En bransch som stÄr inför ett generations- och könskifte krÀver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i GÀvle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmÀklarprogram, skapat i strÀvan efter att följa de nya kraven frÄn fastighetsmÀklarnÀmnden samt önskemÄlen frÄn skolan. Har programmet reviderats tillrÀckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen Àr att Högskolan i GÀvle har kommit en bra bit pÄ vÀg..

AbstractDetta Àr en uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap och har för avsikt att undersöka den amerikanska kontroversiella realityserien Toddlers & Tiaras som handlar om skönhetstÀvlingar för barn i USA. Serien har blivit utsatt för mycket negativ kritik, denna har frÀmst riktats mot barnens förÀldrar, deras barnuppfostran och sÀtt att handla samt det att skönhetstÀvlingarna tillÄter en sexualisering av vÀldigt smÄ barn. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka pÄ vilket sÀtt skönhet gestaltas bland deltagarna i skönhetstÀvlingar i TV-serien Toddlers & Tiaras samt pÄ vilket sÀtt förÀldrarna i serien och tillika coacherna uppfostrar och kontrollerar sina barn. De frÄgestÀllningar vi valt att besvara Àr följande:? Vilken syn pÄ förÀldraskap produceras i programmet?? Vad finns det för likheter i representationen av skönhet i de bÄda avsnitten?I analysen har vi utgÄtt ifrÄn tvÄ hela avsnitt av serien och har med hjÀlp av narrativ och semiotisk metod analyserat berÀttelsernas hÀndelseförlopp samt fördjupat oss i kortare scener dÀr vi trott oss kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar.GenomgÄende i uppsatsen har vi utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv och dÀrför menar vi att kön och genus Àr kulturellt skapta produkter.

Syftet med föreliggande examensarbete var att beskriva elever som gÄr pÄ individuella programmets (IV) sjÀlvvÀrderingar och att redogöra för hur sjÀlvbilden ser ut hos de elever som gÄtt vidare frÄn individuella programmet till ett annat gymnasieprogram. Som grund för arbetet har vi samlat in det empiriska materialet genom att anvÀnda oss av en kvantitativ metod i form av strukturerade enkÀter med slutna frÄgor. DÄ vi har anvÀnt oss av tvÄ urvalsgrupper Àr utformningen pÄ respektive frÄgoformulÀr lite olika, detta för att de skulle passa respektive urvalsgrupp. EnkÀt 1 som vÀnder sig till elever pÄ IV innehÄller totalt 20 frÄgor och enkÀt 2 som vÀnder sig till de elever som gÄtt vidare till ett annat gymnasieprogram innehÄller totalt 25 frÄgor. Vad det gÀller enkÀt 1 hade vi hoppats pÄ 50 respondenter men fick 38 av vilka vi fick utelÀmna 2 pÄ grund av att frÄgorna inte hade besvarats korrekt.

Störnings indikation pĂ„ lĂ„gspĂ€nningsnĂ€t. Detta examensarbete har kommit till som ett resultat av företaget Öresundskrafts arbete med att installera ny teknik för datatransmission över elnĂ€tet. Uppgiften var att indikera störningar mellan 5-95 kHz pĂ„ 400 V nĂ€tet med hjĂ€lp av en applikation för förenklad insamling och loggning av mĂ€tvĂ€rden baserad pĂ„ ett oscilloskop kopplat till en dator via GPIBprotokollet och programmet LabVIEW..

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen, var att presentera en samlad bild av hur visionen om den goda skolan beskrivs av gymnasieelever i Ärskurs tvÄ. För att uppnÄ detta syfte har skolan studerats utifrÄn vissa givna aspekter, vilka sammantagna fÄtt utgöra den goda skolans förutsÀttningar. Dessa aspekter Àr; miljö ? fysisk och psykosocial, lÀrare, undervisning och arbetssÀtt, kunskap, motivation och drivkrafter samt bedömning och betyg. Undersökningen utgick frÄn en kvalitativ ansats med fenomenografisk inriktning.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

Antalet sjukskrivna har sedan slutet av 1990-talet ökat dramatiskt. Framför allt Àr det sjukskrivna p g a psykisk ohÀlsa som har ökat. ArbetsförhÄllandena tillskrivs ofta stor betydelse. Det kÀnns dÀrför angelÀget att arbeta förebyggande pÄ arbetsplatserna för att reducera stressfaktorer och i förlÀngningen minska sjukskrivningstalet.Syftet med den hÀr studien Àr att utvÀrdera ett stresshanteringsprogram för en grupp bestÄende av 14 produktionstekniker anstÀllda pÄ Volvo Lastvagnar AB, UmeÄ. Alla i fullt arbete.

