Detta arbete tÀcker utvecklingen av ett hemautomationssystem som tillÄter hushÄll att sÀnka sin elkonsumtion och miljöpÄverkan. Samtidigt som det ger den boende ett sÀtt att spara pengar samt ett bekvÀmt sÀtt att fjÀrrstyra sitt hem.Arbetet utvÀrderar ocksÄ vilka delar som Àr viktiga för att i framtiden hitta en lösning som tÀcker alla problem med det utvecklade systemet.Systemet bestÄr av en nÀtverksenhet som vidarebefordrar signaler/meddelanden till en s.k. fjÀrrströmbrytare för att kunna kontrollera t.ex. lampor och vÀrme i ett hus. Den kan ocksÄ ta emot data frÄn sensorer och skicka denna tillbaka till anvÀndaren.

I den hÀr rapporten sÄ visas hur realtidsrendering av fÄgelfjÀder kan implementaras. Ett lindenmayersystem (L-system) anvÀnds för att skapa geometri med hjÀlp av ett fÄtal bézierkurvor. Naturliga variationer hos fjÀdrar modelleras genom att introducera externa krafter som ackumuleras slumpmÀssigt nÀr L-systemet genererar geometrin. Bidirectional texture functions (BTF) anvÀnds för fÀrgsÀttning och effektiv modellering av fjÀderns finstruktur. BTF Àr en sexdimensionell struktur som kan representera verkliga material genom att innehÄlla, förutom de tvÄ vanliga texturkoordinaterna, koordinater för betraktnings- och belysningsvinklar.

Bakgrund      Skogsmaskiner har under mÄnga Är förstört bÄde fornlÀmningar och grÀnsmÀrken. Idén till databasen/tjÀnsten uppkom av egna erfarenheter vid en förrÀttning, dÀr flertalet grÀnsmÀrken hade blivit överkörda av skogsmaskiner. Syfte              Examensarbetets syfte Àr att lyfta fram en ny idé för att minska skadorna pÄ fornlÀmningar och grÀnsmÀrken som skogsmaskiner orsakar, samt hur lÀgesnoggrannheten pÄverkar den nya tjÀnstens ÀndamÄl.Metod           Examensarbetet bestÄr av en litteraturstudie med syfte att besvara och ge en bakgrund till problemstÀllningen. För att undersöka hur vanligt det Àr att lantmÀtare/mÀtingenjörer stöter pÄ att grÀnsmÀrken blivit skadade av skogsmaskiner genomfördes en enkÀtundersökning. För en djupare inblick av lÀgesnoggrannheten pÄ utrustningen i skogsmaskiner och vilken kvalitet pÄ koordinaterna som krÀvs för en mer ÀndamÄlsenligt tjÀnst gjordes en intervjustudie.Slutsats         De uppgifter som finns tillÀngliga idag ska vara anvÀndbara nÀr det gÀller fornlÀmningar, för en ÀndamÄlsenlig tjÀnst som ska fungera ute i skogen dÀr lÀgesnoggrannheten inte alltid Àr den bÀsta.

Huvudsyftet med projektet var frÄn början att digitalisera och mata in data för sÀrskilda arkeologiska utredningsomrÄden, att skanna rapporter som hör till utredningarna och lagra rapporterna pÄ ett sÄdant sÀtt att de blir tillgÀngliga direkt frÄn ArcMap via hyperlÀnk. Syftet förÀndrades dock nÄgot med tiden sÄ att det istÀllet blev att skapa ett inmatningshjÀlpmedel i form av en applikation.Arbetet med att skapa polygoner av utredningsomrÄden grundar sig pÄ sÄ kallad skÀrmdigitalisering, och nÄgon högre noggrannhet krÀvs alltsÄ inte. Att koordinater och annan spatial information kan erhÄllas ur varje polygon fÄr anses vara av mindre vikt i detta projekt. Geodatabasen som skapades i projektet bestÄr av en Feature Class, samt nio stycken sÄ kallade Object Classes. För att begrÀnsa möjligheten att mata in data pÄ fler Àn ett sÀtt, har vi anvÀnt domÀnnamn i geodatabasen.

