Sök:

Sökresultat:

6857 Uppsatser om Program för parallellt uppdrag - Sida 57 av 458

Sjukhusskolan- En studie i Malmö: Att arbeta och verka som sjukhuspedagog

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet Àr att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gÀller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur Äterkoppling och samarbete mellan de bÄda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser pÄ sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, dÀr jag har intervjuat tre sjukhuslÀrare ifrÄn tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har Àven intervjuat tvÄ "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förÀlder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog Àr förhÄllandevis stora. I min studie framkommer det att Äterkoppling och samarbete överlag fungerar vÀl.

Hur förmÄga till eget skapande kan hjÀlpas eller stjÀlpas genom olika pedagogiska tillvÀgagÄngssÀtt

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Hur Àr en bra lÀrare? : Vad anser gymnasielever pÄ studieförberedande program?

Bakgrunden till denna studie Àr att skoldebatten Àr het och vikten av att ha bra lÀrare nÀmns ofta. Hur Àr dÄ en bra lÀrare? Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur en bra lÀrare Àr enligt gymnasieelever och se om elevernas svar överensstÀmmer med vad tidigare forskning sÀger. Jag ville Àven se om det fanns nÄgra större skillnader i svar mellan elever i ettan jÀmfört med de som gÄr i trean. Metoden för undersökningen var kvalitativ i form av enskilda intervjuer med 22 elever pÄ studieförberedande program.

EnergiÄtervinning av processvattenlÀckage vid kraftvÀrmeverket i Lugnvik

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts pÄ uppdrag av JÀmtkraft AB pÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik. AnlÀggningens vattenkrets fylls pÄ med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lÀmnar ocksÄ kretsen som vattenlÀckage vilket resulterar i stora energiförluster. PÄ kraftvÀrmeverket i Lugnvik lÀmnar största delen av dessa lÀckageflöden via tvÄ utblÄsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. FrÄn dessa utblÄsningstankar dumpas Ängan pÄ anlÀggningens tak och lÀckaget i vÀtskefas spÀds med kylvatten till en utloppstemperatur pÄ 40°C till avlopp.

Sight : Belysning för hotellmiljö

Projektet har haft som syfte att i samarbete med Örsjö Belysning AB ta fram en vĂ€gghĂ€ngd armatur för hotell som ska ha funktion som ljus till att lĂ€sa vid sĂ€ngen. Lampan har haft krav pĂ„ hĂ„llbar utveckling. Lampan har en energieffektiv ljuskĂ€lla, vald med hĂ€nsyn till sitt syfte, och ingĂ„ende material har valts med stark miljöhĂ€nsyn. Form och funktion har varit viktiga begrepp och har parallellt följts Ă„t i projektet. Produkten har konstruerats för en okomplicerad isĂ€rtagning sĂ„ att delarna enkelt kan sorteras och Ă„tervinnas vid armaturens avslutade anvĂ€ndning..


A comparison of commercial scent lures in attracting Raccoon dogs (Nyctereutes procyonoides)

The invasive species raccoon dog (Nyctereutes procyonoides) is currently under establishment Sweden and it is vital to discover invading individuals to prevent colonization. The use of wildlife cameras to discover dispersing raccoon dogs have been implemented in the north-European raccoon dog management program. In this study, I test the ability of four commercially available scent lures to attract raccoon dogs to camera stations. The study was conducted in the Åland Islands where raccoon dogs are abundant and the results could improve the effectiveness of the camera stations used in the program. I used 12 sites with five camera stations in each and tested the four lures and one control with no lure in each site.

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson

SnickarmÀstare Hjalmar Jackson var med sin verkstad en av Stockholms skickligaste möbeltillverkare under perioden 1916-1956. Exempel pÄ uppdrag var tillverkning av möbler till Stockholms Stadshus, vardagsrummet pÄ Ulriksdals slott och Svenska TÀndsticksbolaget AB. Jackson var Àven en aktiv föreningsmÀnniska som engagerade sig starkt för hantverkarnas situation i samhÀllet liksom för bibehÄllandet av hög hantverksstandard och utbildning till kommande generationer. Under hela sitt aktiva yrkesliv hade Hjalmar Jackson ett nÀra samarbete med olika möbelarkitekter, speciellt Carl Malmsten.Efter ett inledande kapitel om möbel- och inredningsstilar Ären 1910-1960 redogör denna uppsats för Hjalmar Jackson som person och yrkesman, hans olika verkstÀder och uppdrag samt ocksÄ för ett antal möbelalster tillverkade av Jackson och hans verkstad. Uppsatsen innehÄller Àven en beskrivning av arbetet hos Jackson grundad pÄ intervju med snickarmÀstare Inge Johnsson som arbetade hos Jackson pÄ 1950-talet.Det föreligger inget tvivel om att Jackson var en mycket kompetent mÀstare, hantverkare och arbetsledare och att han och hans medarbetare gjorde en bestÄende insats för möbel- och hantverkskulturen i Sverige..