Denna rapport behandlar ett examensarbete utfört av tvÄ studenter, Honia Barhoon och Mnar Siawesh. Arbetet Àr uppdelat i tvÄ, den första delen pÄ Volvo IT i UmeÄ, den andra pÄ Smartsign i BorlÀnge Volvo IT Àr ett globalt företag som arbetar med att serva Volvokoncernen samt externa kunder med bland annat systemutveckling, drift och underhÄll av system, infrastruktur och support. Av Volvo Lastvagnar efterfrÄgades en lösning för att digitalt sprida information pÄ strategiska stÀllen. Förslaget till lösning av programvara som Volvo IT önskade kom frÄn företaget Smartsign.Smartsign Àr ett företag som har funnits i olika tappningar sedan 1998. Idag Àr det ett företag som utvecklar ett program som underlÀttar informationsspridning i olika syften, för olika anvÀndare.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Syfte: Studien syftade till att kartlÀgga programbyten pÄ en gymnasieskola och dess orsaker för att öka kunskapen om hur gymnasieskolan kan arbeta för att öka elevers mÄluppfyllelse i samband med programbyten. Elever som byter program Àr överrepresenterade i den elevgrupp som Àr i behov av sÀrskilt stöd. DÄ gymnasieskolans stöd anses mer reaktivt Àn proaktivt behöver förebyggande insatser utvecklas.Teori: Resultaten diskuteras genom det specialpedagogiska dilemmaperspektivet, i vilket lösningen till det uppkomna dilemmat skapas i förhÄllandet mellan elevers individuella behov, skolans organisation och utbildningspolitikens styrdokument.Metod: Studien Àr en explorativ fallstudie i en kommunal gymnasieskola med 12 nationella program. Fallstudien Àr uppbyggd av tre delar; en kvantitativ datainsamling av skolans elevdatabaser, en undersökande enkÀt bland tio elever som bytt program och en fokusgruppintervju bland elva av skolans programledare. Resultat: Skolan har flest byten frÄn de högskoleförberedande programmen och avhoppen sker oftare frÄn de yrkesförberedande programmen.

Syftet med denna uppsats Àr att göra en undersökning om vilka faktorer som pÄverkar anvÀndares nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnder sig av en inneslutande virtuell miljö. De inneslutande VR tekniker vi har valt att fokusera pÄ Àr Computer Automatic Virtual Environment (Cave) och Head Mounted Display (HMD).Forskaren Carrie Heeter beskriver tre typer av nÀrvaro och forskarna Wallace Sadowski och Kay Stanney rÀknar upp faktorer som de pÄstÄr pÄverkar anvÀndarens nÀrvarokÀnsla.VÄr frÄgestÀllning Àr vilka likheter eller skillnader det finns mellan vÄra testpersoners svar och Sadowski och Stanneys faktorer. Vi intervjuade och genomförde ett test med tre testpersoner i en Computer Automatic Virtual Environment baserat pÄ tvÄ program. Vi valde Àven att intervjua tvÄ experter om vilka faktorer de ansÄg pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla första gÄngen de anvÀnde sig av en HMD.Första programmet som testpersonerna fick pröva pÄ var Cuevadefuego som bestod av tredimensionella bilder till skillnad frÄn det andra programmet, Crayoland, som bestod av tvÄdimensionella bilder. IntervjufrÄgorna till testpersonerna och experterna baserades pÄ frÄgor som handlade om experternas och testpersonernas reaktioner och intryck relaterat till deras nÀrvarokÀnsla och vad de trodde det var som pÄverkade deras nÀrvarokÀnsla.Resultatet av intervjuerna och testet Àr att det finns likheter mellan de faktorer som testpersonerna anser pÄverkar deras nÀrvarokÀnsla och med Sadowski och Stanneys faktorer men inga direkta skillnader..

