Det hÀr examensarbetet beskriver en specifik optimeringsteknik och undersöker dess förmÄga att öka exekveringshastigheten. Optimeringstekniken ersÀtter villkorliga hopp i form av if-satser med ovillkorligt hopp. Ett program har utvecklats som mÀter exekveringstiden för flera smÄ programkoder, som bÄde anvÀnder respektive inte anvÀnder optimeringstekniken, sÄ att de kan jÀmföras med varandra. Med hjÀlp av mÀtresultaten frÄn programmet har optimeringstekniken utvÀrderats. Resultaten visar att optimeringstekniken inte kan öka exekveringshastigheten i de flesta av testerna, men i nÄgra specifika fall kan optimeringstekniken öka exekveringshastigheten..

Det hÀr examensarbetet behandlar unga mÀns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga unga mÀn som Ätalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer Àr orsaker till kriminalitet, det vill sÀga om kriminalitet Àr Àrftligt eller om det helt och hÄllet beror pÄ social pÄverkan. Metoden som anvÀndes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med mÀn mellan 18 och 21 Är som studerade pÄ LuleÄ tekniska universitet samt mÀn i samma Älder intagna pÄ en ungdomsanstalt i LuleÄ. Resultaten visade att de unga mÀnnen pÄverkades starkt av sin sociala nÀrmiljö, sÄ som hem och umgÀngeskrets, vilket pÄverkade deras vÀrderingar och förhÄllningssÀtt till vÄld och brott, men Àven att kriminalitet skulle kunna vara Àrftligt.

Rapporten beskriver arbetet med att utveckla en version av programmet Flextest för Android. Applikationen anvÀnder sig av en webbtjÀnst för den huvudsakliga logiken och för att lagra samt leverera data. AnvÀndandet av en webbtjÀnst krÀver lösningar pÄ autentisering och auktorisering av tjÀnstens anvÀndare vilket Àr en viktig aspekt som behandlas i rapporten. Rapporten beskriver sÄvÀl arbetsmetoder som lösningar. Resultatet Àr en fungerande Androidapplikation för att testa anvÀndarens konditionslÀge, undersöka konditionen och hjÀlpa till med trÀning som Àr anpassad efter anvÀndarens individuella kondition..

Inom behandling för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden ansesMTFC-metoden vara ett bra alternativ till andra heldygnsinsatser. Detta har vÀcktvÄrt intresse för att studera MTFC-programmet utifrÄn ungdomarnas egnaerfarenheter. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn tvÄ hypoteser, den ena som menar attMTFC Àr en effektiv behandlingsmetod för ungdomar med antisociala/normbrytande beteenden och den andra hypotesen ifrÄgasÀtter MTFC-metodenutifrÄn kontroll och makt, vilka Àr centrala delar av behandlingsmetoden. UtifrÄnhypoteserna formulerades syfte och frÄgestÀllningar. Syftet med studien har varitatt undersöka MTFC-programmet som en alternativ behandlingsmetod till andrainsatser för ungdomar mellan 13 och 20 Är, med antisociala/normbrytandebeteenden.

Projektet undersöker det lokala landskapet som potentiell vÀrdeskapare i en tid av ekonomisk nedgÄng. Projektet utgÄr ifrÄn staden Venedigs planer pÄ stadsförnyelse pÄ den tidigare bÄtvarvstomten pÄ ön St Elena. Metoden har varit att studera det befintliga och utifrÄn det försöka finna nya rumsliga lösningar pÄ dagens och framtidens krav. Förslaget innefattar gestaltning av en planerad park och de tvÄ nÀrmast angrÀnsande kvarteren. Det bestÄr av en inplanterad biotop i form av en salt vÄtmark som Àr en viktig livsmiljö för djur och vÀxter ute i lagunen.Det byggda tillÀgget Àr en trÀkonstruktion som fungerar som en lÀnk mellan de tÀtare planerade kvarteren och det nya grönomrÄdet.

Arbetet gick ut pÄ att designa och programmera en prototypmobiltelefonmodul till HandyBlue, ett omgivningskontrollsystem för personer med funktionshinder. Rapporten gÄr igenom de olika momenten i modulens utveckling som marknadsundersökning, expertintervjuer, design och implementation och fÀltester.Programmet fick bra betyg i fÀlttester och ansÄgs av samtliga testare som lÀttanvÀnt och intuitivt. Slutsatsen Àr att  genom att hÄlla mÄlgruppens önskemÄl i fokus och lÄta tÀnkta anvÀndare vara delaktiga i utvecklingen i ett tidigt skede, blir slutresultatet en modul som vÀl uppfyller de krav som stÀllts pÄ den..

HÀlsans Stig Àr ett koncept för en promenad- och motionsslinga som i Sverige initieras av HjÀrt- och Lungsjukas Riksförbund tillsammans med landets kommuner. De har i dagslÀget anlagt 110 stigar i stÀder runtom i landet. Stigen anlÀggs för att uppmuntra mÀnniskor i alla Äldrar till att motionera samt att förebygga hjÀrtkÀrlsjukdomar. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att undersöka hur konceptet HÀlsans Stig kan appliceras pÄ en svensk stad. Ett förslag pÄ var i staden stigen kan placeras och dras presenteras. Jag valde Uppsala som plats eftersom staden idag saknar denna stig.

