Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå.

Bakgrund: Att arbeta i projekt skiljer sig till stor del gentemot den ?normala? organisationsformen. Projekt är temporära och kommer att upplösas efter projektets genomförande. Det finns en uppsjö av litteratur som tar upp projekt som arbetsform, däremot tas sällan teamet upp som en del av projektet. Det är därför viktigt att se på faktorer inom teamet som kan påverka teamets effektivitet och därmed även projektets effektivitet.

Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell Projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för Projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet Projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för Projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

Byggföretagen står idag inför nya utmaningar på en växande marknad och med allt kräsnare kunder som kräver kortare genomförandetider. Det blir snabbt problem om projekt försenas, och det kan bero på många saker. En orsak kan var undermålig eller ofullständig planering och då inte främst av produktionen utan av hela projektet. Detta examensarbete handlar om hur man ska kunna förbättra planeringen av projektet, totalplanering, med andra ord planering av projektets samtliga skeden från anbud till överlämnande. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur totalplaneringen fungerar på Skanska idag, samt att utifrån detta utveckla en strukturmall för totalplaneringen för entreprenadprojekt inom väg och anläggning.

Att arbeta i projektform är något som blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett projekt består av många mindre processer som tillsammans måste fungera i synergi för att projektet som helhet ska fortlöpa som planerat. Vi lever dock i en föränderlig värld och det är vanligt att någon av dessa processer inte går som planerat, vilket får kostsamma förseningar till följd (Christensen och Kreiners 1997). Syftet med uppsatsen är att ställa två verkliga projekt i förhållande till den litteratur vi tagit del av. Genom att göra detta vill vi identifiera vilket tillvägagångssätt som är det effektivaste, både ur tids- och kostnadsaspekt.

Kunskapsöverföring mellan projekt är ett ansvarsområde inom Projektledning. Arbetsformen projekt är mycket kunskapsintensiv och det är av största vikt för organisationer att omhänderta kunskap som genereras inom projektverksamheten. Det finns dokumenterade svårigheter kring kunskapsöverföring från både framgångrika samt problemfyllda projekt och oftast förblir kunskapen individbunden och odokumenterad.För att genomföra kunskapsöverföring mellan projekt på ett effektivt sätt krävs att projektledare har kunskap om specifika metoder samt pedagogiska färdigheter ihop med bred projektledarkunskap. Syftet med denna studie är att belysa projektledares uppfattning om kunskapsöverföring mellan produktutvecklingsprojekt och vilka metoder som används. Den kvalitativa ansatsen fenomenografi har används för att analysera resultatet.

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar projektdiskurser med fokuspå PMI och den skandinaviska forskningen. Syftet är att genom diskursanalys undersöka hurden vedertagna PMI-baserade uppfattningen av projektarbetsformen konstrueras och uttrycksi text.Uppsatsens teori bygger på diskursteori, som är en diskursanalytisk inriktning som användsför att studera språk och text. Analysen utgår från ord (tecken) och hur dessa positionerar sig iförhållande till andra tecken. Vårt analytiska fokus ligger på hur en diskurs konstrueras, påvad som stängs ute och hur detta sker genom språket. I studien presenteras kritisk forskningsom ger en mer nyanserad bild av projekt än den som generellt sprids genom populärProjektledningslitteratur, för att belysa en alternativ projektdiskurs.Detta är en kvalitativ studie med diskursanalys som metod.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Genom att undersöka vad som motiverar projektledare och vilken syn de har på sin framtida karriär, syftar studien till att bidra med kunskap som kan hjälpa HR-funktioners arbete med att utveckla strategier för att behålla denna värdefulla kompetens.Studien genomfördes med en deduktiv forskningsansats och kvalitativ strategi med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsverktyg. Totalt genomfördes tio intervjuer med projektledare och ytterligare fyra med informanter.För att analysera det empiriska materialet användes litteratur kring projektledarrollen, karriärsutveckling, motivation och Human Resource Management.Studiens resultat visade att projektledare har olika uppfattningar kring karriär. Dock ansåg de flesta att karriär innebär utveckling med fokus på lärande och att de själva bär ansvar för sin karriärutveckling med stöd från ansvarig chef. Projektledares syn på framtida karriärmål skiftade mellan att vilja fortsätta inom Projektledning till att vilja byta inriktning till linjechefsyrket. De projektledare som ville fortsätta inom Projektledning ville antingen bygga en karriär genom utmanande och intressanta projekt eller avancera genom att driva större komplexa projekt.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell Projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya Projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.

Syftet med detta examensarbete är att skapa ett underlag med hållpunkter att använda ledning av kulturprojekt. Frågeställningen lyder: Hur leder man ett kulturprojekt effektivt som möjligt? Den utgår från hur man leder kulturprojekt där deltagarna utvecklas, prestera som bäst och ha kul under tiden. Det teoretiska underlaget utgörs ett antal böcker samt intervjuer med erfarna projektledare. Som metod har jag använt av aktörssynsättet.

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens.

Kunskap anses idag vara den viktigaste faktorn för att skapa konkurrenskraftiga organisationer. I projektverksamheter har kunskap ännu större betydelse, då medarbetarna är uppdelade i fristående projekt och distansen mellan dem är större än i traditionella linjeverksamheter. Detta har resulterat i omfattande forskning kring Knowledge Management (KM) i projekt-organisationer. Forskningen har då utgått ifrån traditionell Projektledning som härstammar ifrån tillverkningsindustrin. Inom systemutveckling har nya Projektledningsmetoder utvecklats som är anpassade till denna bransch och kallas för agila metoder.