Sökresultat:
40 Uppsatser om Prolata sfäroidala koordinater - Sida 3 av 3
Klustring och presentation i transportsektorn
I dagens samhÀlle finns mÄnga företag som hanterar stora mÀngder information varje dag. Dessa företag har svÄrt att manuellt överblicka all information. Den stora mÀngden data krÀver automatiserade processer för att utvinna intressanta mönster som mÀnniskor sedan kan tolka och anvÀnda som underlag för vidare analys. En sÄdan process Àr klusteranalys vars syfte Àr att dela upp datamÀngden i olika segment för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för hur olika faktorer pÄverkar. Det stÀlls höga krav pÄ att presentationen kan förmedla informationen pÄ ett effektivt och enkelt sÀtt ifall de ska kunna anvÀndas av mÀnniskor som, inte sjÀlva kommer i kontakt med arbetet med utan, bara anvÀnder resultaten som ett underlag i sin yrkesroll.
Positionering av markörer för luftrörelser : handhÄllen lÀngdmÀtare kontra laserskanning
Luftens tillstÄnd (t.ex. temperatur och fuktighet) och rörelser i större lokaler kan mÀtas med hjÀlp av ett klimatmÀtsystem. För att luftens temperatur och fuktighet samt hastighet och riktning ska kunna simuleras i 3D mÄste sensorerna i klimatmÀtsystemet positioneras. I denna studie har tvÄ metoder som kan anvÀndas för positionering av objekt jÀmförts och utvÀrderats. En ena Àr enkel i sitt utförande och anvÀnder sig av en handhÄllen lÀngdmÀtare.
Hur tillförlitligt Àr det att anvÀnda kartunderlag vid markslagsklassning av NILS linjeobjekt?
NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) Àr ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mÄngfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundlÀggande del av rutininventeringarna Àr registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas pÄ varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan dÄ avlÀsas. Alla kartor har en osÀkerhet i klassning av naturtyp och grÀnsdragning som gör att klassning utifrÄn kartunderlag inte Àr lika exakt som klassning i fÀlt, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sÀtten att klassa linjeobjekt. Genom att titta pÄ samma linjeobjekt i fÀlt och pÄ kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jÀmföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.
Terrester laserskanning eller totalstation : ? en jÀmförelse vid inmÀtning i stadsmiljö
Den nya mÀtningstekniken pÄ marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger pÄ att ett instrument, monterat pÄ ett stativ, sÀnder ut en laserstrÄle vilken avlÀnkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. LaserstrÄlen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfÀlt och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehÄller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhÄller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lÀmplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartlÀggning av industrier och tunnelbyggen.Denna studie har genomförts pÄ Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda pÄ hur lÀmplig terrester laserskanning Àr vid vardaglig inmÀtning och kartering av objekt i stadsmiljö.
Bearbetning och visualisering av GPS-data: utveckling av system för överföring av GPS-data till ett GIS och presentation pÄ Internet
Detta arbete Àr utfört pÄ uppdrag av SkogsvÄrdsstyrelsen i Vindeln inom ramen för EU?s miljöfond LIFE. Detta projekt ska bl.a. leda till bÀttre samverkan mellan olika brukare av skogen. Datorstöd Àr ett av medlen till samverkan.
VedvÀxternas förÀndring i fÀlt- och buskskiktet i VÄrdsÀtra naturpark mellan 1976 och 2012
Naturreservatet VÄrdsÀtra naturpark söder om Uppsala har varit lÀmnat Ät fri utveckling sedan 1912. OmrÄdet har gÄtt frÄn beteshage/lövÀng till dagens alm-ask dominerade lövskog. Skogen Àr drabbad av almsjuka och en stor del av de trÀdformade almarna Àr döende eller döda.
Syftet med undersökningen var att kvantifiera förÀndringar bland vedvÀxterna i fÀlt- och buskskiktet i VÄrdsÀtra naturpark mellan 1976 och 2012. Antalet skott rÀknades i 20 fasta provytor och resultatet jÀmfördes med motsvarande undersökning frÄn 1976.
Siktanalys
Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av RFN i Vidsel, dÀr bl.a. lÄngdistansmissiler testflygs. Syftet Àr att utveckla en metod, en siktanalys, för att kunna berÀkna en flyghöjd som garanterar sikt frÄn en eller flera observationsplatser. Som programsprÄk anvÀndes det matematiska berÀkningsprogrammet Matlab, som Àr ett flexibelt program innehÄllande fördefinierade metoder för en siktanalys. Arbetet har genomförts pÄ en vanlig PC.
Konstruktion av elstyrt lÄs (drop-off) för telemetrihalsband
Sedan 60-talet har man inom viltforskningen mÀrkt djur med radiosÀndarföredda halsband för att fÄ kunskap om deras geografiska rörelser. I dag anvÀnder halsbanden GPS-teknik för att bestÀmma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas Àven med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lÀttare och dÀrför kan Àven mindre djur studeras.
Geoteknisk 3D-projektering
PÄ SWECO VBB har ett projekt som kallas Geomodellen pÄgÄtt ett antal Är,
projektet syftar till att integrera geotekniska, geohydrologiska,
topografiska och miljötekniska förhÄllanden i en och samma 3D-modell. SWECO
VBBs vision med Geomodellen Àr att skapa ett verktyg dÀr all geoteknisk
data i projektet presenteras pÄ ett lÀttöverskÄdligt sÀtt. Detta
examensarbete Àr ett steg i den utvecklingen, arbetets syfte Àr att
undersöka vilka datorverktyg som finns tillgÀngliga pÄ marknaden, samt att
studera vilka av dessa program som kan vara lÀmpliga att anvÀnda för att
göra geotekniska 3D-modeller. Med en geoteknisk 3D-modell menas en modell
dÀr olika jordlager i ett undersökningsomrÄde representeras av ytor i en 3D-
miljö. ĂnskemĂ„let med dessa modeller Ă€r att de i ett projekt skall verka
som projekteringsunderlag nÀr förstÀrkningsÄtgÀrder och dylikt skall
dimensioneras, exempelvis pÄllÀngder och sponter.
Framtagning av fotometriska EULUMDAT filer frÄn
belysningsmÀtdata för armaturer
Nordic Light AB tillverkar armaturer för bland annat butiker och utstÀllningar. För att kunna avgöra vilken armatur som behövs för en viss applikation och för att se hur en viss armatur lyser har kunder efterfrÄgat fotometriska filer av formatet EULUMDAT. Fotometriska filer innehÄller bland annat information om armaturers ljusfördelning. Den utrustning som Nordic Light AB anvÀnder i sitt ljuslabb kan mÀta belysningsstyrkan i lux pÄ en kvadratisk yta och sedan sparas mÀtvÀrden i en textfil med x- och y- koordinater samt belysningsstyrkor. Detta examensarbete har utförts för att ta reda pÄ vad en fotometrisk fil av formatet EULUMDAT innehÄller och om det med Nordic Light AB: s befintliga utrustning gÄr att ta fram en sÄdan fil.