Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en Projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt.Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event.

Att arbeta i projekt har blivit vanligare i dagens organisationer. En bransch där projekt ochProjektledare är ofta förekommande är eventbranschen, eftersom ett evenemang precis som ettprojekt, har ett tydligt start- och slutdatum. För ett framgångsrikt projekt är effektivitet viktigthos Projektledaren och uppsatsen behandlar därför effektivt projektledarskap. Effektivitet ärett komplext begrepp och därmed svårt att definiera, vilket även effektivt projektledarskap är.Uppsatsens syfte är därför att få en tydligare bild av vad detta innebär inom eventbranschen.Den belyser även kompetenser och färdigheter som är av betydelse för en effektivProjektledare.Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utgörempirin. Intervjuerna är genomförda med sju respondenter från fem olika eventorganisationersom arbetar i projekt.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ?Hållbar tillväxt?, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, Projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet.

Uppsatsen omfattar en undersökande studie för att beskriva Projektledares åsikter. Detta avseende det ständiga flödet av nya idéer som ständigt tillkommer i dagens samhälle om hur ett IT-projekt bör genomföras samt ledas för att nå framgång.Tio Projektledare har intervjuats med semistrukturerade frågor i syfte att skapa en öppen diskussion för att ha en möjlighet att ta del av respondenternas egna känslor samt åsikter i ämnet. Urvalet har genomförts genom ett subjektivt sådant, på två olika sätt. Sex av respondenterna är anställda på konsultföretag som placerat sig på listan som Sveriges bästa arbetsplats 2012, på placering från ett till tio. De övriga fyra är anställda på mindre konsultföretag, vilka har handplockats.

Syfte - Syftet med studien är att presentera exempel på vad integration kan innebära för människor som har olika perspektiv (stadsdelsförvaltare, Projektledare och målgruppen) på integrationsåtgärder i betydelsen att det antingen arbetar med integrationsåtgärder eller utgör målgrupp för åtgärderna. Målet med uppsatsen är att belysa problemet kring begreppet integration i utvalda stadsdelar (Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden) med utgångspunkt i arbete och utbildning. Metod - I vår C-uppsats har vi valt en forskningsstrategi med kvalitativ och induktiv inriktning bestående av fallstudier som forskningsdesign. Med kvalitativ och induktiv inriktning menar vi att vi har lagt stor fokus på ord vid insamling av data och analys, samt att vi har genererat teorier utifrån vårt forskningsresultat. Våra data har gått ut på både öppna och semistrukturerade intervjuer baserad på en intervjuguide. Resultat - Studiens resultat visar att integration tolkas olika beroende på var man befinner sig i och vilken position man har i samhället. I vår undersökning bland våra respondenter som jobbade som stadsförvaltare respektive Projektledare, tolkades begreppet integration på ett likvärdigt sätt.

Projekt är en etablerad arbetsform på bland annat kunskapsföretag inom många olikaaffärsområden. Ett projekt har ett mål, en budget, en given tidsram och ger en möjlighetatt tillfälligt samla expertkompetens från många olika områden. Projektledaren har enstor roll inom projektet och ansvarar för upplägget av arbetet och resultatet. För attkunna analysera och bedöma projektets kvalitet är således Projektledarens kompetens avstort värde.Projektledare kan lära av varandra genom att utbyta kunskap och erfarenheter. Det ärviktigt att behålla kunskap inom organisationen då kunskapsföretag är beroende avkunniga anställda och företagets affärsidé bygger på att sälja kunskap.Denna uppsats redovisar hur överföring av kunskap och erfarenheter sker mellanProjektledare.

Att använda någon slags projektmodell ses för många Projektledare som ett stöd och någotatt använda sig av för att projektet ska uppnå ett bra resultat. På TotalförsvaretsForskningsinstitut (FOI) har de valt att inte använda sig av någon projektmodell. Deanpassar istället projektet löpande efter hur det utvecklas. Detta har vi valt att kalla förFOI:s grundmodell.Studiens syfte är att skapa oss en förståelse för hur styrningen i ett projekt utanprojektmodell fungerar. Syftet är även att jämföra denna projektmodell med den agilamodellen Scrum.

