Fysisk aktivitet är idag en bristvara hos många människor och inaktiviteten har blivit ett samhällsproblem som innebär stora hälsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för både individ och samhälle. Sjukvården använder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fått namnet FaR ? Fysisk aktivitet på Recept och den bygger på tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Syftet med denna studie var att beskriva hur fysiskt aktiva personer som fått diagnosen TIA var. Frågeställningarna rörde vilka aktiviteter studiedeltagarna ägnade sig åt, hur de upplevde sin hälsa, begränsande faktorer, eventuell förändring av aktivitetsvanor, samt om deltagarna fått råd om fysisk aktivitet. Som metod valdes enkätundersökning och 195 enkäter skickades till personer som sökt Universitetssjukhuset Örebro 2007 och fått diagnosen TIA. Resultat: Svarsfrekvensen, efter externt och internt bortfall, blev 74 %. Mer än hälften av de 144 studiedeltagarna var fysiskt aktiva mindre än 30 minuter/dag.

Fysisk inaktivitet är ett folkhälsoproblem som växer i omfattning och människor världen över dör för tidigt i följdsjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Fysisk aktivitet förbättrar människors fysiska och psykiska hälsa och är behandling vid flera ohälsotillstånd som till exempel högt blodtryck och psykisk ohälsa. Distriktssköterskor arbetar hälsopreventivt och detta är en betydelsefull del av distriktssköterskors arbete på barnavårdscentralen (BVC). Föräldrar och deras utövande av fysisk aktivitet är ett forskningsområde som är otillräckligt utforskat. Studiens syfte var därför att belysa fysisk aktivitet ur ett föräldraperspektiv.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

I dagens mediesamhälle finns information tillgänglig dygnet runt, och olika trenddieter ges därigenom utrymme att påverka ungdomar, en av de grupper som är mest mottagliga förförändring. Övervikt och fetma bland barn och ungdomar har ökat stadigt sedan 80- talet. I samband med befolkningens ökade kroppsvikt uppkommer även olika dieter för viktminskning. En av dessa är dieten LCHF, som har blivit framträdande i hälsodiskussioner de senaste åren.Syftet med denna studie var därför att belysa svenska gymnasieelevers inställning till kost i allmänhet och dieten LCHF i synnerhet. Utöver detta avsåg studien även att skapa en översiktlig uppfattning om gymnasieelevernas träningsvanor och kostvanor.En enkät skapades inom det aktuella området, och den besvarades av 215 gymnasieelever i tre större svenska städer.Resultaten visade att eleverna hade en god förståelse för kostens påverkan på hälsan.

SammanfattningI och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i dettabestår av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilkaträningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut ochvilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessaenkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Intresset för hälsa har fått allt större betydelse i människors vardag. Något som också tar sig uttryck i arbetslivet då allt fler organisationer arbetar med friskvård. Friskvårdssatsningarna kan bland annat bestå av betalda träningskort och anmälningsavgifter till olika motionslopp men också lugnare aktiviteter som Promenader och fiske. Syftet med undersökningen är att se hur ett stort företag i tillverkningsindustrin arbetar med friskvård och hälsa. Vi avser undersöka vilka de bakomliggande orsakerna till friskvård är, på vilket sätt friskvårdsarbetet bedrivs och hur detta upplevs av personalen.

Bakgrund. Fysisk aktivitet på recept- FaR® kan förskrivas av distriktssköterskan, kunskapen om hur metoden används är dock begränsad. Forskning visar att fysisk aktivitet kan både främja hälsa, förebygga och behandla fysiska som psykiska sjukdomstillstånd samt bromsa åldrandet. Trots det väljer många att vara fysiskt inaktiva och idag är fysisk inaktivitet en av de ledande riskfaktorerna till dödligheten i världen, och är en hög riskfaktor vid hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, höga blodfetter, cancer och diabetes. Vi vet att genom att använda metoden FaR® kan den fysiska aktiviteten ökas, trots det visar forskning på att FaR® är en underutnyttjad metod.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Stadens offentliga rum i form av parker och grönstråk är platser som har betydelse både för stadsbornas rekreation och sociala kontakter. Det är platser där människor kan få olika intressen tillfredsställda och miljöer där många olika former av relationer kan äga rum. Det är här människor kan träffa likasinnade för en specifik aktivitet, träffa nya människor för alltifrån tillfälliga till djupare relationer samt känna gemenskap med andra i området. Dessa miljöer är alltså viktiga mötesplatser på många olika sätt för många olika människor. För att aktiviteter och möten ska kunna ske i de gröna offentliga rummen måste dock gestaltningen av platsen stödja och ge möjligheter till det, vilket inte 1900-talets storskaliga och funktionsinriktade planering har gjort. Inflyttningen till städerna ställer idag större krav på de offentliga miljöernas mötesplatser.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans påverkar livskvaliteten. Fatigue är ett vanligt men ofta outtalat symtom som påverkar individen i olika livssammanhang, känsloliv och på djupare existentiell nivå. Trots detta är det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem både av personen själv, närstående eller av sjukvården. Vila är ett av människans grundläggande behov och har betydelse för välbefinnandet. Syftet med studien är att beskriva betydelsen av vila och återhämtning i det dagliga livet hos personer med medelsvår KOL som upplever fatigue.