Inriktningen pÄ detta examensarbete Àr kapacitetsbelÀggning och uppdragsgivaren Àr System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete Àr ett led i skapandet av förslag pÄ verkstadssystem som Àr under utveckling och bakgrunden Àr att kraven frÄn marknaden har ökat.Syftet med arbetet har varit att ge förslag pÄ hur belÀggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgÄngspunkt har ett antal frÄgestÀllningar anvÀnts. Exempelvis vad som hÀnder om kapaciteten eller planeringen inte hÄller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan anvÀndas.För att genomföra arbetet har författarna anvÀnt sig av litteraturstudie som grundar sig pÄ tidigare kurslitteratur pÄ programmet, intervjuer av personal pÄ System Andersson samt egna idéer.System Anderssons kunder Àr frÀmst smÄ och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste Àr att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order.

De senaste Ären har allt fler blickar riktats mot landskapsplanering, som ett verktyg att uppehÄlla/öka den biologiska mÄngfalden i skogsbruket. Denna mÄngbruksplanering i landskapsperspektiv som beskrivs i detta arbete utfördes pÄ uppdrag av MoDo Skog AB, som ett led i deras strÀvan att följa den utveckling som sker inom omrÄdet. Arbetet bestÄr av tre delar: -litteraturgenomgÄng - planering av ett omrÄde -undersökning av allmÀnhetens Äsikter I arbetets litteraturgenomgÄng ges en orientering av kunskapslÀget pÄ landskapsplanerings­ fronten. I planeringsdelen redovisas tre olika mÄngbruksinriktningar vilka ger upphov till fyra tÀnkbara handlingsalternativ. Dessa alternativ utarbetades efter en fÄltinventering av landskapet.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom omrÄdet marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmÀrksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden frÄn slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. UtifrÄn ovanstÄende syfte har vi genom en litteraturstudie velat fÄ svar pÄ frÄgan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rÀtta med detta problem. VÄr teoretiska utgÄngspunkt och förförstÄelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförstÄelse i gymnasieskolans utveckling frÄn 1970-talet och framÄt. I resultatet av vÄr analys framkommer att de elever som beskrivs i större utstrÀckning Àn andra riskera marginalisering Àr bl a elever som tidigare haft skolsvÄrigheter i grundskolan, elever pÄ de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utlÀndsk bakgrund.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.

Projektet undersöker byggnaden pÄ kvarteret Domherren i flera skalor. Med utgÄgnspunkt i den stora kontextuella makroskalan analyseras plats och byggnads roll i staden över tid. Projektet zoomar sedan in pÄ byggnadens sturkturella principer och rÀttar byggnaden efter den stora skalans resultat utan att kompromissa byggnadens integritet. Förvandlingen förbereder platsen för vidare förÀndring och tillÄter ett mer aktivt och engagerat stadsliv att vÀxa fram..

Examensarbetets syfte Àr att undersöka pÄstÄendet om att homosexuella mÀns identitet inte bör representeras i tragedi, pÄ grund av genrens maskulina ideal. IstÀllet bör representationen ske i melodram dÄ genren relaterar till feminina vÀrden. Textanalysen av tvÄ teaterpjÀser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin stÄr för en essentialistisk (biologisk) syn pÄ sexuell identitet medan melodramen stÄr för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvÀndighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör dÀrför inte avfÀrdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella mÀn i.

Mindfulness har anvÀnds som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förÀndra förhÄllningssÀtt betrÀffande sig sjÀlv och yrket.  Det finns mÄnga medicinska studier som pekar pÄ fördelar med att öva sinnet med att vara nÀrvarande i nuet, alltsÄ att vara mindful. Mitt syfte Àr att undersöka om, hur och varför ett Ätta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka tvÄ Är sedan. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever tvÄ Är senare Àr Moxnes elva inlÀrningsprinciper vilka han hÀvdar Àr nödvÀndiga för vuxnas lÀrande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Cumulative effects are seldom treated in Swedish Environmental Impact Assessments (EIA). This report treats these questions and which procedures and methods that can be used when assessing cumulative effects in EIA. This report is a literature study where also a case study is a part. The case study shows how existing methods for cumulative effects can be used in practice. The report is concentrated on biology and treats cumulative effects on premises of biodiversity and roads. Cumulative effects include both direct and indirect effects.

AbstractI studien jÀmförs matematiklÀroböcker frÄn Sverige och RumÀnien inom tvÄ omrÄden: algebra och funktioner, med fokus pÄ andragradsekvationen och andragradsfunktionen. Den teoretiska delen och uppgifterna som undersöks hör till lÀroböcker under gymnasiets första Är pÄ NV - programmet. LÀroböckerna undersöks med hÀnsyn till tre perspektiv: det teoretiska upplÀgget, uppgiftsinnehÄllet och hur det historiska perspektivet pÄ matematikens utveckling införs i lÀroböckerna. Granskningen av lÀroböckerna utförs utifrÄn kursplanernas innehÄll och mÄl i de tvÄ lÀnderna. Kursplanernas innehÄll och mÄl för undervisning i matematik för NV-programmet granskas med hjÀlp av en empirisk metod, medan lÀroböckernas teoretiska upplÀgg, uppgiftsinnehÄllet och det historiska perspektivet i lÀroböckerna undersöks kvalitativt.