Runt om i vÀrlden ökar produktionen av elektricitet frÄn solenergi och Sverige Àr inget undantag. HÀr uppnÄr dÀremot solelens andel av totala elproduktionen mindre Ànen promille. I denna rapport har vi dÀrför utvÀrderathur mycket potentiell takyta som finns att tillgÄ i Tranemo kommun. För att evaluera detta har det gjorts en fÀltstudie tillsammans med samarbetspartnern Tranemo kommun dÀr företag och kommunala byggnader undersökts. DÀrifrÄn har takytors area, lutning och vÀderstreckdokumenterats för att med vÄr egenkonstruerade berÀkningsmodell utrÀknalÀmpligheten för platsen.

Rapporten omfattar dels en fallstudie avseende lÀgesnoggrann heten pÄ Fastighetskartans fastighetsgrÀnser (del 1), dels en instruktion ror grÀnsvÄrd (del 2). LÀgesnoggrannheten har avsett tvÄ variabler: avstÄnd och areal. AvstÄnd har dock inte mÀtts pÄ vanligt sÀtt i bÄde x­ och y-led, utan med en GIS-analys via distansoperationer i vektordata mellan olika typer av objekt, avseende punkter och linjer. Areal grundas pÄ en GIS-analys via överlagring i vektordata, avseende polygoner pÄ polygoner. Kartans grÀnser har jÀrnrörts med pÄ marken utmÀrkta och hÀvdade grÀnser inom ett omrÄde i södra Sverige.

Skogsbruket pÄ det norska VÀstlandet har behov av nya och mer rationella metoder och hjÀlpmedel för bland annat vÀgbyggnad och planlÀggning. GPS Àr ett satellitbaserat navigationssystem som förvÀntas ha goda förutsÀttningar för att underlÀtta dessa verksamheter. DÄ GPS-signalerna pÄverkas av hindrande topografi och vegetation Àr förhÄllandena pÄ VÀstlandet, med stor höjdvariation och tÀt skog, mycket svÄra. Följdaktligen Àr det angelÀget att fÄ en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar resultatet, hur tillförlitlig en berÀknad GPS-koordinat kan förvÀntas vara, samt vilka möjligheter som fmns för att bedöma denna tillförlitlighet. I denna studie undersöktes vilka möjligheter som finns för att (l) pÄ förhand, (2) i fÀlt och (3) i efterhand kunna bedöma tillförlitligheten till en berÀknad GPS-koordinat.

Den 1 februari 2007 bytte LantmÀteriet referenssystem till SWEREF 99. Anledningen till att kommuner, myndigheter och andra anvÀndare ocksÄ bör byta till SWEREF 99 Àr att ett gemensamt referenssystem ger ett flertal fördelar, bland annat kommer informationsutbyte att underlÀttas inom Sverige och anvÀndare av GNSS mottagare (Global Navigation Satellite System) kommer inte att behöva bekymra sig över olika koordinatsystem.Syftet med denna C-uppsats pÄ 10 poÀng Àr att underlÀtta för kommuner och organisationer som skall byta referenssystem.En handledning för hur kommuner skall lÀgga upp arbetet med referenssystembytet samt vad kommunen bör ta hÀnsyn till under inmÀtningar av kompletteringspunkter som ligger till grund för kommunens transformation presenteras. Geografisk bunden information finns pÄ ett stort antal förvaltningar och bolag inom kommuner och för att inte missa nÄgon organisation vid ett referenssystembyte har vi gjort en undersökning av vilken data som bör transformeras. Kontroll av tvÄ transformationsfunktioner som finns i ArcMap jÀmförs med en transformation i programmet GTRANS och inmÀtta koordinater med GNSS teknik för att undersöka avvikelserna vid ett framtida byte av referenssystem.För att rÀta upp kommunens nuvarande referenssystem görs inmÀtningar med GNSS teknik. Detta för att punktkoordinater ska fÄs i sÄvÀl SWEREF 99 som frÄnsystemet.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr enproducent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemetBIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationenÄtkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationenska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografiskinformation som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data.VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktatpÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för attöka tillgÀngligheten till informationen.Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevantaför jÀrnvÀgsnÀtet.

