I detta arbete undersöks vilka kompetenser som testas i lärargjorda matematikprov i gymnasieskolan. Studien är gjord inom Matematik A, eftersom den nya kursplanen kom ut sommaren 2011 och de flesta lärarna har inte hunnit göra något prov inom Matematik 1 som den nya kursen heter. De kompetenser som används i denna studie är beskrivna av Palm, Bergqvist, Eriksson, Hellström och Häggström (2004). Studien är helt byggd på analys av proven från kompetenserna, vilket betyder att inga intervjuer, enkäter eller annat har gjorts. Först löstes alla uppgifter för att få en förståelse i vad uppgifterna testar.

I detta arbete har jag valt att undersöka och analysera ett diagnostiskt läs-och skrivprov (DLS-prov), och dess moment i läsförståelse för årskurs 2, år 2013. Det jag ville se var om det går att tolka DLS-provets resultat utifrån genus- och åldersperspektiv. Mina frågeställningar var: Hur kan pojkars och flickors resultat i DLS-proven tolkas genom ett genusperspektiv? Vad säger resultaten genom ett åldersperspektiv? För att besvara dessa frågor användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Några större skillnader kan inte påvisas ur ett genusperspektiv, däremot finns en tydligare koppling mot ålder. .

Den här uppsatsen behandlar två olika examinationsformer på gymnasiet, studentexamen i Finland och avslutande gymnasiestudier i Sverige. Undersökningens fokus ligger på två olika prov, det nationella provet i Svenska B, delprov B i Sverige samt essäprovet i Svenska som modersmål i Finland. Syftet med undersökningen är att visa eventuella likheter och skillnader mellan de två proven samt belysa bakgrunden till de olika skolsystemen. Metoden som använts är en fördjupad, jämförande undersökning av det primära materialet. Undersökningen har genomförts i två etapper, en mindre undersökning av kursplanerna samt en större undersökning av det nationella provet i Svenska B, delprov B samt essäprovet i Svenska som modersmål.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vad några svensklärare beskriver att de nationella proven har för betydelse för undervisningen i svenskämnet. Genom kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare har det framkommit att de nationella proven fungerar som ett stöd för lärarna samtidigt som det tar upp mycket tid och arbetskraft. Proven förmedlar dubbla budskap då det å ena sidan kan stärka lärarens professionella yrkesroll samtidigt som det kan ifrågasätta den genom utvärdering av lärarens arbete. Att det är ett nyttigt prov framkom i undersökningen, men den stora nackdelen de nationella proven har är att det innehåller alldeles för mycket merarbete än vad den normala arbetsveckan..

Klassisk testteori kan mäta ett provs reliabilitet genom analyser av testtagares poäng vid ett visst provtillfälle. Att följa gällande riktlinjer för provkonstruktion ökar sannolikheten för hög reliabilitet i provet. (Nilsson, 1979). I den föreliggande studien granskades ett företags provbank om 570 uppgifter, fördelade över nio delprov, utifrån riktlinjerna för provkonstruktion. Delproven avser att mäta kunskaper inom vård och omsorg.

Likvärdigheten i den svenska skolan ska ge alla elever förutsättningar att nå skolans mål, men frågan är om elever ges möjlighet att testas i samma eller likvärdiga kunskaper. Syftet med studien är att undersöka likvärdigheten i skolan, utifrån vilken kunskap som testas i ämnet samhällskunskap. Kunskapen i denna studie avser fakta- respektive färdighetskunskaper. För att undersöka likvärdigheten analyseras dels lärarnas skriftliga prov och dels det nationella provet i samhällskunskap gällande läsår 2012/2013. För att uppfylla syftet ställs forskningsfrågorna:Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i det nationella provet i samhällskunskap?Testas främst fakta- eller färdighetskunskaper i lärarnas skriftliga prov i samhällskunskap?Hur ser förhållandet ut mellan den kunskap som testas i det nationella provet respektive de skriftliga proven?För att undersöka förhållandet mellan fakta- och färdighetskunskaperna har den ämnesspecifika begreppsapparaten första och andra ordningens kunskaper använts, där faktakunskaperna återfinns i första ordningens kunskaper och färdighetskunskaperna återfinns i andra ordningens kunskaper.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Syftet med denna undersökning är att beskriva svensklärares arbete med det nationella provet i svenska B samt att undersöka skillnader och likheter mellan kommunala och fristående gymnasieskolor vad gäller likvärdighetsarbetet med detta prov. Metoden är kvalitativ och består av intervjuer med sju stycken gymnasielärare i svenska. Svensklärarna representerades av fem kvinnor och två män. Tidigare forskning om de nationella proven, som till största del gjorts på uppdrag av Skolverket, ligger till grund för föreliggande undersökning. Denna undersökning har visat att det finns brister i likvärdighetsarbetet med det nationella provet i svenska B.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Prostatacancer är den vanligaste orsaken till cancerdöd hos män i Sverige. Cirka 9500 patienter får diagnosen prostatacancer varje år. Prostatacancer diagnostiseras med hjälp av analys av tumörmarkören prostataspecifikt antigen (PSA) i plasma.Syftet med den aktuella studien var att undersöka den preanalytiska stabiliteten av PSA i plasma och att undersöka hur förändrade provtagningsanvisningar och provtagningsrutiner påverkade analysresultat, arbetsförhållanden och patientsäkerhet.Analysmetoden som användes vid studien var electrochemiluminiscence immunoassay (ECLIA), vilken nyttjar ljus för detektion av antigen-/antikroppskomplex.I en första studie visades att centrifugerade PSA-prover med icke avhälld plasma, förvarade i 6o C, kan analyseras upp till 5 dagar efter provtagning. Detta till skillnad från nuvarande metodbeskrivning som kräver avhälld plasma vid analys 24 timmar efter provtagning. En andra studie visade att PSA-prov, förvarat i 6o C, centrifugerat och analyserat 24 timmar efter provtagning gav oförändrade PSA-värden jämfört med PSA-prov som centrifugerats och analyserats direkt efter provtagning.

Det nationella provet är obligatoriskt för alla i år 9 och ser lika ut för alla i hela landet. Denna enkätundersökning syftar till att studera vilka attityder och föreställningar som lärare och elever i år 9 kan ha gällande det nationella provet i svenska. Det undersöks även om provet påverkar undervisningen samt betyg och bedömning och i så fall hur. Undersökningen är utförd på två högstadieskolor. Resultatet visar att både lärare och elever överlag har en positiv attityd till det nationella provet men de påpekar tidsbristen och stressen kring provet.

Två av de stora debatterna inom skolvärlden hösten 2012 rör nationella prov och dokumentation; provens likvärdiga bedömning ifrågasätts i en rapport från Skolinspektionen, och lärare och dess fackföreningar uttrycker missnöje med mängden administration i skolan. Syftet med denna studie är att undersöka vilka betydelser som några svensklärare på gymnasiet tillmäter nationella prov utifrån aspekter som likvärdig bedömning och Skolverkets mål att proven ska vara ett stöd i att konkretisera styrdokumenten. Nästa steg är att analysera resultatet utifrån teorier om att skolan allt mer präglas av ökad dokumentation och företagisering. Undersökningen bestod av separata intervjuer av tre gymnasielärare i svenska på tre olika gymnasieskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..