The purpose of this essay is to illustrate how the position of power / exercise of power are perceived in today's schools from the teacher's perspective. I have examined how students' freedom and democracy education interpreted in real life, and how this affects both teacher and student learning approaches. I would also highlight the need to set standards for children's psychological development related to the consequences will be. I have chosen to perform a qualitative research through individual interviews with five participating teachers from different experiences in different type of school. I have used the hermeneutic method of analysis to analyze the material.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hÀnsyn till partiprogram och program om nÀringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.FörÀndringen av synen pÄ frihet gÄr till en viss del frÄn en frihetssyn dÀr alla skall ha möjlighet att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn dÀr Folkpartiet anser att individerna skall fÄ spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden Àr en övergÄng frÄn en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser dÀr detta blir tydligast Àr i synen pÄ friskolorna och Äsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

Syftet var att undersöka om det fanns nÄgra tydliga mönster i elevernas synpunkter pÄ den matematikundervisning som bedrivs vid gymnasieskolan. Fanns det nÄgra samband mellan dessa mönster och elevernas valda programinriktning och korrelerade antal hemarbetstimmar, antal fystimmar samt klassrumsplacering med matematikbetyget? Undersökningen gav att tydliga mönster framtrÀdde i de flesta frÄgor rörande matematikundervisningen och korrelationen mellan klassrumsplacering, antal hemarbetstimmar samt antal fystimmar och matematikbetyg ökade i högre Ärskurser. Undersökningen baserades pÄ en blandmetod bestÄende av en enkÀt innehÄllande trettiotre frÄgor vilka analyserades med dataprogrammen Minitab och Excel. Urvalet begrÀnsades till tre program vid Strömbackaskolan i PiteÄ vÄrterminen 2005.

HÄrdvara kan bli gammal, program kan sluta utvecklas, filer som skapats frÄn sÄdan hÄrdvara respektive mjukvara kan bli oanvÀndbara med tiden. Samt att hÄlla ordning pÄ mÄnga individuella filer kan i lÀngden bli jobbigt för anvÀndare. Med en databasorienterad lagrinsgslösning kan olika API:er anvÀndas för att göra data kompatibel med flera olika verktyg och program, samt att det kan anvÀndas för att skapa en centraliserad lösning för att enkelt hÄlla ordning pÄ information. Bland databaser finns det tvÄ primÀra grupperingar: SQL och NoSQL. Detta arbete Àmnar undersöka vilken typ som passar för att hantera motion capture data.

Hösten 2004 sÀndes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn pÄ demokrati". DÀrefter blossade en massmedial debatt upp, den sÄ kallade kommunismdebatten. BÄde frÄn partikamrater och andra politiker framfördes krav pÄ att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och Äret dÀrpÄ gav han med sig. Men vad avsÄg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes Àr att det rÄdde en semantisk konflikt i debatten, det vill sÀga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den hÀr uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stÀmmer.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i sÄ fall vilka drag Àr nya och vilka som finns kvar frÄn den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jÀmförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterÀra verk, samtliga utgivna under Ären 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken Àr pÄ vÀg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.

Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.

The aim of this thesis is to investigate whether personal development, from the professional perspective, could be a relevant part of the music education department at Malmö Academy of Music. The thesis explores whether students would gain a better understanding of the professional teacher's role through personal development, and also the kind of educational structure that would be most suitable to achieve this understanding. A qualitative focal group interview was used as a method, and the participants where four students at Malmö Academy of Music. The results show that the students generally would be open-minded to integrate personal development in their educational program, and they also have a lot of interesting ideas regarding how a framework for the integration of personal development in the educational program could be structured. A number of suggestions how to integrate self reflection in the educational program are presented in the thesis.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och problematisera vad det innebÀr för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anstÀllda medarbetare pÄ lokal nivÄ. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer frÄn den lokala nivÄn inom organisationen utifrÄn frÄgestÀllningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillÀmpats och uppsatsen har designats som en fallstudie dÀr det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhÀllesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sÀgas stÄ inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav pÄ en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhÀllet, tillÀmpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen pÄ lokal nivÄ pÄverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur pÄ sÄ vis att ordförande vÀljs till en ofta otydligt definierad situation dÀr bÄde ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

SyfteSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse social klass och kön har för elevernas motivation till sitt skolarbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr, vilken typ av motivation har eleverna pÄ studieförberedande program?, vilken typ av motivation har eleverna pÄ yrkesförberedande program?, vilken typ av motivation har pojkar? och vilken typ av motivation har flickor?MetodVi har med hjÀlp av enkÀter genomfört en undersökning med 100 sistaÄrselever frÄn fem olika gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. 50 elever frÄn studieförberedande och 50 elever frÄn yrkesförberedande program, könsfördelningen Àr helt jÀmn. EnkÀtsvaren har bearbetats statistiskt i statistikprogrammet SPSS, signifikansnivÄn Àr i denna studie 95%.ResultatDet finns ett statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan motivation och kön.

Den svenska skolan har genomgÄtt stora förÀndringar, samhÀllet stÀller andra krav pÄ dagens unga och internationella mÀtningar visar att svenska elever presterar sÀmre i skolan. Forskning har visat pÄ att icke-kognitiva kunskaper spelar stor roll för framtidsutvecklingen samt för utvecklingen av kognitiva kunskaper. Vad Àr skolans uppdrag för att utveckla barn och ungas icke-kognitiva kunskaper? Genom en kvalitativ innehÄllsanalys granskas Skollagen, grundskolans lÀroplan och FN:s barnkonvention, med fokus pÄ skolans uppdrag för barn och ungdomars utveckling av icke-kognitiva kunskaper, ungas rÀttigheter till en trygg skolmiljö och möjlighet till socialisering samt hur dokumenten fördelar ansvaret mellan skolan respektive hemmet i barnets utveckling. Studien har ocksÄ granskat utbildningsplanen för grundskollÀrarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för att klargöra lÀrares kunskapsomrÄde och analyserat hur en socialpedagogisk referensram kan komplettera lÀrare i ovanstÄende ansvar och uppdrag i förhÄllande till hemmet.

Göteborg satsar pÄ att bli en grönare stad och planerar dÀrmed pÄ att bygga ut en vindkraftspark vid Hake fjord. Göteborgs Energi NÀt AB (GENAB) har fÄtt i uppdrag att lösa hur man ska gÄ tillvÀga frÄn generatorsidan Ànda fram till regionnÀtet. Uppgiften Àr att utreda vilka komponenter som skall vÀljas, hur kablarna skall förlÀggas och hur det blir sÄ ekonomiskt som möjligt. Eftersom det Àr en vindkraftspark som skall byggas och det Àr en förnyelsebar energikÀlla, har andra aspekter pÄ miljövÀnligt tÀnkande som materialval hafts i Ätanke pÄ val av komponenter. Under arbetets gÄng var det mÄnga dialoger med experter inom olika omrÄden.