I detta examensarbete har en metod för att utvÀrdera magnetiska minsvep utvecklats. Som berÀkningsmodell anvÀnds en SAM, SjÀlvgÄende Akustisk-magnetisk Minsvepare utvecklad av Kockums AB, ThyssenKrupp Marine Systems. I arbetet skapas en magnetisk modell för en SAM som beskriver sambandet mellan det alstrade magnetfÀltet och de utstÀllda strömmarna. Vidare analyseras tvÄ olika metoder, multipolutveckling i prolata sfÀroidala koordinater samt en uppsÀttning av dipoler, för att skapa en koncis modell över den magnetiska signatur som skapas av ett fartyg. Denna modell kan sedan anvÀndas för att optimera strömutstyrningen sÄ att det genererade magnetfÀltet pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt efterliknar det givna fartyget.

Problem bestÄr ofta av flera variabler som behöver sammanvÀgas för att vi ska kunna fatta ett beslut om vilket alternativ som Àr bÀst. Detta gör vi var och varannan dag. Med detta arbete görs ett försök att skapa en integrerad webblösning som hÀmtar information och visualiserar den pÄ ett sÀtt som förenklar ett beslutsfattande. Till hjÀlp för detta anvÀndes parallella koordinater..

NÀr ett mobilspel anvÀnder sig av GPS-koordinater för att positionera anvÀndaren kan det uppstÄ problem vid eventuella GPS-bortfall. En del spel hanterar det genom att frysa spelet till dess att GPS-kontakten kommer tillbaka. I detta arbete har möjligheten att istÀllet positionera anvÀndaren med telefonens inbyggda sensorer undersökts. Detta dÄ tanken Àr att en offline-positionering skall kunna ta över vid GPS-skuggor för att skapa jÀmnare gameplay för anvÀndaren. För att avgöra hur vÀl offline-positioneringen fungerade i jÀmförelse med GPS-positioneringen har en rutt tagits.

SammanfattningUndersökningens syfte Àr att förstÄ hur noggrann UAS-fotogrammetrin i dagslÀget (2013) Àr.  FrÄgestÀllningarna som undersökningen utgick ifrÄn var: kan UAS-fotogrammetri i dagslÀget ge precisa punkter med hjÀlp av att mÀta in centrum av 1x1 meter utlagda plattor som kan ses i ortofoto?;  Kan det ge snarlik noggrannhet med pixelstorleken? samt Kan UAS-tekniken idag anvÀndas för att producera pÄlitliga höjdmodeller?För att uppnÄ syftet har en undersökning utförts med jÀmförelse pÄ koordinater insamlade med totalstation och insamlade med UAS-fotogrammetriska metoder. Resultatet visade att medelfelet var drygt 1 pixel pÄ plana koordinater samt pÄ koordinater i höjd. Pixlarnas storlek var mellan 4.7-9.3 cm. Största felkÀllan ser ut att vara upplösningen pÄ bilderna, men tekniken utvecklas fort.

Hur stor skillnad Àr det mellan GNSS-mÀtningens koordinater och polygonpunkters? MÀtningsingenjörerna i LuleÄ kommun anvÀnder sig nÀstan uteslutande av horisontala koordinater frÄn GNSS med positioneringstekniken nÀtverks-RTK. Hur stor blir skillnaden om en konsult vÀljer att etablera sig via polygonpunkter och kommunens tjÀnstemÀn vÀljer att etablera sig via GNSS? GNSS-mÀtning med tekniken nÀtverks-RTK Àr vÀldigt effektivt och smidig och har i horisontal mÀtning en felmarginal pÄ 30 mm. Under bra förhÄllanden Àr felmarginalen oftast mindre.

Inom AmmenÀs omrÄdet i Uddevalla kommun förekommer det spÀnningar/skillnader mellan fastigheternas grÀnspunkter som ligger i kommunens databas, och de grÀnspunktskoordinater som man fÄr nÀr man mÀter med GNSS-utrustning, (detta trots det att bÄda systemen Àr i RT90 7.5 gon V).Databasens koordinater har tidigare transformerats frÄn Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen anvÀnds ocksÄ RT90 7.5 gon V.För att fÄ ett homogent och överensstÀmmande koordinatsystem mÄste dagens stomnÀt och grÀnspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen anvÀnder (RT90 7.5 gon V).Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bÀst resultat.NÀr det Àr sÄ stora spÀnningar som i detta fall Àr den bÀsta metoden för att fÄ ett bra resultat, att mÀta flera mindre omrÄden och transformera dem var för sig.NÀr man har fÄtt fram en acceptabel noggrannhet pÄ grÀnspunkterna, kan man utföra kommunala mÀtningsuppdrag med koordinater som kommer frÄn GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet..

