Sök:

Sökresultat:

1932 Uppsatser om Programmet för biologisk mćngfald - Sida 36 av 129

Automatisering av kylkanalsdragning i presshÀrdningsverktyg

Gestamp Hardtech AB utvecklar, konstruerar och producerar sina presshÀrdningsverktyg som sedan anvÀnds i produktion i LuleÄ, Haynrode Tyskland, Mason USA och Kunshan Kina. Resultatet av detta examensarbete Àr ett program som automatiserar konstruktionsarbetet av dessa presshÀrdningsverktyg med avseende pÄ kylkanalsdragning. Programmet Àr uppbyggt i UGS I-DEAS 12. Med en relativt liten mÀngd indata frÄn konstruktören modifieras automatiskt den parameteriserade solidmodellen. Effektiviseringsgraden varierar beroende pÄ komplexiteten pÄ verktyget..

Kompetensutveckling för gymnasielÀrare : med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

ART och skola - hand i hand?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och fÄ kunskap om elevers upplevelse av sin situation pÄ en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har Àven forskat i hur lÀrarna pÄ den specifika skolan upplever situationen för eleverna i sÄvÀl skolgÄng som socialt samt hur lÀrarna arbetar med ART. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vÄrt forskningsresultat. Till vÄr kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgÄr frÄn en strÀvan att ÄsidosÀtta vÄr tidigare empiri och genom det fÄ möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill ocksÄ lyfta fram begreppet kontextualism, det vill sÀga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lÀrarna anser att de ser en stor förÀndring hos elever som placeras pÄ den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgÄtt eller genomgÄr ART: s program. De menar att efter genomgÄnget program visar eleverna prov pÄ mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förÀndring i bÄde skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som Àr avsedda för programmet. Eleverna upplevde Àven de en förÀndring i sin livssituation sedan de börjat pÄ den specifika skolan och deltagit i ART-programmet.

Attityder och förvÀntningar kring lÀrande inom matematik och fysik hos gymnasieelever pÄ NV-programmet

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förvÀntningar kring lÀrande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever pÄ NV-programmet. Vi har sökt sammanlÀnka dessa attityder och förvÀntningar med elevernas motivation sÄ som vi tolkar den utifrÄn en specifik teori som benÀmns ?self determination theory?. Detta Àr en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa Àr knutna till vÀlbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkÀtsvar. Dessa data har vi analyserat pÄ tre olika sÀtt.

Kan biologisk mÄngfald ökas i ett avsatt skogsomrÄde? : skötselplan för Storskogsberget pÄ Holmen skogs marker, distrikt UmeÄ

The biodiversity of the Swedish forest has degenerated since the beginning of the 19th century when fire suppression and large scale logging first occurred. Together with a changed land use, these actions today have had a negative influence on many forest dwelling species, due to gradual reduction of natural processes, successions and different structures from the forest ecosystem. The Swedish Forest Act, together with different environment certifications, have today encouraged private persons and forest companies, among them Holmen Skog, to work actively to improve nature conservation. The aim of this study was to, by field inventories of already existing nature values, literature studies, recommendations from scientific reports and ecological gap analysis as a basis, make a management plan, for a non-production area, to conserve or improve the prerequisites for biodiversity. ?Storskogsberget? is located in the coastal area of VÀsterbotten County, 35 km from the city of UmeÄ.

Hur kan den biologiska artrikedomen i tÀtbebyggda omrÄden ökas vid projektering?

I Sverige bor största delen av befolkningen i tÀtorter. De flesta tÀtorter vÀxer antingen befolkningsmÀssigt eller ytmÀssigt. I dagens stressade samhÀlle, blir utemiljön allt viktigare. Att ha nÀra till grönomrÄden med rikt djurliv, har en positiv inverkan pÄ mÀnniskan och Àr bra för ÄterhÀmtning. Med grönomrÄden som innehÄller variation av vÀxter skapar vi en god livsmiljö för bÄde mÀnniskor och djur.

JMM ? vad hÀnde sen? : En intervjustudie med före detta studenter frÄn programmet Journalistik och multimedia

Vi har genom en kvalitativ studie undersökt relationen mellan JMM-utbildningen och journalistyrket, samt huruvida JMM-programmet Àr en professionsutbildning som förbereder studenten för journalistyrket. Detta har skett genom intervjuer med nio före detta JMM-studenter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt har varit professionsteorier samt utbildningens betydelse i professionaliseringen av journalistyrket. Resultatet visar att intervjupersonerna Àr nöjda med JMM-utbildningen, Àven om de kÀnner att de inte blev helt förberedda pÄ den journalistiska yrkesroll de mött ute i arbetslivet.VÄra slutsatser Àr att utbildningen till viss del förbereder för journalistyrket, men att den aldrig kommer att kunna motsvara journalistyrkets verklighet gÀllande de redaktionella villkoren. Det Àr ocksÄ pÄtagligt att JMM-utbildningen förmedlar tydliga normer och vÀrderingar som ger en god grund att stÄ pÄ.

