Kunskap är en organisations mest värdefulla tillgång i strävan efter konkurrenskraft som växer genom kunskapsöverföring. De hinder som finns för kunskapsöverföringen kan därför utgöra ett allvarligt problem. Projektbaserade organisationer påstås vara gynnande för de organisationer som har specialiserade kunskapstillgångar, men ett problem som lyfts fram är att kunskapen tenderar att tappas bort när projektet avslutats. Denna fallstudie beskriver därför de hinder som kan förekomma vid kunskapsöverföring i en projektbaserad organisation, samt hur en sådan organisation konkret arbetar för att överkomma sådana hinder. Det studerade fallföretaget är JM AB som projektutvecklar nyproducerade bostäder, där fyra personer intervjuats samt rapporter granskats. Resultatet visar att det förekommer flera hinder för kunskapsöverföring hos JM och att de arbetar aktivt för att överbygga dessa, framförallt med ett unikt verksamhetssystem. Verksamhetssystemet ger dock upphov till nya problem som att anställda förlitar sig för mycket på verksamhetssystemet och därför slutar att tänka själva samt att kunskap som inte innefattas av verksamhetssystemet glöms..

Idag är det allt fler som arbetar i olika former av tillfälliga organisationer (Lindner & Wald2010; Lundin & Steinthórsson 2003; Schindler & Eppler 2003) och den kunskap samterfarenhet som skapas är en värdefull tillgång. Under 2000-talet har arbetsformen etableratsstarkt och forskningen kring projekt och tillfälliga organisationer har exploderat (Lundin &Söderholm 2013). Dock är det ett problem att mycket av den kunskap som utvecklats iprojektet går förlorad när ett projekt avslutas och organisationen upphör (Bakker et al. 2013;Ruuska & Vartiainen 2005) vilket innebär stora risker och kostnader för organisationen(Schindler & Eppler 2003).Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka hinder som eventuellt kan uppstå iprojektbaserade organisationer vid deras kunskapsöverföring och om det finns någragemensamma mönster mellan dessa. Studien är en tvärsnittsstudie och valet föll på dennautformning då personer med kunskap kring området kunde kontaktas samt att det gavmöjligheten att få svar inom en begränsad tidsram.

A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today?s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization.

I projektbaserade organisationer ställs HR-arbetet inför särskilda utmaningar i och med att medarbetaransvaret vanligtvis delas mellan HR-funktionen, linjechefer och projektledare. HR-funktionen har generellt sett utvecklats mot att bli allt mer strategiskt inriktad i flertalet organisationer och det operativa personalarbetet har istället förts över till linjecheferna. I många projektintensiva organisationer har det vidare skett en informell förskjutning av personalansvar från linjechefer till projektledare. Förskjutningen av HR-ansvar i projektorienterade företag har ett begränsat utrymme inom forskningen och därför är syftetmed studien att bidra till forskningsområdet genom att undersöka hur samarbetet mellan HR- funktionen, linjechefer och projektledare påverkas av decentraliseringen av HR-ansvar. Syftet är även att undersöka hur samarbetets struktur påverkar det slutliga personalarbetet i projektgruppen och utifrån det bidra med generella rekommendationer för en lyckad ansvarsförskjutning av HR-arbetet.Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med personer från HR-funktionen, linjechefer och projektledare på Volvo Group Trucks Technology.

Ur teori och empiri har det i studien framkommit att projektbaserade organisationer somerbjuder kundanpassade tjänster är karaktäriserade av tyst kunskap. Tyst kunskap innebär attkunskapen är baserad på personliga upplevelser och erfarenheter och kan förklaras som sakerman vet utan att man vet dem. Tysta kunskaper är därför svårare att hantera och ta tillvara pådå de till största del delas genom observation, imitation och informella möten. Det har ocksåframkommit att just organisationer av den angivna karaktären är i störst behov av att delakunskap och använda den som ett verktyg för att nå framgång.Syftet med studien är att beskriva och analysera projektorganisationer i form av serviceföretagsom specifikt säljer kundanpassade tjänster för att förstå, tolka och identifiera faktorer sommöjliggör eller försvårar kunskapshantering. För att kunna uppnå det har vi valt att undersökahur sådana organisationer arbetar med kunskapshantering idag och utifrån det dra slutsatserkring viktiga faktorer.

