I dagens byggprocess läggs enormt mycket tid och resurser på hantering av pappersritningar och andra utskrivna dokument som är nödvändiga för att produktion och förvaltning ska fungera. Vid stora projekt kan det handla om tusentals olika ritningar och dokument som ska hanteras och dokumenteras vilket kan vara oerhört omständligt, inte minst när revideringar måste utföras.När ett BIM-projekt utförs idag så tappas en hel del av den information som modellen innehåller till följd av att det ska skrivas ut på en pappersritning, vilket i sin tur gör att mycket av informationen inte kommer till sin rätt. I dagsläget finns ett flertal programvaror med syftet att hantera BIM-modeller och andra dokument rent digitalt i datorn eller i surfplattan. Här har man kommit en bra bit på vägen mot ett ritningsfritt projekt men det finns mycket kvar att arbeta vidare med.Sweco Architects och NCC påbörjade under 2012 ett projekt vid namn ?Det ritningsfria projektet? som till en början delvis gått ut på att kartlägga vilka problem som kan uppkomma vid övergången till ett ritningsfritt projekt.

AbstractIn the fall of 2003 a project was started in the Swedish building sector that is called BASTA (the building sectors’ termination of especially harmful substances). The project is operated by the building companies NCC, Skanska, PEAB and JM, the Swedish Building Industry and the Swedish Environmental Institute IVL. The purpose of the project is to create a common environmental assessment system for the entire building industry and with the help of this system phase out the use of especially harmful properties from building products.In a large sense BASTA works like this; On the BASTA web site there is a database, to which a supplier can register the company and the company’s products. Only those products with a substance content that fulfil the demands of the BASTA system, is to be registered. As it is the supplier himself that carries out the registration of the company and the company’s products to the system, the BASTA-organisation annually controls that the companies that are registered in the database, fulfils BASTA’s demands.Since NCC is one of the companies that operates BASTA, BASTA is probably going to be the environmental assessment system that is recommended for the company in the future.

Enligt Naturvårdsverket (2010) står Sveriges bebyggelse för närmare 40 % av landets totala energianvändning och detta måste minskas radikalt.  För att skapa en standard och göra det lättare för miljöarbetet har miljöcertifieringar instiftats. Enligt Sweden Green Buildings Council (2015b) finns det i dagsläget 4 stycken miljöcertifieringar: Miljöbyggnad, LEED BREEAM och GreenBuilding.Eftersom miljöcertifieringar blir allt mer populära har Tyréns AB upplevt en större efterfrågan på dessa. De har därför sett ett behov av att få bättre underlag för hur de som konstruktörer påverkas vid projektering för att kunna klara olika miljöcertifieringar.Detta examensarbete behandlar Miljöbyggnad och LEED och valdes därför att de gäller på alla typer av byggnader. För Miljöbyggnad användes ett referensobjekt, ?Kvarteret Jongärdan?.

Syftet med detta examensarbete är att optimera produktionen för högst lönsamhet för den planerade vindkraftsparken Hästkullen i Härnösand och Timrå kommuner. Arbetet har utförts för SCA Energy i Sundsvall. SCA projekterar vindkraftsparken Hästkullen i samarbete med EON.Vid en satsning för etablering av en vindkraftspark krävs investering på miljardbelopp. Det är därför viktigt att säkerställa att investeringen på sikt blir lönsam. För att kunna göra denna uppskattning krävs det noggranna produktionsberäkningar med tillgång till ett års komplett vinddata.Det program som använts för att simulera produktionsberäkningarna är WindPRO.

Idag fokuserar företag mer och mer på att energieffektivisera sina verksamheter då det finns både ekonomiska och miljömässiga vinster i detta. För att minska energiförbrukningen i samhället är det bra att börja med dess infrastruktur. För att funktionen hos ett avloppsreningsverk ska vara god samtidigt som energikostnaderna hålls nere är bland annat valet av rätt pumpar och blåsmaskiner för den aktuella driftsituationen av största vikt. Att hitta balansen mellan funktion och energieffektivitet hos en kombination av maskiner är dock ett tidskrävande arbete. Genom två fallstudier och matematisk modellering var syftet med detta examensarbete att bestämma huruvida det är möjligt att grovt uppskatta livscykelkostnaden hos olika kombinationer av pumpar och blåsmaskiner i varierande driftsituationer.