NivÄ/utbildning: MagisteruppsatsFörfattare: Bergdahl, Henrik och Engström, Ulla-BrittHandledare: Claes-Göran LarssonTitel: EU-Revision. Utför den? En studie av MÄl 1 programmet Norra NorrlandProblem: Följs Europeiska Unionens regelverk vid revision av projekt finansierade av Europeiska Unionens Strukturfonder?Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn revisionsutlÄtanden i projekt finansierade av Strukturfondernas MÄl 1 program Norra Norrland analysera hur Europeiska Unionens regelverk följts, samt att ta fram ett formulÀrförslag till en ny enhetlig Revisors PM.Metod: Undersökningen bygger pÄ 43 projektbeslut framtagna utifrÄn MÄl 1 Norra Norrland programmets projekt databas. Vi har utifrÄn en framtagen checklista analyserat om Revisors PM uppfyller de krav som förvaltningsmyndigheten anvisat de beslutade projekten. En intervju med en revisor, vid en av de ingÄende revisionsbyrÄerna, har genomförts för att fördjupa vÄr analys.Resultat/slutsatser: VÄra slutsatser Àr att EU-revisionen i vÄrt undersökningsmaterial inte utförts enligt det regelverk som Europeiska Unionen har beslutat om.

Soja Àr den mest anvÀnda proteinkÀllan till fjÀderfÀ i Sverige och mycket soja importeras i dagslÀget. DÄ soja nÀmns mycket ur klimatsynpunkt, skövling av regnskog, minskad biologisk mÄngfald, Àr anvÀndning av svenskodlade proteinfodermedel som Àrt, Äkerböna och lupin av intresse. Ur odlingssynpunkt Àr Àrt, Äkerböna och lupin bra grödor i vÀxtföljden dÄ de Àr bra förfrukter. De passar Àven bra att odla i kallare klimat vilket gör dessa grödor intressanta att odla som proteinfodermedel i Sverige. Dock begrÀnsas anvÀndningen pga.

MÄnga skogsföretag Àr dÄliga pÄ att marknadsföra sig som arbetsgivare. Detta har lett till att de skogsjobb som finns Àr okÀnda för mÄnga ungdomar, vilket leder till ett dÄligt intresse och svÄrigheter att rekrytera till skogliga utbildningar. Huvudsyftet med detta arbete Àr att belysa hur gymnasieungdomar ser pÄ svenskt skogsbruk som en framtida arbetsgivare. Syftet Àr Àven att beskriva gemensamma nÀmnare för de ungdomar som kan tÀnka sig en skoglig bana. Detta i sin tur syftar till att ge underlag för effektivare informationsinsatser om det svenska skogsbruket i syfte att öka ungdomars vilja att söka sig till denna bransch. Vi har gjort en fallstudie med en enkÀtundersökning i bÄde GÀvleborgs och VÀsterbottens lÀn dÀr en totalundersökning i en klass pÄ fordonsprogrammet, naturvetenskapliga programmet, samhÀllsvetenskapliga programmet för respektive lÀn gjorts. Teknikprogrammet samt naturbruksgymnasiet Àr enbart representerade i GÀvleborgs lÀn.

Syftet med denna rapport Àr att noggrant redogöra för och analysera de frÄge-stÀllningar som satts upp och samtidigt beskriva utvecklingsarbetet av ett datoriserat system för att hantera bokningar och för SMS-notifiering.De frÄgestÀllningar som, i denna rapport, besvaras Àr:1. GÄr det att skapa ett datoriserat bokningssystem som bidrar till att BÀrarelagets arbetsprocess effektiviseras men som samtidigt Àr lÀtt att lÀra för anvÀndare med liten eller ingen datorvana?2. GÄr det att vidareutveckla det som redan gjorts för att besvara frÄgestÀllning 1?BÀrarelaget Àr ett företag som specialiserat sig pÄ kompetensuthyrning dÀr mobilkranar, kranbilar och truckar behövs.