I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan ett konventionellt system med plöjning och en reducerad jordbearbetning i ett mullsÄddsystem för att försöka hitta skillnaderna i etableringsteknik och ekonomi. I bÄde det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen Àr ocksÄ att mylla ner gödsel och skörderester, samt att bekÀmpa ogrÀs och bereda en optimal sÄbÀdd. VÀxtföljden i ett mullsÄddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar sockerbetornas tillvÀxt genom en god markstruktur och tillgÄng till vÀxtnÀring, samtidigt som den minskar risken för vÀxtsjukdomar och etablering av ogrÀs. Eftersom sockerbetans rötter mÄste vÀxa pÄ djupet sÄ Àr jordstrukturen avgörande. En bra miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och nÀringsÀmnen ur jordprofilen. MullsÄdd ingÄr i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger pÄ en grund jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken. Studien har visat att valet av ett mullsÄddsystem resulterar i en nÀstintill halverad brÀnslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar. En hÄllbar ekonomi inom vÀxtodling handlar om att hÄlla odlingskostnaderna nere genom att bland annat fÄ ner maskinkostnaderna.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Denna studie syftar till att med en diskursanalystisk metod belysa synen pÄ det estetiska programmets bild- och formgivningsinriktning och dess roll i gymnasieskolan. I uppsatsen undersöks programmets framvÀxt och belyses varför lÀroplan och kursplaner ser ut som de gör. Genom att studera hur bildlÀrare beskriver kvaliteter och problem med programmet och jÀmföra detta med skolverkets lÀroplans- och kursplaneformuleringar, har jag velat problematisera den kontext som Estetiska programmets bildinriktning utgör. Studiens huvudfrÄga Àr: Hur ser diskursen omkring det estetiska programmets Bild- och formgivningsinriktning ut idag? Vad berÀttar lÀroplan och kursplaner om bild- och kunskapssyn? Var utvecklas diskursen och var gör den det inte? Vem deltar i diskussionen och vem gör det inte? Det empiriska materialet utgörs av lÀroplan och kursplaner, men Àven av Skolverkets egna dokumentation och utvÀrdering av arbetet med lÀroplaner och kursplaner frÄn 1991-2000.

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

Syftet med arbetet Àr att fÄ en bild av hur kunskapsbegreppet pÄverkar undervisningen av konstÀmnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstÀmnet i utbildning kan vara genom att utgÄ frÄn en möjlig samtida definition av Àmnet. Jag anvÀnder mig av tidigare forskning pÄ omrÄdet som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förstÄelse av materialet tar jag hjÀlp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjÀlp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur Àmnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta pÄverkar förstÄelsen av Àmnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen pÄ att konstÀmnet i utbildning pÄ gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom Àmnet.

Den hÀr studien undersöker formuleringar i en skolas ÄtgÀrdsprogram och hur skolans anstÀllda som Àr knutna till programmet uttrycker sig kring innehÄllet i det samt vilken inverkan synen pÄ elevers svÄrigheter kan ha pÄ dessa ÄtgÀrdsprogram. Syftet Àr att belysa hur nÀra ÄtgÀrdsprogrammen de anstÀllda stÄr samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa Àr formulerade som de Àr och hur det kan komma sig att de anstÀllda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in frÄn sÄvÀl ÄtgÀrdsprogram som de anstÀllda. För insamling av data ifrÄn skolans personal anvÀndes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av ÄtgÀrdsprogram och de anstÀlldas uttryck har mynnat ut i Àr ÄtgÀrdsprogram, elevers svÄrigheter samt arbetet med elevers svÄrigheter.

SammanfattningSom den avslutande delen pÄ en Civilingenjörsutbildning pÄ KTH utförs ett Examensarbete.Examensarbetet syftar till att ge erfarenheter och att utveckla förmÄgan i att lösa entidsbegrÀnsad uppgift under realistiska förhÄllanden pÄ ett ingenjörsvetenskapligt sÀtt. Dessaprojekt har i stor utstrÀckning samarbeten med arbetslivet och i detta fall var uppdragsgivarenVisual Act AB i VÀrmdö. Uppgiften gick ut pÄ att implementera en regulator som styr motoraxlarpÄ en PC. I dagslÀget nyttjar Visual Act intelligenta drivsteg som sjÀlva sköterpositionsregleringen. Exjobbet syftade till att undersöka möjligheterna att anvÀndaointelligentare och billigare drivsteg genom att flytta regleringen frÄn drivstegen till en PC somredan Àr befintlig i Visual Acts system.TvÄ applikationer utvecklades för att lösa detta.

