Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra fyra olika företag inom Projektlednings- och byggbranschen som har expanderat eller håller på att expandera. Vi har undersökt de utmaningar och problem som uppkommer och tagit fasta på två av dem, hur organisationen bör struktureras samt ledarskapet.Metod: Vår studie är av kvalitativ form och baseras på teori i form av litteratur, akademiska tidskrifter och intervjuer. Vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra respondenter från fyra olika företag.Resultat & slutsats: Slutsatsen är att problemen som uppkommer kan lösas på olika sätt eftersom alla yra företag är framgångsrika men vissa saker kan göras bättre än andra.. Ledarens roll samt hur organisationen är uppbyggd är en viktig del i om företaget skall ha en framgångsrik och effektiv expansion eller inte.Förslag till fortsatt forskning: Då vi bara undersökt hur det ser ut i projekt- och byggledningsbranschen samt hur det ser ut från personer i ledande befattningar är våra förslag till vidare studier att intervjua anställda i företagen för att få deras bild av expansion. Hur det ser ut ur deras synvinkel och vilka utmaningar de uppfattar som de främsta.Uppsatsens bidrag: Denna studie kan användas av företag som är i början av expansionsfasen eller som har funderingar på att expandera.

Vi vill med denna uppsats undersöka vilka framgångsfaktorer det finns för ett så kallat lyckat projekt och samtidigt ta reda på vilka fallgropar man ska undvika. Vi har begränsat oss i empirin till respondenter med projektledarerfarenheter och deras syn på it-projekt. Inom detta område är det verkligen viktigt att veta hur man får till ett bra projekt där man når sina mål, eftersom just it-projekt har en missa sina mål. Enligt en sammanställning av flera olika undersökningar, har konsultföretaget Decuria kommit fram till att så mycket som 85 % av alla it-projekt ute hos företag och organisationer misslyckas!Genom att beskriva olika projektmetoder, olika sätt att driva arbetsprocessen på och andra viktiga begrepp inom it-Projektledning samt undersöka hur projektledare driver sina projekt visar denna uppsats hur it-projekt kan se ut från idé till avslut samtidigt som vi undersöker vilka faktorer som finns för att lyckas med projektet.Slutsatsen från studien visar att det inte finns en specifik metod som ska användas för att it-projektet ska lyckas. Projektmetoden kan stödja projektet och bör anpassas efter uppgiften och organisationen.

Denna studie behandlar två former av ledarskap, Projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.Vår uppsatsfråga lyder:? Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se.

Vad gör projektledare för uppdragsutbildning vid en utvecklingsavdelning knuten till en högskola? Frågan utgör startpunkten för denna studie kring ledning av processer i spänningsfält.Syftet är att belysa projektlederi och kritiska faktorer knutna till detta projektlederi, genom de uppfattningar som projektledare ger uttryck för i en fokuserad gruppintervju med projektledarnas skriftliga narrativer som stimuleringsmaterial.Undersökningens underliggande och sammanflätade syfte är att finna en metod för att utreda en process, ett tillvägagångssätt som samtidigt kan stödja projektledargruppens individuella och kollektiva lärandeprocesser om sitt projektlederi.Studiens teoretiska ram utgörs av Jean Bartuneks dynamiska modell för kraft och vitalitet i förändringsagentgrupper och i förändringsagentgruppers arbete.Undersökningen visar att projektlederi i spänningsfält handlar om att balansera och kommunicera olika intressentgruppers krav och behov. Projektlederiet i denna studie pågår i en självfinansierande verksamhet, som är beroende av den statsbidragsfinansierade organisation den utgör en del av. Konstruktionen i sig bidrar till att skapa och återskapa spänningsfältet. Undersökningen visar vidare att konstruktionen i praktiken ger projektledare ett dubbelt uppdrag, dvs dels att utveckla intressenternas verksamheter, dels att fånga uppdrag för att finansiera verksamheten.

In recent years the construction industry has been exposed to increased time pressure which has resulted in a higher amount of wastage. Today 35 % of all construction projects in Sweden is "wasted". Time pressure has risen due to increased competition on the market, with more actors entering the construction business, therefore profit margins decreased which has led to a more pressing need for decreasing the amount of wastage.Bravida is Scandinavia's largest supplier of installations and provides specialist services in electrical installations (heating and sanitation), and ventilation. Mahdi Bawaqneh's task was to investigate where, how and why wastage occurs in the company's projects and how to prevent such wastage. The thesis covers the subjects of lean production, communication in projects and planning of projects.

Projektledare inom Vägverket har i de flesta fall mer än ett projekt att hålla reda på, detta innebär att det kan var svårt att göra platsbesök och därmed veta hur projektet förlöper. Det är här byggledarna kommer in, som en förlängd arm åt projektledarna som kan vara på plats och på sätt ge daglig information till projektledaren om så krävs. I dagsläget finns det ingen vedertagen beskrivning om hur en byggledare ska arbeta, utan det skiljer sig mellan regionerna i Vägverket. Genom att precisera byggledarens roll i projektet skulle arbetet bli mer effektivt och tydligare för projektorganisationen. Syftet med undersökningen var att förstå och beskriva projektledarnas förväntningar och krav på byggledarna.