Frågan om hur kommunikationen ska bedrivas aktualiseras om i början av varje projekt och Projektledaren står till följd av detta, inför flera olika kommunikationsval. Då det finns bristfällig forskning om vad som driver Projektledarens val av kommunikationsform, är det oklart hur ledare, med sina stora handlingsfriheter, väljer mellan olika kommunikationsmedel och vad som styr detta. Denna studie ämnar således undersöka vad som driver Projektledarens val av kommunikationsform med sin projektgrupp. Syftet är att öka förståelsen och utvidga kunskapen kring detta samt bidra med mer vetskap om vad framtida ledare kan ta med i sina överväganden gällande deras kommunikationsval. Genom komparativa mikrofallstudier har fem Projektledare inom samma svenska organisation studerats.

I en tid när globaliseringen ökar och det blir allt vanligare att organisationer använder multinationella projektteam, så det finns goda skäl att fördjupa sig i hur dessa team kan ledas på bästa sätt. Syftet med den här studien är att utforska hur Projektledare tillämpar ledarskapsstrategier för att hantera och dra nytta av pluralismen i projekt med multinationella projektgrupper.Den teoretiska utgångspunkten för studien är de tre strategier för att leda multinationella team som identifierats av Chevrier (2003): låt-gå-ledarskap, relationsorientering och gemensam yrkes- eller organisationskultur. Grunddragen i de respektive strategierna är att lämna det upp till projektmedlemmarna att på egen hand att överbrygga barriärerna; att främja utveckling av relationer och ömsesidigt acceptabla rutiner; att förlita sig på redan etablerade yrkes- eller organisationskulturer. Resultatet har även relaterats till bilden av norsk ledarstil i befintlig teori; en ledarstil som präglas av jämlikhet, kollektivism och konsensus. Det empiriska underlaget för studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer.

I denna rapport har jag försökt göra en studie om hur Skövde kommun skall gå till väga för att implementera ett intranät. Kommunen har över 3000 anställda och jag intervjuade 12 förvaltningschefer för att få fram deras önskningar och åsikter.I början av rapporten introducerar jag vad konceptet intranät betyder i stort och hur det har kommit till. I kapitel tre kommer mina frågeställningar.Slutsatsen i arbetet är i stort sätt att jag rekommenderar att kommunen sätter igång ett pilotprojekt där en IT-specialist är Projektledare. Projektet kan ta hänsyn till den önskelista som jag tog fram från intervjuerna med cheferna.Rapporten avslutas med en diskussion om arbetets gång..

BakgrundProjekt är en arbetsform som idag ofta används i alla typer av organisationer. Projekt är dock komplexa och så är även människor. Att få en grupp att arbeta mot ett och samma mål är inte en lätt uppgift. Om gruppen dessutom befinner sig i olika delar av landet blir det än mer komplext. Projektledaren står därmed inför utmaningen att vägleda och motivera sina projektmedlemmar som befinner sig i helt olika miljöer, har olika drivkrafter och preferenser samt kanske sällan eller aldrig träffats fysiskt.

En stor del av mjukvaruutveckling sker idag i projektform och Projektledaren spelar en viktig roll i ett projekt. Projektledaren har det största ansvaret för projektet och leder sitt utvecklingsteam mot målet för projektet. Inom området för mjukvaruutveckling har olika utvecklingsmetoder skapats för att hantera projekt och projektledning. Inom området skiljer man generellt mellan traditionella och agila utvecklingsmetoder. De agila utvecklingsmetoderna introducerades för att eliminera brister hos de traditionella utvecklingsmetoderna.

Vägverket har många projekt som sträcker sig över lång tid, ofta många år. När ett nytt objekt skall byggas så startar en ofta lång process innehållande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vägutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika Projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, då t.ex. lagar, olika politiska mål och personliga åsikter mellan olika Projektledare kan ändras betydligt under årens gång.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur Projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos Projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vår undersökning visade att Projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska.

SAMMANFATTNINGMänniskan har arbetat i projektform sedan urminnes tider och det har de senaste åren blivit allt vanligare att organisera arbetet i projektform. Även utbildningen på och efterfrågan av Projektledare har ökat kraftigt under en längre period, vilket kan förklaras med att organisationer vill förbättra resultatet av projekten. Då organisationer oftast är utsatta för konkurrens är det viktigt att företag hela tiden utvecklas och blir bättre för att inte gå miste om kunder och uppdrag. En organisation måste därför ta tillvara på de kunskaper och erfarenheter som olika projekt för med sig samt använda dessa för att effektivisera och förbättra andra projekt inom organisationen. Då det finns ett ständigt behov av att förbättra prestationen i projekt finner vi det viktigt att studera på vilket sätt organisationer förhåller sig till begreppet kunskapsöverföring.