Syftet med detta examensarbete Àr att producera ett dataprogram som dimensionerar pÄlfundament samt berÀknar felslagning av pÄlar. Ett pÄlfundaments funktion Àr att via pÄlar överföra laster till berg eller fasta jordlager. Felslagning intrÀffar dÄ pÄlar inte hamnat pÄ rÀtt koordinater eller glidit snett ned i marken och ej kan anvÀndas. Med hjÀlp av felslagningsprogrammet erhÄlles nya pÄkoordinater för nÀstkommande pÄle, vilken mÄste placeras ut sÄ att tyngdpunkten för hela pÄlsystemet skall hamna rÀtt. ProgrammeringssprÄket vi anvÀnt oss av Àr Visual Basic, dÀr vi har omvandlat teoretiska berÀkningar till databerÀkningar.

Detta examensarbete har studerat en metod för kvalitetssÀkring av leverans av digitala koordinater vid Luftfartsverket. Luftfartsverket har med Cartesias och AerotechTelub AB:s hjÀlp utvecklat systemet mAIS. Detta system kan bl. a hantera import och export av digitala koordinater. Systemet baseras pÄ programvaror frÄn MapInfo dÄ det visade sig att bÄde Luftfartsverket och försvarsmakten kunde arbeta i formatet MID/MIF.

Denna rapport aterger arbetsprocessen kring att utvÀrdera geograskatjÀnster, och att utveckla karttillÀmpningar för nÀtverk av rikstÀckande omfattning. Arbetet utfördes pa plats hos DGC, en datakommunikations-, tele- och nÀtoperatör som distribuerar kundförbindelser i hela Sverige dÀr konsumenter ansluts till stamnÀtet. Uppgiften bestod av att utvÀrdera möjligheter till att slÄ upp koordinater för etablerade kundplatser, rita ut accessnÀtet i ett kartgrÀnssnitt och ta fram ett eller flera stödverktyg för bland annat orderprocesser. AnvÀndningsfall utifrÄn önskemÄl, arkitekturmönster samt analys av yttre leverantörers tjÀnster för geocoding avgjorde hur det slutgiltiga systemet var utformat. Mjukvaran som utvecklades integrerades bÄde i bentliga system och som ensamstÄende tillÀmpningar.

Cykeln har pÄ senare Är fÄtt en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka anvÀndningen av cykel, framförallt av miljö- och hÀlsoskÀl. DÀrmed finns detocksÄ ett intresse för att kartlÀgga cykelvÀgar pÄ samma sÀtt bilvÀgar Àr kartlagda. Om SverigescykelvÀgar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhÄll förenklas. Det skulle Àvenvara möjligt att ta fram informationstjÀnster som t.ex.

VÄrt examensarbete Àr ett arbete vi gjort Ät LÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland och syftar till att kartlÀgga befintlig och planerad vindkraft i lÀnets 49 kommuner. VÀstra Götaland Àr det lÀn som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport Àr att ge lÀnsstyrelsen i VÀstra Götaland en bÀttre översikt av vindkraftslÀget i lÀnet. Energimyndigheten gör en liknande kartlÀggning av hela Sverige och vi har fÄtt i uppgift att förmedla den information vi samlat in Àven till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmÄl att öka vindkraftsproduktionen frÄn idag 1,99 TWh till 30 TWh Är 2020 ger man tydliga riktlinjer pÄ hur man ska satsa pÄ vindkraften i framtiden.

Cykeln har pÄ senare Är fÄtt en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ett intresse att öka anvÀndningen av cykel, framförallt av miljö- och hÀlsoskÀl. DÀrmed finns det ocksÄ ett intresse för att kartlÀgga cykelvÀgar pÄ samma sÀtt bilvÀgar Àr kartlagda. Om Sveriges cykelvÀgar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhÄll förenklas. Det skulle Àven vara möjligt att ta fram informationstjÀnster som t.ex.

Detta Àr en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k Àr en icke-singulÀr tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. MÀngden av alla punkter pÄ tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O Àr i de flesta fall en punkt i oÀndligheten. I denna studie lÄter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar tvÄ viktiga satser nÀr k=Q: MordellŽs sats och MazurŽs sats.

VÄrt examensarbete innebar att skapa ett system för digital lagring av trafikolyckor som intrÀffat i Kiruna centralort. De dataprogram vi anvÀnde oss av var ESRI Arc-view, Microsoft Access och Excel. ArbetsgÄng: Vi anvÀnde oss av Kiruna kommuns databas över vÀgnamn som via en lÀnk kopplade ihop programmen Arc-view och Access. Alla vÀgnamn kommer dÀrmed att finnas tillgÀngliga i Access databasen. Varje trafikolycka tilldelas ett unikt diarienummer vid inmatning i Access.

MĂ„nga kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sĂ„dant byte genomförs Ă€r bland annat för att underlĂ€tta all anvĂ€ndning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem Ă€r dock komplicerat och resurskrĂ€vande, bland annat behövs mĂ€tningsteknisk personal, mĂ€tningsutrustning och kunskap om hur ett sĂ„dant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sĂ„dana resurser kan vĂ€lja att vĂ€nda sig till andra större kommuner dĂ€r dessa resurser finns. Ockelbo kommun Ă€r ett sĂ„dant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnĂ€ten i Lingbo och Åmot mĂ€ttes med nĂ€tverks-RTK, enligt LantmĂ€teriets rekommendationer.