Den här litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterämne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förståelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterämne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterämnet som viktigt och användbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nämner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förståelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlärare både verktyg i det praktiska arbete och underlätta betygsättning..

Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare.

Syfte:Undersöka vilka möjligheter som finns, för projekteringsledaren, att optimera tidplaneringen i projekteringsskedet och på så sätt dra större fördel av att arbeta med BIM. Frågeställningar:Hur ser det planerade och faktiska aktivitetsflödet, eventuellt även informationsflödet, ut i några av WSP Managements redan utförda BIM-projekt? Vilka åsikter har olika roller i projekten om detta?Vilka problemområden upplever projekteringsledare att det finns i projekteringsskedet i ett BIM-projekt? Finns tendenser till flaskhalsar i vissa projekteringsfaser?Vilka tankar finns i branschen när det gäller möjligheten att tidplanera bättre i projekteringsskedet för att kunna dra större fördel av BIM?Går det att förena tidplanering av projekteringsskedet i BIM-projekt med andra redan inarbetade metoder? Metod:Insamlandet av fakta till detta examensarbete har skett genom en induktiv litteraturstudie samt intervjuer av kvalitativt slag. Slutsatser:De resultat som framkommit under examensarbetets gång tyder på att optimerad tidplanering av projekteringsskedet i ett BIM-projekt gör att det går att dra större fördel av att arbeta med BIM. Flera av de problem och flaskhalsar som nämns i intervjuerna visar att dessa kan förhindras med bättre tidplanering. Framförallt är det förarbetet, där nytta, mål och BIM-användning identifieras som framhävs som viktigt. Andra förutsättningar som nämns är högre engagemang från projekteringsledaren, att denne bör komma in i ett tidigt skede i projektet och bör samarbeta med någon som har stor kunskap och erfarenhet av BIM. Tidplanen för projekteringsskedet i ett BIM-projekt skiljer sigfrån dagens tidplan på så sätt att det ärinformationsleveranserna som kommer styra hur de olikaaktiviteterna planeras istället för de handlingar som skapasidag. Samma metoder och program som används idag kananvändas för tidplanering av ett BIM-projekt.

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Många projekt misslyckas årligen, en av de främsta orsakerna är bristande kommunikation och informationsutbyte. Idag sitter dessutom många projektdeltagare inom ett företag utspridda på olika kontor, vilket ställer ytterligare krav på den interna kommunikationen. Traditionella intranät har länge används inom de flesta företag. Syftet för dessa är bland annat att koppla anställda till viktig information inom företaget. Dessa intranät är dock sällan öppna för flervägskommunikation och samarbete.

Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Att föra en bra kommunikation vid designprocesser är nyckeln till ett lyckat designresultat. Vid designsituationer där designer och projektledare inte befinner sig på samma ort, utan istället cirka 60 mil ifrån varandra, så går det att påstå att kommunikationen är avgörande för utgången av projektet. I denna designprocess befinner jag, som designer, mig i Umeå medan min uppdragsgivare och projektledare är lokaliserade i Jukkasjärvi utanför Kiruna. Mitt uppdrag som designer är att i 3D skapa skisser för hur interiören ska se ut i ICEHOTELS kommande samarbete med Astronomiåret 2009. Den fråga som jag har valt att bearbeta är således hur designarbete på distans kan underlättas.Ett tält kommer att sättas upp under vintern 2008/2009 på älven nedanför ICEHOTEL i Jukkasjärvi.

I och med det ökade behovet av temporär kompetens och expertis i projektorganisationer har tekniska konsulter blivit en allt mer vanlig trend som många företag använder sig utav. Då anlitandet av en konsult är temporärt blir det naturligt att den vanligaste arbetsformen en konsult använder sig utav är projektformen. Ett projekt består av en projektledare och en projektgrupp, en av de största fördelarna med projektformen som arbetssätt är att den temporära formen tillåter projektgruppen att agera fort på en föränderlig marknad. Vidare kan strukturering och angreppssätt variera från uppdrag till uppdrag.Essentiellt för arbetssättet blir en allt mer ökad effektivisering då krav från kunder och ledning hela tiden ökar. Här blir det upp till projektledaren att strukturera upp hur arbetet ska utföras och se till att alla resurser i gruppen arbetar.

Att motivera sina medarbetare i projektgruppen kan vara den största utmaning som en projektledare ställs inför. Det är därför viktigt att denne är förberedd för utmaningen. Målet med den här undersökningen var att identifiera befintliga teorier inom området samt analysera dess applicerbarhet i praktiken. Vid jämförandet av teori och empiri koncentrerades det empiriska underlaget till ett enskilt bolag. Detta gör att dragna slutsatser inte är universellt applicerbara men de kan ge en uppfattning om hur andra löser liknande problem.

Vägverket har många projekt som sträcker sig över lång tid, ofta många år. När ett nytt objekt skall byggas så startar en ofta lång process innehållande de olika klassiska projektstadierna med förstudie, vägutredning, arbetsplan, och bygghandling. Dessa delas sedan ofta in i delar som i sin tur ses som egna projekt, ofta med olika projektledare. Det finns idag problem med hanteringen av detta, då t.ex. lagar, olika politiska mål och personliga åsikter mellan olika projektledare kan ändras betydligt under årens gång.

Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primära syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera Rädda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare från Svenska kyrkan, för att få fram dennes syn på projektets nuvarande situation gällande kunskapsöverföring.     Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har någon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi även se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingående moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera på bästa sätt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör även prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

Uppsatsen handlar om skapandet av varaktiga relationer i byggbranschen. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av relationen mellan NCC och Ericsson avseende 3G-utbyggnaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakerna till aktörernas samarbetssvårigheter i byggbranschen, när det är lämpligt med varaktiga relationer, hur sådana skapas samt vilken samarbetsform som är lämplig. Aktörernas samarbetssvårigheter beror på de traditionella avtalsformerna, som endast avser enskilda projekt. För att främja samarbete måste parterna skriva långsiktiga avtal så att varaktiga relationer möjliggörs.

Detta examensarbete är utfört på Försvarets Materielverk, FMV, som utför all sin produktion i projekt. Deras organisationsform är uppbyggd som en matris där verksamhetsledning och resursledning finns vertikalt i linjeenheter medan projekten utförs horisontellt inom olika verksamhetsgrupper/verksamhetsområden. Varje medarbetare tillhör en linjeenhet baserad på sin kompetens med en linjechef men arbetar parallellt mellan ett flertal projekt ute i produktionen.Syftet med examensarbete är att göra en fallstudie för att hitta lösningar, hur effektivisering kan ske både för projekten och för linjeenheterna. Denna fallstudie har avgränsats till områdena hur en matrisorganisation är uppbyggd och hur den fungerar, samarbetet mellan linjeenhet och projekt, allokering av personella resurser mellan projekt samt personalhantering i projekt. Datainsamlingen har utförts med en kvalitativ metod genom intervjuer med resursledningen och produktionen.Resultat av fallstudien visar på att FMV har en stark matrisstruktur.