Banverket Àr den myndighet som har ansvaret för jÀrnvÀgstransportsystemet i Sverige och Àr en producent av jÀrnvÀgsinformation. En stor del av infrastrukturinformationen lagras i baninformationssystemet BIS och Banverket Àr förpliktad att tillhandahÄlla den. I nulÀget Àr informationen Ätkomlig pÄ ett lÀtt sÀtt frÀmst internt. Dessutom stÀller dagens samhÀlle krav pÄ att informationen ska levereras enligt standard. Standardiseringsorgan har tagit fram standarder för geografisk information som svar pÄ behovet att ÄteranvÀnda och samutnyttja geografiska data. VÄrt examensarbete Àr genomfört pÄ Banverket Verksamhetsstöds IT-avdelning och var inriktat pÄ att kartlÀgga standarder för geografisk information och utveckla en webbtjÀnst för BIS för att öka tillgÀngligheten till informationen. Rapportens kunskapsbidrag Àr en analys av standarder för geografisk information som Àr relevanta för jÀrnvÀgsnÀtet.

MÄlet med detta arbete har varit att undersöka potentialen för skördardata (pri-filer) nÀr det kommer till prognostisering av sortimentsutfall frÄn avverkningar. Det gjordes genom regressionsanalys, dÀr data frÄn Sveaskogs bestÄndsregister utgjorde de förklarande variablerna och data frÄn pri-filer utgjorde responsvariablerna. Arbetet hade i huvudsak tre analysmoment: undersökning av bestÄndsregistrets noggrannhet, samt hur vÀl arbetets prognoser stod sig mot facit (pri-filer) och dels mot Sveaskogs egna prognoser via VALS. Totalt utgjordes data av 42 trakter med tillhörande bestÄndsdata innan avverkning och de traktspecifika pri-filer som skapades under avverkningarna. Det pÄvisades avvikelser, stundtals stora avvikelser, mellan bestÄndsregistret och pri-filer. Avvikelserna redovisades inte per hektar, p.g.a.

Detta examensarbete syftar till att utveckla en grundlÀggande GPS- applikation med funktionerna frÄn GIS ?programvaran Cadcorp SIS i botten. Dels att utreda val av lÀmplig hÄrdvara och dels att utveckla mjukvaran. Dessa funktioner görs Ätkomliga i utvecklingsmiljön med hjÀlp av ActiveX ? komponenten CadCorp SIS.

I och med utvecklingen av globala satellitnavigeringssystem (GNSS) har Sverige, genom LantmÀteriet, skapat ett globalt anpassat referenssystem för bÄde nationell och lokal anvÀndning kallat SWEREF 99. Med GNSS kan mÀtningar i SWEREF 99 idag göras med en mÀtosÀkerhet frÄn nÄgra meter, ner till centimeter beroende pÄ metod. Sedan 2007 anvÀnds SWEREF 99 som nationellt referenssystem för bÄde mÀtning och kartframstÀllning. Vid Forsmarks kÀrnkraftverk anvÀnds i dagslÀget ett lokalt referenssystem kallat Forsmark TUZ. Vid anvÀndning av GNSS mÄste erhÄllna koordinater transformeras för att fÄ dem i det lokala systemet.

I fo?religgande studie har en metod fo?r utva?rdering av vinkelma?tningsosa?kerheten hos en terrester laserskanner (TLS) tagits fram. Metoden fo?r ma?tning och bera?kning av vinkelma?tningsosa?kerheten a?r till stor del baserad pa? ba?de ISO:s standard fo?r test av en teodolit och en doktorsavhandling da?r vinkelma?tningen hos en TLS underso?ks. FARO Focus3D a?r en TLS som a?gs och brukas av konsultfo?retaget Tyre?ns AB.

Leksands kommun behöver inventera sina höjdfixar eftersom ingen vet vilka som finns kvar i orubbat skick. I samband med inventeringen planerar kommunen att koordinatbestÀmma höjdfixarna med hjÀlp av GNSS. Om nu allt detta ÀndÄ mÄste göras, varför inte dÄ passa pÄ att gÄ över till Sveriges nya höjdsystem RH2000? Författaren fick i uppdrag att ta reda pÄ vad som behöver göras inför en omrÀkning och ta kontakt med andra kommuner för att se hur de har löst problem som uppkommit i arbetet med att byta höjdsystem.En arkivsökning har gjorts för att pÄbörja de tvÄ tabeller, punkttabell och mÀtningstabell, som LantmÀteriet i GÀvle behöver för att kunna ta fram ett eller flera skift. Skift Àr namnet pÄ det som behöver lÀggas till eller dras ifrÄn för att höjderna ska transformeras till RH2000.