Politiker och tjänstemän, forskare, skolledare och lärare ? alla älskar grupparbeten och därmed kollektivt lärande. För den enskilde eleven blir det däremot problem när det som huvudsakligen ska bedömas är processen, eftersom betygen ska sättas individuellt och lärarens möjlighet att få insyn i processen är begränsad. Skillnaden mellan ett MVG och ett G i en kurs på 200 poäng är så mycket som 1,6 meritpoäng av slutbetygets maximala meritvärde på 20. Ett betyg i en enskild kurs kan alltså få stor betydelse för en elevs möjlighet att i framtiden kunna komma in på en populär eftergymnasial utbildning. Detta examensarbete har undersökt nya metoder för att bättre säkerställa en likvärdig bedömning vid projektbaserade grupparbeten på Medieprogrammet, och hur dessa metoder upplevdes av eleverna jämfört med våra traditionella sätt att mäta kunskaper och prestationer.

Bakgrund: Forskning kring projektkompetenser är ett relativt nytt område, varför studien söker ge ett empiriskt bidrag rörande vilka kompetenser som krävs inför och under ett projekt. Byggindustrin har valts eftersom denna kännetecknas av storskaliga verksamheter med mycket tydliga projektorganisationer samt att projektverksamheten utgör företagens huvudsakliga verksamhet. Syfte: Syftet med denna historiska studie är att med hjälp av två fallföretag, NCC och Skanska, identifiera och belysa projektkompetenser över tiden inom projektbaserade organisationer. Metod: En komparativ fallstudie till största delen baserad på sekundärmaterial för att beskriva den historiska utvecklingen av fallföretagen. Resultat: I denna studie identifieras ett antal projektkompetenser vilka kan härledas till ett projekts olika delprocesser.

Tacit knowledge refers to the knowledge that is located inside individuals; it is not expressed or written like explicit knowledge. Inherently, tacit knowledge is often limited solely to one person and consequently individually based. Project based companies need to acknowledge the importance of transforming tacit knowledge into explicit in order to preserve the knowledge inside the organisation. If the knowledge is not transformed, there is a great risk of losing the knowledge when a key individual leaves the organization.One way of transforming the tacit knowledge is through Nonaka?s and Takeuchi?s knowledge spiral.

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vägar att behålla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sätt för att attrahera och behålla kunskapsarbetare. I studien läggs fokus på konsulter då de är kunskapsarbetare som lever på sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne får menar vi att det krävs att kunskapsarbetaren känner tillit till belöningssystemet och dess förmåga att uppmärksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera faktorer som påverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation.

Background: Society of today is characterised by greater dynamics and a constant demand for innovation and fresh ideas. This development is often named "the new economy" or "the knowledge society". Independent of how one chooses to name this society, most individuals seem to agree upon the fact that knowledge grows more and more important. New competencies, such as new knowledge and new forms of organising, will be demanded for corporations to be successful in the future. In recent years it has become more common with corporations based on projects.

Det multiprojektbaserade arbetssättet blir en allt mer vanlig syn inom moderna organisationer. Antalet projekt som genomförs inom en och samma organisation har ökat lavinartat de senaste åren, och därtill kommer problemet att planera för alla de resurser som delar sin tid mellan flertalet projekt. Studien tar sin utgångspunkt i en antagelse om att det finns ett behov av ett IT-stöd för resursplanering i de organisationer som bygger till största delen av sin verksamhet utefter det projektbaserade arbetssättet. Studien tar även sin utgångspunkt i att de som bedriver största delen av sin verksamhet projektbaserat har problem att planera sina resurser, och att konflikter och svårigheter i planeringen ofta uppstår. Med anledning av det multiprojektbaserade synsättet är det viktigt att ha en fungerande resursplanering för att planera resursernas tid i de olika projekten. Inom många företag finns det stora problem med att hantera resurserna. Studien syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar införandet av ett ITstöd för resursplanering kan medföra. Det empiriska materialet har tagits fram genom intervjuer.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda på hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstå och förklara hur individuella och kontextuella faktorer påverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jämföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, gränslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta är en kvalitativ studie där intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom ämnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, gränslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete är centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har även visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Ett projekt definieras ofta som en tillfällig organisation som upplöses när målen är uppfyllda. När projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gång. För att kunskapen inte ska gå förlorad är det viktigt att ta till vara på denna kunskap och föra den vidare till nästkommande projekt. Genom att återkoppla gamla projekt med nya kan man lära av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation är en lönsam organisation och därför är det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser på projektutveckling och återkoppling. Detta till skillnad från en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgränsade resurser.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.