Rapporten presenterar ett tillvÀgagÄngssÀtt att med moderna medel angripa en av Àldre tidens kryptotekniker, bokchiffer, dÀr nummer utifrÄn boktexter utgör kryptotexten. Ett speciellt fall som varit olöst i nÀrmare 200 Är, det sÄ kallade Beale-kryptot, kommer att vara huvudomrÄdet och tillskillnad frÄn den klassiska metodiken att medels penna och papper rÀkna och lösa, tillÄta datorn att snabba pÄ den lÄngdragna arbetsprocessen.Ett inför rapporten skapat datorprogram kommer att anvÀndas, ett program som dels klarar av att replikera den gamla metodiken, dels att introducera nya lösningsgÄngar och dels att presentera statistik över dokument som undersöks. Programmet kan presentera de lösningarna man sedan vill titta nÀrmare pÄ i dekrypterad form, nÄgot som blir intressant bÄde ur ett replikerbarhetsperspektiv men ocksÄ om nya intressanta dokument dyker upp under den statistiska testningen. Testfallen resulterar inte i nÄgra nya intressanta nycklar, men visar pÄ att metoden Àr rÀttvisande dÄ ett historiskt löst dokument fÄr markanta utstickande resultat..

Vi lever i en vÀrld i stÀndig förÀndring och det Àr inte lÀtt som lÀrare att följa medi utvecklingen. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers syn pÄmusik och hur detta pÄverkar musikundervisningen. Undersökningen Àgde rum pÄtvÄ skolor, totalt intervjuades tre musiklÀrare och Ätta elever. Elevernaintervjuades i fokusgrupper medan lÀrarna intervjuades var för sig. RÄmaterialettranskriberades och utifrÄn denna empiri valde jag ut temaomrÄden som i sin turanalyserades.

Grundtanken med fysik Àr att den ska anvÀndas för att förklara omvÀrlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta lÀggs större vikt vid att tillÀmpa formler Àn vid att förstÄ sjÀlva fysiken. I den hÀr undersökningen fokuseras dÀrför elevers förstÄelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvÄor pÄ det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, dÀr teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades dÀrefter hierarkiskt efter hur vÀl de överensstÀmde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte anvÀnda vetenskapliga begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.UtifrÄn resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rÀtt teoriavsnitt medan endast ett fÄtal elever visade pÄ full förstÄelse.

Bakgrunden till projektet Àr ett examensarbete initierat av Metso Dynapac. Företaget tillverkar maskiner för utlÀggning och packning av belÀggnings- och fyllnadsmaterial, t.ex. vid asfaltering. En av de maskiner som företaget tillverkar Àr en markvibrator, vilken har problem med buller. En ingÄende komponent i maskinen bestÄr av en kuggvÀxel.

Studien behandlar hur före detta elever vid naturbruksgymnasiets skogsutbildning ser pÄ sin utbildning och hur verksamheten pÄ skolan uppfattas av dessa personer. Genom en enkÀtundersökning undersöks det om skolans verksamhet, det pedagogiska arbetet, lÀrandemiljön med mera hÄller en god nivÄ eller om det finns nÄgra delar som mÄste förbÀttras. Syftet leder fram till frÄgestÀllningar som; om studenterna pÄ skolan upplever att utbildningen ger relevanta skogliga och allmÀnna kunskaper för deras yrkesutövning; om studenterna pÄ skolan upplever att de fÄtt den pedagogiska hjÀlp de behövt; om det finns nÄgra elever som valt att inte arbeta inom skogsnÀringen och i sÄdana fall varför; samt om det finns nÄgra skillnader i ovanstÄende frÄgor mellan de elever som gÄtt en individuell skolgÄng (IV-elever) och de elever som gÄtt NB-programmet Skog. De som ingÄtt i enkÀtundersökningen har avslutat sina studier pÄ skolan Är 2003, 2004 och 2005. I de tre Ärskurserna sÄ var det totalt 55 personer varav 41 svarande.

Idag har vi mÀngder av data pÄ vÄra lagringsmedia vilket gör dem till en vÀrdefull informationskÀlla. Om denna data raderas betyder det inte att den Àr borta för alltid. Data finns fortfarande kvar pÄ lagringsmediet och gÄr att Äterskapa med sÄ kallad file carving. Att kunna Äterskapa data Àr en viktig del inom den polisiÀra verksamheten, men Àven för andra verksamheter som förlorat data. Det finns dock vissa problem som kan stÀlla till med besvÀr nÀr data ska Äterskapas. NÀr filer inte Àr lagrade i sammanhÀngande datablock blir de fragmenterade vilket innebÀr problem.

Studiens syfte var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av sin kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning efter genomfört introduktionsprogram, tvÄ omrÄden som vÄrdinrÀttningarna enligt Socialstyrelsens (2002) utredning upplevde att nyutbildade sjuksköterskor hade bristande kompetens i. Sex sjuksköterskor som deltagit i introduktionsprogrammet vid Ystad lasarett intervjuades, för att fÄ klarhet i om upplevelsen av kompetensutvecklingen hade förÀndrats och i sÄ fall vilka delar i programmet som bidragit till utvecklingen. Metoden innehÄllsanalys anvÀndes för att klargöra resultatet och vad som underlÀttat kompetensutvecklingen. Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde en kompetensutveckling inom arbetsteknik och arbetsledning. Fyra kategorier stÀrkte kompetensutvecklingen; reflektion och tid, stöd, kunskap och att vÀxa in i yrkesrollen.