Mitt examensarbete handlar om arbetsflödet på ett produktionsbolag, jag har använt Filmtecknarna som ett exempel då jag utförde min praktik där. Jag har valt att arbeta utifrån de frågor som jag själv vill ha svar på och försökt att på ett så enkelt men ändå informativt sätt beskriva detta. Med en kvalitativ undersökning och själv deltagande i ett stort projekt har jag skaffat mig en bra bild av hur en produktion kan gå till i reklam/film branschen. Jag har valt att arbeta utifrån följande frågeställningar: - Hur går det till när man tar sig an ett projekt/uppdrag? - Vem bestämmer vad som skall göras? - Vem bestämmer vem som skall göra vad och i hur stora team arbetar man? - Vem bestämmer stilen på produkten som skall levereras? - Hur lägger man upp budgeten för ett visst projekt? - Vilka program kommer främst att användas? - Vem bestämmer när det är klart? Efter min praktik kan jag dra slutsatsen att det ligger betydligt mycket mer arbete bakom en produktion jämfört med vad jag trodde innan jag påbörjade min praktik..

Litteratur inom systemutvecklingsområdet visar behov av nya snabbare systemutvecklingsmetoder. Orsaken är komplexiteten både i systemutvecklingsprojekten och i organisationer, där systemutveckling sker. Nu föredras små projekt, som omfattar färre än tio deltagare och genomförs på mindre än ett år. De traditionella systemutvecklingsmetoder anses vara lämpliga för stora projekt. Det finns nya systemutvecklingsmetoder, som får benämningen dynamiska metoder, för små projekt.

Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina tankegånger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag stött på och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion är först en beskrivning av vad jag gjort, därefter en beskrivning av hur detta projekt var tänkt att fungera. Den tredje delen är en beskrivning av hur jag arbetat under projektet, baserat på mina veckorapporter. Den fjärde delen är själva reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och funderingar och hur jag löst de problem som uppstått. Den sista delen är ett slutord där jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt jämfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i allmänhet..

Alltsedan Sveriges inträde i EU (1995) har internationella samarbetsprojekt kontinuerligt ökat i antal, i denna kategori ingår såkallade EU-projekt. Denna rapport syftar till att belysa viktiga aspekter i den administrativa hanteringen av ovannämnda projekt. Fokus ligger framförallt på redovisning och informationsspridning under projekttiden och efter projektets avslut.Den intervjuundersökning som ligger till grund för resultatet bygger på insamlat material ifrån 2 kommuner och 2 organisationer som fungerar som stöd för ett antal kommuner.Resultatet presenteras i form av 7 punkter, vilka anses vara viktiga att beakta vid styrning av EU-projekt. Punkterna kan således ses som en grund för en projektstyrningsmodell. Resultatet visar att många styrproblem uppstår på grund utav informationsbrist, därför diskuteras punkterna utifrån hur de skulle kunna stödjas av ett datorbaserat informationssystem..

Bakgrund: En stor del av projekten som genomförs överskrider de ramar som finns vad gäller budget, tid och kvalitetsspecifikationer. De problem som uppstår vid ekonomistyrning av projekt kan troligtvis till viss del härledas till att projekt genomförs i olika miljöer och således utsätts för olika grad av osäkerhet. Detta, i kombination med varje projekts unikhet, leder till antagandet att alla projekt inte kan styras på samma sätt, utan istället måste sannolikt ekonomistyrningen anpassas till det enskilda projektets förutsättningar. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur ekonomistyrningen utformas samt även hur den bör utformas i projekt som kännetecknas av olika grad av osäkerhet. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom fyra intervjuer på lika många företag som arbetar med olika sorters projekt.

Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien är initierad av Socialstyrelsen och innehåller förutom bidrag till projekten även delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvärdering av projekten.Syftet med arbetet är att ge en bild av hur det är att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka är projektledarna?- Hur är deras arbetsklimat?- Vilka är deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgångsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervärden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende på deras storlek, förankring i samhället, ideologi och historia. Detta är faktorer som i hög grad påverkar hur projekten drivs och därför också villkoren för projektledarna.Projektledarna i den här satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de ständigt måste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anställningsform därför ofta är tämligen osäker.