PÄ HimmerfjÀrdsverket söder om Stockholm finns Ätta luftade bassÀnger för biologisk rening av avloppsvatten. Genom att syresÀtta vattnet skapas en miljö dÀr mikroorganismer kan arbeta och omvandla organiskt material och ammonium till koldioxid, vatten och nitrat.Bara luftningen av dessa aktivslambassÀnger pÄ HimmerfjÀrdsverket stÄr för nÀstan en femtedel av verkets totala energiförbrukning och Àr dÀrför en viktig process att optimera. Under hösten 2011 har nÄgra olika reglerstrategier utvÀrderats genom fullskaleförsök pÄ verket. Denna rapport handlar om dessa försök. Arbetet bygger pÄ ett tidigare utfört examensarbete vid HimmerfjÀrdsverket och ingÄr i en större forskningsstudie som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Uppsala Universitet.

Idag stÄr vi inför flera miljöproblem som exempelvis klimatpÄverkan och förlust av biologisk mÄngfald. Vattenkraften Àr en förnybar energikÀlla som kan producera el med lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Sverige har en lÄng tradition av att utnyttja vattnet som energikÀlla och har det senaste Ärhundradet byggt ut en majoritet av de svenska vattendragen med vattenkraftverk. Idag stÄr vattenkraften för nÀstan hÀlften av Sveriges elproduktion och bidrar till Sveriges lÄga utslÀpp av vÀxthusgaser. Samtidigt anses vattenkraften pÄverka den biologiska mÄngfalden och vattendragen negativt. Av ungefÀr 2100 kraftverk stÄr de 200 största för över 90 % av elproduktionen. Det finns alltsÄ ett stort antal smÄskaliga kraftverk som bidrar med en liten del elproduktion samtidigt som de riskerar att pÄverka vattendragen negativt. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om elproduktionen frÄn smÄskalig vattenkraft Àr försvarbar sett till dess miljöpÄverkan.

Mindfulness har anvÀnds som fortbildning för pedagoger för att minska stress och ge verktyg för att förÀndra förhÄllningssÀtt betrÀffande sig sjÀlv och yrket.  Det finns mÄnga medicinska studier som pekar pÄ fördelar med att öva sinnet med att vara nÀrvarande i nuet, alltsÄ att vara mindful. Mitt syfte Àr att undersöka om, hur och varför ett Ätta veckors mindfulnessprogram designat för skolan upplevs kunna ha bidragit till kompetensutveckling. Den empiriska undersökningen bestod av en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ fyra pedagogers upplevelser av ett mindfulnessprogrammet de deltog i för cirka tvÄ Är sedan. Undersökningens teoretiska utgÄngspunkt av mindfulnessprogrammet och pedagogernas motivation till att delta i det samt deras upplever tvÄ Är senare Àr Moxnes elva inlÀrningsprinciper vilka han hÀvdar Àr nödvÀndiga för vuxnas lÀrande och för att individer skall kunna utvecklas. Resultatet av undersökningen visar att de berörda mindfulnessprogrammen svarar mot samtliga elva principer.

Barnen som publik har blivit en allt viktigare mÄlgrupp för medieorganisationerna. Det finns en mÀngd TV-program i olika kanaler som riktar sig mot barnen som publik och mÄnga studier Àr gjorda om innehÄllet i olika barnprogram, men mycket litet Àr skrivet om relationen mellan barn och TV-sport. Temat för den hÀr uppsatsen Àr att frÄn ett medievetenskapligt perspektiv beskriva vad innehÄllet i ett barnprogram som Lilla Sportspegeln kan berÀtta om vÄrt samhÀlles syn pÄ sport, barn och kön. Genom att studera innehÄllet i 5 avsnitt av programmet har material till en innehÄllsanalys samlats in.För att göra materialet hanterbart har analysen tematiserats i 3 huvudomrÄden : kollektiva identiteter och relationer mellan generation och mellan genus, i syfte att försöka förstÄ och synliggöra hur programinnehÄllet förmedlar en sportideologi som kan ha betydelse för hur vi uppfattar barn och sport.Med hjÀlp av medieteorier frÄn bl a John B Thompson, lyfts mediernas betydelse för ideologireproduktion fram. Detta kommuniceras av TV-mediet med hjÀlp av vissa symboliska former i en viss kontext, dvs Lilla Sportspegelns framstÀllningsform.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever pÄ ett individuellt program att kÀnna sig inkluderade med god sjÀlvbild och Àven studera deras tankar kring inkludering och sjÀlvbild i skolan. Jag vill ocksÄ undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig sjÀlva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande sjÀlvbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgÄngspunkt i mÄlet om en skola för alla.Med hjÀlp av intervjuer ville jag se hur 25 elever pÄ det individuella programmet tÀnker kring sjÀlvbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna anser att avsaknaden av betyg Àr det som pÄverkar sjÀlvbilden mest negativt i skolan. LÀrarens roll som den som ser, anpassar och hjÀlper eleven betraktas som viktigt utifrÄn att fÄ en god sjÀlvbild i skolan och anses viktigare Àn att ha kompisar i gruppen. Tendensen Àr ocksÄ att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de Àmnen dÀr de inte nÄdde betyg under Är 9.