Projektering i byggbranschen är tids- och resurskrävande och ofta ställs projektörer inför uppgiften att utforma samma lösning i flera olika projekt. Det är vanligt att kopiera och anpassa ritningsunderlaget mellan olika projekt om lösningarna är likartade. Idag har många byggföretag utvecklat egna standarder för ett mer produktorienterat och modulariserat byggande, speciellt inom bostadsbyggandet. Många forskare anser att ett produktfokuserade arbetssätt kan effektivisera byggandet.För att undersöka om det är möjligt att också standardisera lösningar för infrastrukturprojekt genomfördes en fallstudie med syfte att utveckla en konfigurator som skall kunna producera specifikationer för utformning av cirkulationsplatser.Genom den enkätundersökning som genomfördes kunde slutsatser dras om vilka typer av cirkulationsplatser som var de vanligaste att projekteras vid Tyréns. I Vägor och Gators utformning, som ges ut av Trafikverket på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting, undersöktes parametrarna som bestämmer utformningen av cirkulationsplatser.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Badmintonstadion i Umeå vill söka bidrag hos Umeå kommun för att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Stadion är byggd år 1990-1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklädningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. Umeå Energi försörjer lokalen med el och fjärrvärme. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande åtgärder som är mest ekonomiskt lönsamma. Lokalen förbrukade under år 2013 234 MWh el och 134 MWh fjärrvärme (graddagskorrigerad).

Bakgrund: Etik i v?rden handlar om att reflektera ?ver vad som ?r det r?tta handlingss?ttet och att s?kerst?lla v?rden som autonomi, v?rdighet och v?lbefinnande. Denna etiska grund v?gleder sjuksk?terskor i deras dagliga omv?rdnadsarbete. En sjuksk?terskas yrkesroll inneb?r d?rf?r ett stort etiskt ansvar enligt svensk lag och ICN etiska kod d?r patienters r?ttigheter och delaktighet st?r i centrum.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

Avvattningsanordningar vid vägbyggen tenderar att bli allt mer omfattande. Traditionell av-vattning handlar i huvudsak om hur och var vatten skall ledas för att inte skada vägkonstruk-tionen. På senare tid har man även börjat beakta de skadliga ämnen som vägdagvattnet för med sig ner i diket och vidare till recipienten. Detta har fört med sig att allt mer sofistikerade lösningar anläggs för att rena och ta hand om vägdagvattnet. Dessa lösningar kräver att av-vattningshandlingarna håller en hög kvalitet, då en allt större del av den totala budgeten går till just avvattning.I detta examensarbete har motorvägsbygget mellan Slyte och Arboga studerats avseende vilka konsekvenser, främst ekonomiska, brister i avvattningshandlingarna medför.

Byggbranschen är inne i en övergångsfas mellan 2D och 3D. BIM, som arbetsmetod, och 3D-modeller blir allt vanligare. I broprojekt är dock efterfrågan på dessa modeller låg. På WSP i Stockholm används 3D-modelleringprogrammet Tekla Structures i stor utsträckning på flera avdelningar. Önskemål finns om att utöka användningen av programmet även inom broprojektering.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

This study looks at how probation, client experiences, and criminal policy decisions affect recidivism in Sweden. Gaining a thorough grasp of how social, organizational, and political issues interact and impact the chances of rehabilitation and reintegration is the goal. Three research questions are addressed in the study: First, what are the causes of recidivism? Second, how is probation perceived by staff and clients in terms of control and support? Thirdly, what effects do political decisions have on probation services' operations and clients' chances for recovery?? A qualitative study was conducted with semi-structured interviews with twelve respondents, eight probation clients, three probation officers and one parliamentary politician. There were six themes that discussed the issue of recidivism from different perspectives, the collected data was analyzed through thematic content analysis.

Bakgrund: Den psykiatriska v?rden i Sverige har under historien genomg?tt stora f?r?ndringar. Historiskt har patienter med psykisk oh?lsa ofta hamnat inom fattigv?rden eller isolerade p? stora institutioner, till skillnad fr?n idag d? st?rre fokus ligger p? ?terh?mtning och personcentrerad v?rd. Tv?ngs?tg?rder inom psykiatrin inneb?r en inskr?nkning av patientens autonomi och regleras idag av lagar som bland annat lyfter fram r?ttss?kerhet och etik.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.