I din hand (eller på din skärm) har du en kvalitativ studie som med blicken fäst på ett projekt på en högstadieskola i Göteborg studerar projekt som social konstruerat fenomen. Eleverna i årskurs sju har veckovis samtalsgrupper ledda av socialarbetare. Genom samtal och övningar behandlar man teman som vänskap, sexualitet, demokrati, skolan och framtidsdrömmar. Vi ställer oss frågan hur ett projekt blir till. Vilka mekanismer är verksamma när ett projekt går från idé till verklighet? Vidare tittar vi på maktaspekterna i denna tillkomstprocess.

Många företag och organisationer har i dagens samhälle implementerat någon form av informationssystem, detta främst för att effektivisera informationshanteringen och på så sätt effektivisera hela organisationen. Många IT-projekt av den här typen anses dock bli misslyckade, många hävdar då att en grundförutsättning för att få lyckade IT-projekt är att använda sig av användarmedverkan, medan andra menar att användarmedverkan kan leda till kommunikationsproblem och konflikter. Med denna motsättning i argument kring användarmedverkan ville vi undersöka hur och varför personer inom IT-projekt använder sig av användarmedverkan idag. De svar vi fick angående hur, visar att personer inom IT-projekt väljer är att använda sig av referensgrupper som ska vara representativa för den användargrupp de tillhör. Det bör även finnas skillnader i hur användarna i referensgruppen ska vara, så att inte bara personer med ?datorvana? eller de på chefsnivå tas med.

Världen i klassrummet är ett relativt nystartat projekt som pågår just nu i min kommun som jag blev väldigt nyfiken på att få veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet får installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lärande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrågor: Hur ser de fyra lärarna i undersökningen på de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fått en takprojektor? Hur använder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna på undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag använt är kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nämnvärt från den ordinarie undervisningen och att det är lärarens förmåga att skapa lärandesituationer som leder till reflektion och är avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 ? 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering.

Det lilla samhället är ett projekt som strävar efter att lyfta fram den lilla ortens fördelar. Med utgångspunkt i problemet med avfolkningen av mindre städer fokuserar detta projekt på det lilla samhället Hällefors i Västmanland. Projektet är ett försök att identifiera kommunens styrkor och resurser och på så vis stärka dess identitet. Slutresultatet utgör ett mönster på textil för kommunhusets lokaler i Hällefors..

I dagens samhällsplanering strävar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser där skilda intressenter är delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess är att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att få till stånd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats är att studera hur samverkan mellan två av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar. Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som två olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

? Syfte: Syftet med studien är att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bästa förutsättningar för att få ett lyckat IT-projekt, sett ur både ledningens, projektets, chefernas och användarnas perspektiv.Vårt arbete tar upp frågan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som går att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande är att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom området och lämnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har då blivit att det inte funnits någon röd tråd mellan ledning, projekt och användare och resultatet blev inte det användarna förväntat sig. Vi anser att IT-projekt är speciella, men att just den anledningen gör att man måste se till hela problembilden.

Syfte och ForskningsfrågorSyftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som påverkar detta, samt hur manageryrket har påverkats av den förändring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nå upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrågor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad påverkar detta?Hur påverkar nya förutsättningar managerns roll och relation till artister?MetodVår forskning har haft en induktiv ansats då vi ville utgå ifrån empirin och låta de intervjuades berättelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod då vi ville få en bild av hur våra intervjupersoner själva upplevde sina roller och relationer. Vår empiriska studie består av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vår analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se väldigt olika ut från fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affärsmässiga delarna av artistskapet.

Syftet med studien är att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrån ett exempel från en kommun i Mellansverige.1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla?2. Vad är specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssätt använder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gå i en skola för alla? Studien stödjer sig på en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön på olika nivåer. Dessa är mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex.

Detta arbete behandlar strategisk ekonomistyrning i företag som har projekt som generell arbetsform. Generellt sett har ekonomistyrning utvecklats för att dels försäkra sig om att, och dels för att inspirera, medlemmarna i organisationen att sträva mot verksamhetens mål. Hur använder sig projektföretag av ekonomistyrningen? Finns det skillnader mellan hur företagen styr ?över? sina projekt och ?styr i? sina projektgrupper? Hur kan man uppnå högre målkongruens? Syftet med arbetet har varit att i första hand beskriva ekonomistyrnings aktiviteter i ett företag som har projekt som generell arbetsform och i andra hand försöka ge de generella principerna för användandet av ett ekonomistyrningssystem för att hjälpa ledningen att nå högre målkongruens i sina projekt. Det är ytterst viktigt att tillämpa styrning av medlemmarna för att uppnå målkongruens och styrning förutsätter individer, som medverkar i processen, där en individ styr en annan eller flera andra individer.

I denna rapport får du genom att följa ett specifikt projekt veta hur ett byggprojekt kan vara uppbyggt, hur entreprenad inom ett projekt uppstår och vad entreprenad innebär samt vad din roll som trädgårdsmästare är i den här typen av projekt. Rapporten har genom att hålla fokus på ett specifikt projekt en röd tråd som är lätt att följa för dig som läser. Informationen presenteras i text som kompletteras av bilder, detta för att uppnå så god pedagogik som möjligt. Syftet med denna rapport är att beskriva hur ett byggprojekt kan se ut från dess början till dess slut. Projektet startar med att en verksamhet, Kulturskolan i Sandviken, lägger in ett önskemål till tekniska kontoret i Sandviken och avslutas med en slutbesiktning av byggnaderna och deras utemiljö.

Under anställningsintervjuer ägnar individer stor uppmärksamhet åt sitt uppträdande. Intervjusituationen är alltså en extremt tydlig form av "impression management" som innebär att individerna uppträder och uttrycker sig på ett sätt som de tror andra tycker är högt värderat. I detta sammanhang kan man säga att individernas roller uppstår genom andras förväntningar och att det är de okontrollerade signalerna och omedvetna kroppsspråket som kan avslöja deras "sanna" egenskaper och beteende. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för och kunskap om människors agerande och framträdande under anställningsintervjuer samt att ta reda på hur kandidaterna och rekryteringsspecialisterna själva upplever dem. Studien utförs på företaget E.ON Sverige i Malmö som är ett dotterbolag till den tyska energikoncernen E.ON.

Under år 2002 handskades biståndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsområden och i över hundra olika länder. Dessa insatser kan innebära alltifrån vägbyggen i Laos, analys av rättssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaämbetet för mänskliga rättigheter i Peru. I större eller mindre utsträckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta då de har de karaktärsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt är, det vill säga att de är avgränsade aktiviteter som strävar mot att uppnå en specifik uppgift, har en förutbestämd kostnad och genomförs inom en fastställd tidsram. Sida är därmed en organisation som på en övergripande nivåmåste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa så att de gemensamt bidrar till Sidas mål om fattigdomsbekämpning.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.