Uppsatsen beskriver upplevelseproduktion med fokus på skapandet av meningsfulla arbetsupplevelser och ledarskap. Denna uppsats har skrivits under vår utbildning på Institutionen för Konst, kommunikation och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om upplevelsemodellen Total Experience Management och ett exempel på ledarskap från verkligheten kan kombineras för att skapa en teori för upplevelsebaserat ledarskap.Genom ett induktivt arbetssätt och med Grundad Teori som forskningsmetod har vi tagit fram ett exempel från verkligheten av ledarskap. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med företaget Liveside Safety för att skapa detta exempel. Med hjälp av exemplet har vi modifierat modellen Total Experience Management och anpassat denna för Upplevelsebaserat Ledarskap.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvården vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett års erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en väl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett välutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

Bakgrund: Inom hälso-och sjukvården har samarbete vuxit fram som en organisationsform. Kunskap om hur vårdpersonal uppfattar samarbete är värdefullt för en fortsatt utveckling av organisationen och för att säkra god vård. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskans, anestesisjuksköterskans och operationssjuksköterskans uppfattning av samarbetet på operationssalen samt vilka främjande och hindrande faktorer som påverkade samarbetet. Metod: Som metod valdes en deskriptiv design med kvantitativa data. Ett frågeformulär har använts för att uppnå syftet med studien.

Enligt Standish Group är det endast cirka 35 % av alla systemutvecklingsprojekt som avslutas på ett lyckat sätt när det gäller tid, budget och resurser. Inom systemutveckling är fastprisprojekt, där systemets kostnad är förbestämd, allt mer populärt. Dynamic Systems Development Method (DSDM) är en modell för utveckling som fokuserar på fasta resurser och tid med funktionalitet som den flexibla variabeln. Syftet med den här uppsatsen är att se om man kan driva fastprisprojekt med en modell som DSDM på ett sätt som gör det till en bra lösning för både beställare och leverantör.Min slutsats är att det största problemet med DSDM är att få beställaren att godkänna den som projektmodell. Ett annat stort problem är att många projekt med DSDM blir stressiga eftersom tiden är fast.

Idag existerar det inga produkter på marknaden för att objektivt kunna mäta radiokarpalledens styrka vid extensionen. Små skador på radiokarpalleden har stor inverkan på den enskilde individen. Syftet med detta projekt är att utveckla en grundläggande lösning för att objektivt mäta kraften i handleden (radiokarpalleden). Arbetsmetoden har följt principkonstruktionsmetoden i produktutveckling (F.Olsson, 1995). Viktningsverktyget har använts för att jämföra och ranka lösningsidéer mot varandra.

Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Vi har valt att göra en studie baserad på kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollärare.Syftet med vårt arbete är att utöka kännedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan när det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, språk- och kommunikationssvårigheter.  I vårt analysresultat utgår vi från tre huvudområden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar på de frågeställningar som studien bygger på.Analysresultatet visar att samarbetet är betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lärande. Barnets närmaste omgivning och andra nätverk är också viktiga för progressionen inom det språkliga området. Vårdnadshavarna fungerar som ?spindel i nätet? och bär det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollärare.

Denna studie hade syftet att undersöka om det går att förändra gruppdynamiken i en barngrupp i förskolan. Vi valde att utgå från olika tillitsövningar och samarbetsövningar. Vi har använt oss av observationer för att kunna se resultaten. Det resultat studien visade är att det kan ske förändringar med hjälp av olika aktiviteter. Studien genomfördes på en förskola där vi observerade barn i åldern 5 år.

När vägverket idag planerar och beräknar vägprojekt är det en kostnadsbild som utelämnas. Det är den kostnad som trafikanterna möter under den tid då själva projektet/åtgärden pågår. Denna kostnadsbild innehåller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och därmed samhället även av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats är att diskutera nödvändigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hänsyn till ökade externa samhällsekonomiska kostnader i samband med vägbyggen.

Om en skola lyckas väl eller mindre väl i sitt uppdrag beror på många faktorer. En del avdessa kan skolan inte påverka. Till dessa faktorer hör till exempel vårdnadshavaresbakgrund. Vad skolan däremot kan påverka är lärares skicklighet i att undervisa, vilket harvisat sig vara den enskilt största skillnaden mellan skolor och skolsystem av olika kvalitet.För att utveckla lärarnas yrkesskicklighet behövs ett levande samarbetsklimat. Studiens syfteär att undersöka i hur hög utsträckning högstadielärare samarbetar kring undervisning,bedömning samt hur elever lär sig.

Varierat arbetssätt ger möjlighet till nyfikenhet och lust att lära. Oftast är matematiken för abstrakt för eleverna. Utomhusmatematiken ger tillfälle till att arbeta konkret och detta ser vi som ett komplement till den vanliga undervisningen. Syftet är att undersöka möjligheter med utomhusmatematik ur inlärningssynpunkt. Det framkom under en kvalitativ ostrukturerad elevobservation och i fem kvalitativa intervjuer med lärare att i det laborativa matematiska arbetssättet utomhus använder eleverna sina sinnen, kommunikation och samarbete.

Projekt som arbetsform har använts under lång tid och har under senare år fått en stor spridning inom olika områden. Vid framtagningen av ett informationssystem är det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tänkta användarna av systemet fått ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det är vanligt förekommande med användarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgångsrika projekt. Detta kan åstadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.

Studien undersöker på sex olika skolor hur en SO- lärare upplever de befintliga möjligheterna för samarbete och kompetensutveckling inom SO- ämnena. Syftet med studien är att studera hur lärarna upplever att den nuvarande SO- undervisningen förbättras av samarbete och kompetensutveckling. SO- undervisningen är central i undersökningen eftersom det är den som planering av kompetensutveckling och samverkan bör utgå ifrån. För att studera detta intervjuades sju lärare, en från vardera av en mindre kommuns mellanstadieskolor samt högstadieskola. Studiens analys gjorde med stöd från teori på området; SO- didaktik, kompetensutveckling och samarbete.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera motiven bakom fyra församlingars engagemang i välfärdsarbetet, utifrån deras i stiftelseform drivna seniorboende. Frågeställningen innefattar även i vilken form och omfattning det eventuellt förekom/förekommer samarbete med den berörda kommunen. Studien omfattade tio personer. Dessa var företrädare för förtroendevalda inom de fyra berörda församlingarna, kyrkoherdar, pastorer, socialnämndens ordförande och en områdeschef inom äldreomsorgen. Den använda metoden var intervjuer som berörde frågeområdena: bakgrund/motiv, samarbete, verksamhet och nutid/framtid.

Syftet med studien är att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrån arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollärare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn på samarbete. Studien bygger på tio kvalitativa intervjuer, två med förskolechefer på två olika förskolor och åtta med pedagoger, fyra från varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget är en viktig fråga hos båda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. Både ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det är ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa båda yrkesroller rymmer både möjligheter och hinder som kan påverka eller förbättra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrån ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bättre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mål, öppen dialog, ömsesidig förståelse, gemensam reflektion och så vidare.