Den hÀr uppsatsens syfte har varit att studera variationen av uppfattningar bland gymnasieelever pÄ det naturvetenskapliga programmet om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Detta eftersom att det i Skollagen (2010:800) stÄr att utbildningen ska frÀmja elevers utveckling och lÀrande samt en livslÄng lust att lÀra.Studien har utförts som en allmÀnpedagogisk studie i form utav en enkÀtundersökning. EnkÀtundersökningens syfte var att fÄnga variation bland informanternas utsagor angÄende deras egna uppfattningar och erfarenheter om vad som bidrar till deras lust att lÀra. Undersökningen utfördes genom ett klusterurval bland gymnasieskolorna i NordvÀstra SkÄne och urvalet av informanter blev elever pÄ det naturvetenskapliga programmet och totalt medverkande 110 elever frÄn tvÄ gymnasieskolor i NordvÀstra SkÄne. Det Àr genom de medverkande elevernas utsagor som den hÀr uppsatsen presenterat sitt empiriska material.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med lÀraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta Àr att det Àr ett intressant och aktuellt Àmne i samhÀllet idag med tanke pÄ hendebatten som pÄgÄr. Vi Àr intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt lÀraren, hur gÄr det att se i förhÄllningssÀttet, accepteras flickorna som de Àr eller tillrÀttavisas de, eftersom de inte uppfyller de förvÀntningar som finns. Vi har valt att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns sÄ mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

AbstraktSyftet med denna studie Àr att undersöka hur nÄgra elever, efter avslutade studier pÄ Estetiska Programmet Bild och formgivning, ser pÄ att ha arbetat med skriftlig reflektion i samband med konstnÀrlig gestaltning. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i begreppet reflektion samt hur reflektion kan relateras till upplevelsen av lÀrande och dÀrmed indirekt ocksÄ till en kÀnsla av mening för eleven.Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fyra av mina före detta elever. Intervjuerna inleddes med att de fick lÀsa en skriftlig reflektion de sjÀlva gjort efter en gestaltningsuppgift i Form under Äk 2.  MÄlet med samtalen var att producera kunskap om elevers uppfattningar om denna arbetsform pÄ Estetiska programmet Bild och Formgivning.Intervjuerna analyseras med utgÄngspunkt i Jerome Bruners syn pÄ utbildning och skola, formulerade i ett antal teser i boken Kulturens vÀv. Bruners perspektiv Àr det psykokulturella.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ elevers attityder gentemot muslimer pÄ en gymnasieskola i SmÄland. Med hjÀlp av en konstruerad enkÀt fick elever i Ärskurs ett och tre pÄ Naturvetenskapsprogrammet och i Ärskurs ett och tre pÄ Fordonstekniska programmet pÄ denna smÄlÀndska skola ta stÀllning till Ätta pÄstÄenden om muslimer. I studien jÀmförs dessa tvÄ programs enkÀtsvar för att se om det finns likheter och skillnader i elevernas attityder. Elevernas svar till de Ätta pÄstÄendena kopplas till deras bakgrund som exempelvis religionstillhörighet och ifall de har muslimska vÀnner eller inte för att se samband. EnkÀtsvaren har bearbetats med hjÀlp av socialkonstruktivistisk teori och Peter Bergers och Thomas Luckmanns socialisationsteori.Resultatet visar att eleverna pÄ Naturvetenskapsprogrammet pÄ denna skola generellt sett Àr mycket positiva till muslimer och deras religionsutövande, men ett par Àr negativa till bÀrandet av slöja, byggandet av moskéer i Sverige samt muslimsk invandring.

En möbel som har ett tydligt program, en tydlig funktion kan vara begrÀnsande. I min metod har jag utgÄtt ifrÄn en möbel och förbisett dess program för att vidga mitt sökfa?lt nÀr jag har gjort om den. Jag har sett begreppen funktion, upplevd funktion och materiell funktion som vÀrden som gÄr att höja eller sÀnka. Möbelns nÀtverk av komponenter har tillÄtits bli instabilt för en stund, för att sedan se till helheten och göra nÀtverket stabilt Äter igen - programmet fÄr komma tillbaka men med en ny gestaltning..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

Syftet med denna undersökning Àr att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med lÀraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta Àr att det Àr ett intressant och aktuellt Àmne i samhÀllet idag med tanke pÄ hendebatten som pÄgÄr. Vi Àr intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt lÀraren, hur gÄr det att se i förhÄllningssÀttet, accepteras flickorna som de Àr eller tillrÀttavisas de, eftersom de inte uppfyller de förvÀntningar som finns. Vi har valt att undersöka lÀrarens förhÄllningssÀtt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns sÄ mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta.

LÄngtidssjukskrivningar Àr ett folkhÀlsoproblem i Sverige liksom i hela vÀstvÀrlden, ett problem som Àr mer utbrett bland kvinnor Àn bland mÀn. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala lÀn som utförsÀkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till tvÄ interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats Àr en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jÀmföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende pÄ om de ingÄtt i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkÀtmÀtningar vid fem tillfÀllen. I denna delstudie anvÀnds enkÀtmaterial frÄn tvÄ mÀttillfÀllen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 mÄnader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsÀttningar i högre grad Àn dem i kontrollgrupppen.