FjÀrran eller nÀra Hur gÄr det ?

SAMMANFATTNING Elever som gÄr Estetiskt program med inriktning animation, har flyttat till Eksjö frÄn hela landet eftersom det Àr riksintag. Hur gÄr det dÄ för dessa elever som ger sig ivÀg hemifrÄn redan vid 15-16 Ärs Älder? En del flyttar lÄngt, och har bara möjlighet att Äka hem under de lÀngre loven. Andra behöver inte flytta lika lÄngt och kan utan problem Äka hem varje helg. Under min praktik pÄ Eksjö gymnasium sÄg jag att flera av dessa elever har problem med sin situation. Kan det vara deras separation frÄn hemmet och den stora omstÀllning detta kan föra med sig, som var orsaken till problemen? Finns problemen i större utstrÀckning hos de elever som flyttat ?lÄngt? jÀmfört med dem som flyttat ?kort?? Kanske finns det andra orsaker till problemen. Det kanske kan vara sÄ att en del elever ser en chans att komma hemifrÄn genom att söka ett program med riksintag, vilket kan betyda att man inte har det genuina intresset för detta program.

Det litterÀra spÀdbarnet ? en undersökning av folkbibliotekens program för de allra yngsta barnen

The objective for this Master?s thesis is to study literary programs for infants at six Swedish public libraries, their relevance and importance for infants and how the infant?s perspective in the program design and implementation is taken into consideration. The questions I pose are: In which way do the programs take the infants need for development and their literary prerequisites into consideration? Which functions can the programs have for infants? I have used a qualitative method, based on deep interviews with six library staff, working with literary programs. A model was developed based upon Daniel Stern?s theories of the interpersonal world of the infant together with Joseph Appleyard?s reading development theory.

Ledarcoachning : En arena för reflektion och utvecklande av Samvetsgrannhet

NÀr vi hör ordet coachning associerar vi det ofta med idrott. NÀr vi tÀnker pÄ en coach tÀnkervi ofta pÄ en hockeytrÀnare eller en fotbollstrÀnare. Studien som du nu hÄller i din handkommer att redogöra för en aspekt av coachning som inte Àr lika vÀlkÀnt i vidare kretsarnÀmligen ledarcoachning. Ledarcoachning syftar till att hjÀlpa den coachade ledaren attutvecklas och bli mer effektiv i sitt arbete genom aktiv coachning som karaktÀriseras avfeedback och utveckling. Fokus ligger alltsÄ pÄ en relation mellan coachen och deltagaren ochinte pÄ att coachen ska lÀra deltagaren om rÀtt och fel sÀtt att sköta saker.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka effekter av coachning pÄ ledare inom professionellaorganisationer och jÀmföra coachningeffekterna med förÀndrade personlighetsdrag hosdeltagarna, samt dra slutsatser om vilka coachningeffekter som kan kopplas till förÀndradepersonlighetsdrag.OvanstÄende leder oss till följande frÄgestÀllning: hur förÀndras en ledare genom ettcoachningprogram?Den teoretiska referensramen inkluderar tidigare studier angÄende effekter av ledarcoachningsamt ett verktyg för att mÀta personlighetsdrag kallat NEO PI-R vilket baseras pÄfemfaktormodellen.Studien har genomförts som en fallstudie pÄ coachen Thomas Karlssons företag TKLedarguide AB och dess coachningverksamhet.

Förskoleklassen : Fem lÀrare i förskoleklassen resonerar om dess uppdrag

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

Vad ska du bli nÀr du blir stor? Studie- och yrkesval hos elever pÄ gymnasiets studieförberedande program

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli nÀr du blir stor? Maj 2006 Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.

Introduktion av ett nytt uppdrag av LGR11 Entreprenöriellt LÀrande "EL" i högstadieskolan.

I denna uppsats undersöker jag hur entreprenöriellt lÀrande har introduceras i högstadieskolan och syften i min undersökning besvaras genom att jÀmföra hur kollegor och studievÀgledare har introducerat nya arbetssÀtt i skolan..

GeneraliseringsförmÄga vid genetisk programmering

I detta arbete undersöks hur bestraffningsmetoder för att bestraffa storleken pÄ GP-program pÄverkar generaliseringsförmÄgan. Arbetet grundar sig pÄ ett arbete som Cavaretta och Chellapilla gjort, dÀr de undersöker skillnaden i generaliseringsförmÄga mellan bestraffningsmetoden ?Complexity Penalty functions? och ingen bestraffningsmetod.I detta arbete har nya experiment gjorts med ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure?, som Àr en annan bestraffningsmetod. Dessa bestraffningsmetoder har undersökts i samma domÀn som Cavaretta och Chellapilla och ytterligare i en domÀn för att ge en bÀttre bild av hur de generaliserar.I arbetet visar det sig att anvÀndningen av nÄgon av bestraffningsmetoderna ?Complexity Penalty functions? och ?Adaptive parsimony pressure? oftast ger bÀttre generaliseringsförmÄga hos GP-program.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->