Informationsteknologins utveckling under de senaste decennierna har möjliggjort en utveckling mot en allt mer global värld. Marknaden internationaliseras och geografiskt avstånd väger inte längre lika tungt när ett samarbete ska etableras. Genom att lösningar för elektronisk kommunikation blir mer spridda, lättillgängliga och billiga, och i takt med att teknikmognaden i organisationer och hos medarbetare ökar, har inte bara den teoretiska organisationsbilden utan även vardagen i många företag börjat präglas av en ny geografisk bredd.Den här studien fokuserar på hur projektledare arbetar med lag- eller teamkänsla i projektgrupper som verkar i en miljö där de fysiska mötena är få eller helt saknas. Undersökningen fokuserar på de praktiska verktyg och arbetssätt som projekt­ledaren har och kan använda i projektet för att skapa lag- eller teamkänsla.Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta projektledare i Sverige. De representerar olika branscher inom offentlig och privat verksamhet och arbetar med distribuerade team av olika typ och storlek.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

One year Master's thesis, Degree of master in Business and Economics, School ofBusiness and Economics at Linnaeus University, Management, 4FE10E SpringSemester 2014.Author: Johanna Björklund and Sarah Gustafsson.Mentor: Magnus Forslund.Title: Lean in the public sector - Potential barriers to a long-term Lean work.Background: Organizational changes are something that is constantly done inorganizations, and in the last decade, there has arisen a plethora of different changemodels. A reorganization that is popular among companies today is Lean. Lean is aconcept that was developed within the Japanese automotive industry, but has evolvedfrom the Japanese shop floor and is now a concept that can be found in, for example,several Swedish municipalities.Purpose: The purpose of this study was to create an understanding of why the conceptLean may have difficulty getting a hold in the in the long term.Methodology: The study was done with a qualitative research approach and through anabductive approach. As we intended to create an understanding, of what potentialbarriers that may affect that a Lean work, in some cases, does not become a long-termcondition, it seemed natural to choose a hermeneutic approach to knowledge. Theempirical data collected via individual unstructured interviews, through a groupinterview, and by non-participant observations.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom Projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är Projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision.

I de flesta sammanhang som rör organisationsstrukturer höjs idag projektarbetet och projektorganisationen till skyarna. Fler och fler företag väljer att arbeta i projektform. I de företag där det förekommer projektarbeten utses en ledare till varje projekt som tillsammans med projektmedlemmarna är ett lag som ska arbeta för att projektets mål ska nås, men det är projektledaren som bär det huvudsakliga ansvaret för projektet vad gäller ekonomi, prestation och projektmedlemmar. Projektledarens roll är krävande och för att kunna hålla kontroll på alla parametrar kan det behövas ett system. Frågan är dock om det upplevs som det hjälpmedel det är tänkt eller om det faktiskt blir en börda för ledaren, eller kanske rent utav både och? Utifrån problemområdet har följande problemformulering skapats: Vilka är konsekvenserna av användandet av datorbaserade projektadministrationssystem, vilka är skapade för att vara ett stöd men som samtidigt påverkar arbetssättet, av projektledaren? Syftet är att genom användning av ett deskriptivt tillvägagångssätt undersöka och beskriva hur en projektledare upplever användandet av ett system och beskriva de för- respektive nackdelar som upplevs.

I takt med att IT växer i samhället driver detta också fram efterfrågan på IT-system och mjukvaror för att effektivisera organisationer och verksamheter. För att bedriva systemutvecklingsarbete behövs människor som utvecklar IT-system. I bästa fall motsvarar dessa system kundens förväntningar och önskemål, men i värsta fall kan systemutvecklingsarbetet utmynna i system som inte är till nytta för kunden och slutanvändarna. För att skapa hållbara och kvalitativa IT-system är det viktigt att kunden och slutanvändaren sätts i fokus genom att människorna som håller i system-utvecklingsarbetet förstår "varför" något skall skapas och kan sätta det i realitet till den miljö som IT-systemet skall fungera i. Systemutveckling måste bedrivas utifrån flera viktiga principer och faktorer som i sin tur påverkar val av utvecklingsmetod och vilken typ av utvecklingsmetod och filosofi som passar ställs i relation till hur den rådande situationen ser ut.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Syfte ? Syftet med detta examensarbete är att skapa ytterligare förståelse för och kartlägga de utmaningar som projektorganisationen ställs inför när brukarnas och slutanvändarnas behov skall fångas, tillvaratas och föras vidare via kravspecifikationen i det tidiga projektskedet.Metod ? Examensarbetet är utfört i form av en explorativ, abduktiv, kvalitativ inbäddad fallstudie. Data kommer från insamlad dokumentation och explorativa samt semi-strukturerade intervjuer. Tre olika projekt har undersökts och totalt genomfördes ca 15 intervjuer. Insamlad data kodades, tematiserades och kategoriserades genom s.k.

SammanfattningI denna studie har vi valt att fokusera oss på den interna kommunikationen som sker mellan projektledaren och projektgruppen. Att jobba i någon slags projektform är något som blir mer på arbetsmarknaden. De krav som ställs på en projektgrupp men framförallt på projektledaren kan ibland sträcka sig till att bli omänskliga. Genom att ha en väl fungerad intern kommunikation så kan man förhindra många onödiga konflikter som kan uppstå i en miljö som kräver hög effektivitet. Vårt syfte med uppsatsen är att påvisa vikten av vad en god intern kommunikation innebär och hur en projektledare kan välja att förmedla sitt budskap till gruppen.För att ta reda på hur kommunikationen kan se ut har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning och det är den data som ligger till grund för vår analys.