Provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika Prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och Provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar Proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med denna studie var att undersöka tillförlitligheten vid bedömning/betygsättning av eleverna när de redovisade på andra sätt än skriftliga Prov. Eftersom vi förespråkar elevaktiva och kreativa arbetsformer passade den formen bra för den kvalitativa studie som vi genomförde i en klass år 9 i Luleå. Eleverna redovisade genom en muntlig redovisning med illustrativa hjälpmedel och gjorde en skriftlig inlämning. Vi observerade deras kunskaper vid det muntliga redovisningstillfället med hjälp av en bedömningsmatris, den skriftliga inlämningen bedömdes med hjälp av en rättningsmall och betygskriterierna. Resultatet blev tvetydigt, vi kunde göra en tillförlitlig bedömning av elevernas kunskaper när de redovisade muntligt med hjälp av illustrativa hjälpmedel, men det fanns flera fall då det krävdes följdfrågor för att på ett tillförlitligt sätt bedöma att det var deras kunskaper.

Huvudsyftet med studien var att undersöka varför högstadieelever väljer bort moderna språk. Frågeställningar som fokuserades var: ?Påverkas eleverna av informationen inför språkvalet??, ?Finns det könsskillnader när det handlar om varför man väljer bort språk??, ?Spelar den sociala bakgrunden in när man väljer bort språk?? och ?Vad har eleverna för uppfattning om sin framtid när det gäller språk och språkanvändning??. Som metod för undersökningens genomförande valdes enkätundersökning i fyra olika skolor i Kalmar kommun. De elever som deltog gick i år sju och alla hade valt alternativen svensk/engelska eller engelska förstärkning.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Jag har ofta noterat att när jag lämnat tillbaka Prov och meddelat Provresultat är eleverna angelägna om att få veta vilket betyg som deras resultat skulle ge. I år 7 får man inte prata någonting om betyg med eleverna. När jag meddelar eleverna detta skapar det en besvikelse och frustration hos dem. Jag har genomfört en enkätundersökning med elever från klasser i år 7 i den obligatoriska skolan för att ta reda på deras åsikter om betyg och hur de tror att betyg påverkar dem. Min undersökning visar att betyg spelar stor roll för elever och påverkar dem, både positivt och negativt.

 Syftet med min undersökning var att ta reda på vilken typ av underlag som används i förskolors och skolors utvärderings- och analysarbete och se i vilken utsträckning det arbetet är kopplat till det utvecklingsarbete enheten väljer att fokusera på. Jag ville också veta i vilken utsträckning det är förskolechef/rektor som beslutar om utvecklingsområde, om de upplever att det är huvudmannen som gör det eller om det sker ett samarbete.    Enkätundersökningen genomfördes i två grupper från rektorsutbildningen på Karlstads universitet.   Mitt resultat visar att det i verksamheter som har nationella Prov och betyg så blir detta en stor del av underlaget, både för enheten och huvudmannen. I förskolan används till största del intervjuer och personalens självvärderingar. Det som i högst grad ligger till grund för valet av utvecklingsarbete är nya bestämmelser från riksdag och regering och huvudmannens prioriteringar, inte de egna analyserna.