Utvärdering av energianvändningen i KV. Blå JungfrunSammanfattningByggsektorn står idag för en stor del av Sveriges totala energianvändning. Den största mängden av energin används i driftfasen för bland annat uppvärmning. Att minska energianvändningen för uppvärmningen av bostäder är alltså viktigt. Därför har intresset för energieffektivisering i byggnader ökat betydligt på senare tid.Passivhustekniken innebär att hus byggs utan konventionella värmesystem.

Energieffektivisering är en trend som för närvarande genomsyrar hela samhällsdebatten. Politiska reformer för energieffektivisering som genomförs på såväl lokal som global nivå påverkar även hur aktörer inom näringslivet fattar olika beslut. En sektor där påverkan varit speciellt stor är bygg- och fastighetssektorn, som bedöms stå för närmare 40 procent av samhällets energiförbrukning. Påtryckningar från myndigheter, hyresgäster och andra intressenter samt ett stigande energipris uppmanar många fastighetsägare att se över sina fastigheters energiåtgång vid drift och förvaltning. Samtidigt medför den snabba teknikutvecklingen inom byggnadsautomation för värme, ventilation och kyla att nyproducerade fastigheter idag har mycket stor effektiviseringspotential.

Då elbranschen är positiv till en utveckling som leder till att allt fler elkunder också blir sin egenelproducent finns det anledning att undersöka vilka nyckelfaktorer som finns påmikroproduktionsmarknaden i Sverige. I studien genomfördes en kartläggning av elmarknadensaktörer och regelverk samt en socioteknisk och en beräkningsteknisk analys. Den sociotekniskainnefattade de omvärldsfaktorer som påverkar elmarknaden för mikroproduktion idag samt vidinförandet av nettodebitering. Omvärldsfaktorerna som har undersökts är de politiska, ekonomiska,sociokulturella, tekniska, legala och ekologiska aspekterna. I den beräkningstekniska delengenomfördes två lönsamhetskalkyler, en för en aktuell fastighet i Norra Djurgårdsstaden däråterbetalningstiden och en potentiell vinst studerades utifrån ett flertal olika förändringsfaktorer.

The purpose of the house which is the basis of this report is to be able present itself on the market as a relatively cheap and at the same time a climate friendly choice. The house is supposed to be able to be built anywhere in Sweden and the rest of Scandinavia in a short period of time. This puts demand on what kind of heating system the house can have, since not all places have the geographic advantage of being able to use geothermal or district heating. Therefore the heating system choices will only include those that are not limited by their geographic location. The house will be built in modules which only require the groundwork to be done before the house can be erected. In this report "System solutions for plus or passive-housing" a comprehensive literature search has been conducted as well as a number of calculations.

Ferruform AB är ett fristående helägt dotterbolag till Scania och är beläget i Luleå. Ferruform tillverkar chassikomponenter till Scanias lastbilar, exempelvis bakaxelbryggor, sidobalkar och tvärbalkar. Företaget har bedrivit produktion sedan 1968, under 2007 hade man cirka 630 anställda och en omsättning på 1,2 miljarder kronor. Anläggningen etablerades 1967 och är för närvarande Luleås största verkstadsindustri. Syftet med detta examensarbete var att skapa ett underlag åt Ferruform för att fatta beslut om fortsatt utredning eller projektering gällande hur man ska rationalisera, effektivisera och höja kvaliteten i de två sista arbetsstationerna av rullformningslinjen.

LKAB är en statlig högteknologisk mineralkoncern som producerar förädlade järnmalmsprodukter. Företaget har sin förädlingsverksamhet placerad i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. För att utöka kulrullningskapaciteten i Svappavaara kulsinterverk har ett anläggningsprojekt ?Utökad kulrullningskapacitet Svappavaara? utförts. Anläggningsprojektet delades in i två etapper där endast första etappen är utförd.