Vi har utvecklat ett tidregistrerings- och faktureringssystem åt Xeratech Systems AB i Karlstad. Målet med vårt arbete var att utveckla ett system som var mer användarvänligt och mer funktionsenligt än Xeratechs gamla system - XSIS. Huvudfunktionen med systemet är att kunna registrera tider som anställda på Xeratech arbetat på olika projekt, vilket sedan ska kunna sammanställas till fakturor. Vi har skrivit en kravspecifikation för systemet efter diskussion med Xeratech, och sedan implementerat tidregistreringsdelen av specifikationen. Resultatet av vårt arbete är ett väl fungerande system som fått positiv respons vid testkörning hos Xeratech.

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner.Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt.

Problemet vid ROT-arbete är att många delar av upprustningen kan orsaka tidsfördröjning, vilket är extra känsligt för projekt under stor tidspress. Om det handlar om att återställa en byggnad som inhyser en verksamhet, så arbetas det mot en mycket större tidspress än vid återställande av bostadshus. Förseningar är något som man varken har tid eller råd med. Det gäller att få igång verksamheten så fort som möjligt, dels för att inte ägarna ska förlora inkomst och dels för att försäkringsbolaget vill betala ut rätt försäkringspengar.Examensarbetet visar de viktigaste momenten i både teori och praktik. Det har gjorts en litteraturstudie inom ämnet för att få en bred kunskapsbas.

Syftet med detta arbete är att identifiera och analysera de kostnader som fångas upp för projektstyrningen vid Gestamp Hardtech. Ett delsyfte är att ge förslag på vad som kan förbättras vid projektstyrningen. Ekonomistyrning i projekt handlar om att med ekonomiska medel planera, styra och följa upp projekts ekonomiska aktiviteter. En viktig del av ekonomistyrning är analys och uppföljning. Fallstudien belyser kostnadsanalys och kalkylering i projekt.

IT-system utvecklas idag ofta i globalt distribuerade organisationer. Detta görs för att möta de krav som ställs från omgivningen samt för att finna specialkompetens. En global organisation kan medföra distribuerat arbete, alltså att utvecklingsgrupper sprids över flera platser. Ett problem med detta kan vara att få alla delar av verksamheten att arbeta mot ett gemensamt mål. Koordination ? att hantera beroenden mellan element i komplexa organisationer för att möjliggöra effektivt arbete mot ett gemensamt mål ? blir då en viktig aktivitet.

Bakgrund: Traditionellt sett har man i projektlitteraturen betraktat projektet som fenomen som en unik engångsföreteelse som aldrig kommer att upprepas. Enligt ett sådant resonemang skulle möjligheterna till lärande mellan projekt vara kraftigt begränsade, om ens existerande. Denna syn på projekt har dock kommit att förändras, varvid ett lärande mellan projekt inte bara skulle vara möjligt utan även kunna ses som en förutsättning för överlevnad på en alltmer konkurrensutsatt marknad eftersom projekten bland annat lägger grund för konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med denna undersökning är att beskriva vad man kan lära sig mellan projekt, samt att komma med förslag på hur man kan arbeta för att främja lärande mellan dem. Genomförande: Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer på lika många företag som arbetar med utvecklingsprojekt inom elektronik- och telekombranschen.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del..

Denna uppsats grundar sig i en kvalitativ studie som behandlat fallgropar som återfinns inom projektstyrningen i IT-projekt. Att IT-projekt ofta framställs som över tid och budget och därmed som misslyckade var ett intressant fenomen som vi ville titta närmare på. Vårt fokus låg på själva projektstyrningen av projektet och av den anledningen uteslöts faktorer som utvecklingsmetod eller designaspekter i projektet. Vårt syfte med studien var att undersöka varför IT-projekt inte når framgång ur ett projektstyrningsperspektiv och vår centrala frågeställning var vilken inverkan har projektstyrningens fallgropar på ett IT-projekts framgångar? För att besvara vår uppställda frågeställning utfördes en litteraturstudie där vi tittade på förändring i organisationer, motstånd mot förändring samt de fallgropar som kan återfinnas vid projektstyrningen av ett IT-projekt.

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framställs i litteraturen som eftersträvansvärt då det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebära ett intresse av att studera dess kvalitet. Kvalitetstänkande vad gäller projekt är traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssättet med vilket output realiseras omnämns inte i samma utsträckning när man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet är att bidra till förståelsen av hur begreppet kvalitet används i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. Två av intervjuerna utfördes på projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemområde.