Som grund till denna rapport ligger de olyckor som varit i samband med illegal streetracing och det projekt som startat för att minska detta, samt att jag som motorintresserad blivande polis sannolikt kommer att träffa på streetracing ute i trafiken. Genom att fördjupa mig i Blackrace hoppas jag kunna bidra med mera kunskap om vad det är för någonting både för poliser och även andra myndigheter. Jag vill även visa om det har bidragit till att minska den illegala streetracing som förekommer på våra allmänna vägar. Mitt arbete bygger till största del av samtal med Projektledare för Blackrace, polis och deltagare..

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur Projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån Projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till Projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten.

Uppsatsen är ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbättrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en Projektledare och två systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jämfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgänglig eftersom den dokumenteras på ett och samma ställe.

Syftet med mitt examensarbete har varit att skriva, arrangera och spela in musik till Tritons kommande debutskiva, Beneath Our Feet. Arbetet besta?r av tva? delar, en skriftlig del da?r jag redogo?r fo?r dels en sammanfattning av den fo?rberedande kursen 2012, som legat till grund och mo?jliggjort mitt arbete. Dels ocksa? huvudarbetet under 2013 da?r jag i egenskap av Projektledare, producent och musiker genomfo?rt den studioinspelning som utgjort va?rt ma?l.Den andra, konstna?rliga och klingande delen av mitt arbete gestaltas av de 8 la?tinspelningarna jag tillsammans med Triton a?stadkommit i Studio 2 pa? KMH..

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med Projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning.Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats.

The motivation to conduct the study was that external project managers have become more common the last decades. At the same time trust is considered to be a key factor for efficiency and good results for the organisation. The group members? trust in the leader is built on past experiences of both the leader at a personal level, and the leaders? relationship to the task. Trust can also be built over time, when the leader earns trust from the group members.

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur Projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppnå detta syfte har vi genom en kvalitativ fallstudie på ett telecomföretag i Karlstad undersökt hur Projektledare upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vi har även undersökt vilka faktorer i Projektledarens yrkesroll som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön.Vi har utifrån Karasek/Johnsons modell delat upp den psykosociala arbetsmiljön i arbetskrav, egenkontroll och socialt stöd. Arbetskrav handlar rent konkret om de fysiska och psykiska krav som ställs på individen för att denne skall kunna genomföra sitt arbete. Egenkontrollen på arbetsplatsen kan delas upp i två delar.

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, Projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, Projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Ökad konkurrens och snabba förändringar i företagens omvärld leder till att företagen snabbt måste kunna anpassa sig till de nya förutsättningarna. Genom att organisera företaget i projektform kan dess flexibilitet kraftigt förbättras. Då projekt är lättare att starta än att bygga upp helt nya avdelningar inom organisationen, samt att dess genomloppstid är relativt kort kan riskerna minimeras (Tonnquist, 2008). Varje projekt är samordnat av ett antal aktörer som t.ex. beställare, Projektledare, projektgrupp och en styrgrupp.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delProjektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delProjektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig..

I varje projekt finns det brister i kommunikation som kan leda till att kostnad, tid och kvalitét påverkas. Varje projekt är en tillfällig organisation med olika företag och olika personer med varierande erfarenheter inom projektering. Detta medför att varje projekt är i sig unikt och hur alla ska kommunicera med varandra kan vara stora frågetecken under projekteringens förlopp. Denna rapport tittar närmare på vilka brister och svårigheter som kan uppkomma i projekteringskedet..

The purpose of this paper has been to describe the project manager's experience of the customer relationship in customer order projects. A qualitative interview study has been conducted in which seven project managers were interviewed. A thematic analysis resulted in four overall themes. The results showed the importance of a clear, responsive and open communication as well as a large degree of customization to meet the customer the best way as possible. The experience was also characterized by a dynamic relationship and the importance of the customer's expectations.

Our starting point has been to examine how a project manager without knowledge of the industry is able to plan a project. And also which difficulties that may arise. A qualitative study was conducted at project managers who worked in the construction industry and events industry. Seven interviews were conducted, four in the construction sector and three in the events industry. Respondents are active as project manager in Värmland and Närkes counties.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med Projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt.

Syftet med examensarbetet är att studera hur IT-hjälpmedel så som smartphones och surfplattor kan användas i byggprojekt. I vilken utsträckning kan dessa verktyg effektivisera skydds- och miljörond samt tillbuds- och observationshantering samt hur fungerar dessa moment i dagsläget. Studien påbörjades med en litteraturstudie där Arbetsmiljöverkets regler och krav samlades in och granskades. För att erhålla mer kunskap om dessa IT-hjälpmedel gjordes en undersökning av historian om surfplattans uppkomst. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän från Skanska och NCC.