Arbetet har skrivits på uppdrag av Exploateringskontoret i Stockholm och innefattar sexbyggnadsentreprenörer som alla bygger i området Hammarby Sjöstad där studiengenomförts. Tillsammans bygger de totalt 1126 stycken lägenheter, samt fem styckenbutiker, sex lokaler och ett dagis. Utöver detta tillkommer även två garage vars avfall ärinräknat i statistiken.Arbetet har gått ut på att undersöka hur mycket byggavfall som bildas per nyproduceradlägenhet, varför det skapas samt när i byggskedet detta sker. Kostnaderna för detta skaäven beräknas och hänsyn ska tas till inköpskostnader av det material som blir till avfallsamt avfallsentreprenörernas efterhanteringsersättning. Grunden till frågeställningen ovanbottnar i indikationer som getts från diverse byggnadsentreprenörer som menat att detbildas cirka två ton avfall per nyproducerad lägenhet.Syftet är att detta ska ge underlag för att på sikt skapa bättre rutiner för projektering ochproduktion av byggnader som möjliggör en reducering av byggavfallet, samt även för attbidra till en större medvetenhet kring avfallssorteringen hos byggarbetare ochbyggnadsentreprenörer.

Vid projektering idag ställs konstruktören ofta inför valet att projektera för antingen ventilation med konstanta flöden, eller med variabla flöden. Vidare kan även flödena varieras manuellt eller automatiskt. Det konstruktören måste ta hänsyn till är investeringskostnaden, men även potentiella energi- samt kostnadsbesparingar över tid. Många gånger är det svårt att veta hur energianvändningen påverkas av de olika systemvalen varför det är svårt att välja det mest optimala systemet.Detta arbete undersöker livscykelkostnaden, LCC, med nuvärdeskostnaden på en skola i Uppsala med tre olika system, antingen konstant ventilationsflöde, CAV med timer, manuellt styrd variabel ventilation, VAV, eller automatisk VAV med styrning på temperatur och CO2. Huvudanledningen till det är att skolor består av en mängd olika klassrum och lokaler som inte alltid används under skoltiden, risken finns alltså att skolan överventileras med ett traditionellt CAV.

Många av Sveriges badhus byggda i slutet av 1900-talet börjar idag visa tecken på kraftiga fuktskador på grund av extrema inomhusklimat. Denna rapport förklarar den allmänna problematiken kring högt fuktbelastade byggnader och berör det fuktskadade badhuset Aquarena i Katrineholm.  Extrem noggrannhet krävs vid montering av ångspärr i en konstruktion, speciellt vid högt invändigt fukttillskott. Optimal placering av fuktspärren i konstruktionens varmare del innebär att fukt aldrig tillåts kondensera och därmed minimeras risken för fuktskador och negativa konsekvenser. Verkligheten visar också att om kunskaper om fukt och fuktskador prioriteras redan i ett tidigt stadium under projektering kan många hundratusentals kronor sparas. Beräkningar av fukttransport har gjorts för tidigare ytterväggskonstruktion i Aquarena (den som drabbats av skador) och nybyggd ytterväggskonstruktion (nyframtagen till återuppbyggnaden) i datorprogrammet WUFI Pro 4.2 och analyserats i WUFI Bio 3.0.

Den nya standarden Eurokod kräver omställningar på byggprojekteringskontoren i det hänseende att personalen måste lära sig att använda och följa denna standard. För knutpunkter i stål har det hittills funnits stöd i form av beräkningsmetoder och handböcker, men ännu har inte någon utförlig hjälp om hur man hanterar dem med Eurokod utkommit. Trots att dimensioneringsprocessen av knutpunkterna är mycket viktig vid projektering av stålkonstruktioner är processen långsammare än den kan vara. Därför vore det bra om man fann ett enklare och snabbare sätt att dimensionera knutpunkter i enlighet med Eurokod.Intervjuer har visat att dimensioneringsprocessen hittills fungerat så att beräkningarna sker för hand av en konstruktör enligt BKR:s regler, för att sedan modelleras i 3D av en projektör som slutligen får sina ritningar granskade av en tredje person.Genom fallstudier av standardknutpunkten BP1 söktes en förbättrad dimensioneringsprocess jämfört med den som intervjuerna beskrev. I fallstudierna dimensionerades BP1 för hand och med programmen Autodesk Robot Structure Professional Analysis 2011 och modellerades med Tekla Structure 16.0, hela tiden i enlighet med Eurokod.