EU-Revision : En studie av mÄl 1 Norra Norrland

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Kapacitetsutredning av Uppsala resecentrum : En trafiksimuleringsstudie

Examensarbetets syfte Àr att med trafiksimuleringar utreda det framtida resecentrumets kapacitet i form av hÄllplatskapacitet och systemkapacitet. Trafiksimulering Àr ett effektivt verktyg som anvÀnds allt oftare för att utreda konsekvenserna av olika förÀndringar i vÀgnÀtet och trafiken. Det kan medföra bÄde ekonomiska och tidsmÀssiga vinster i och med att programmet kan utvÀrdera olika ombyggnadsförslag innan beslut fattas. Programmet som anvÀnds i examensarbetet Àr AIMSUN NG, vilket Àr ett mikrosimuleringsprogram utvecklat av TSS.För att uppnÄ syftet skapades först en model över omrÄden som det sÄg ut innan ombyggnationen pÄbörjades. Med denna som utgÄngspunkt skapades sedan en modell över det framtida resecentrumet.

Gröna tak som del i ett hÄllbart stadsbyggande

Green roofs have seen a revival in the society of today. They provide many functions of which both society as a whole and the individual can take part. In particular extensive green roofs, that requires little or even zero maintenance, provides very valuable functions. Green roofs affect our environment and our economy in a positive manner as well as the physical expression of buildings. In this bachelor thesis the impact of green roofs on society has been examined throughout literature studies. The result as a compilation of contemporary research in this field is presented together with a discussion about the use of green roofs in general. The two major arguments for an extended use of green roofs are, the high stormwater retention capacity and the cost-benefits seen over time compared to a conventional roof.

JÀmförelse och utvÀrdering av dimensioneringsmetoder för stabiliserande vÀggar av armerad betong i höga hus

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

Miljöundervisningen i Är 7-9 FrÄn styrdokument till lÀrare

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stÄ pÄ i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lÀrarna kÀnnedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska ocksÄ reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lÀrarna anvÀnder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur vÀl detta stÀmmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkÀtundersökning.

Lösning för direktsÀnd videolÀnk för produktionen Go?kvÀll i SVT

Magasinprogrammet Go?kvÀll sÀnder i regel fem program per vecka under hela vinterhalvÄret. Programmet produceras och sÀnds ut av SVT allmÀn-TV i UmeÄ. Till vissa delar av programmet önskas gÀster som uttalar sig om aktuella Àmnen. Vid nÄgra tillfÀllen har redaktionen upplevt att man inte kunnat plocka in de mest optimala gÀsterna för kommentarer pÄ grund av rent logistiska skÀl, i regel att den efterfrÄgade gÀsten i frÄga inte kunnat nÀrvara fysiskt i UmeÄ, ofta pÄ grund av kort varsel, nÄgot som nuvarande programutformning krÀver av alla som medverkar i direktsÀndning.

InmÀtning och kartering av cykelleder Ät Torsby Sportcenter, Torsby kommun

Sammanfattning Denna rapport redovisar ett tillvÀgagÄngssÀtt att inventera, inmÀta och kartera föreslagna cykelleder Ät Torsby Sportcenter samt framstÀlla ett dokument med adressuppgifter över berörda fastighetsÀgare. Inventering och inmÀtning utfördes med en enklare GPS-mottagare. Kartan framstÀlldes i GIS-programmet ArcMap och som bakgrundskarta anvÀndes fastighetskartan ur vilken valda lager exporterades. För en del lager slogs vissa klasser ihop till en klass för att fÄ en fungerande kartbild. Samtliga lager gavs egna manér. För att framstÀlla fastighetsÀgaruppgifterna söktes först berörda fastigheter ut i fastighetskartan.

ADHD och/eller anknytning?

Syftet med detta arbete Àr att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil Àr den mest framtrÀdande i gruppen adhd?24 personer, som har fÄtt diagnos adhd, har fyllt i enkÀt RQ-SWE. Svaren har jÀmförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning Àr betydligt högre bland vuxna personer som har fÄtt diagnos adhd.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->