Sökresultat:
142 Uppsatser om Prognostisera konkurser - Sida 7 av 10
Konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal på svenska tillverkande företag
Problem: I dagens Sverige har det blivit ta?mligen enkelt att starta upp ett eget aktiebolag och till fo?ljd av detta har antalet konkurser o?kat. Konkursprediktion med hja?lp av finansiella nyckeltal a?r ett beforskat omra?de och stra?cker sig tillbaka till bo?rjan av 1960-talet. Altmans Z- scoremodeller a?r de mest tilla?mpade modellerna att fo?rutspa? en konkurs.
Orena revisionsberättelser : Hur utvecklas de med tiden?
Bakgrund: Revisionshistorien har präglats utav många skandaler där företag gått i konkurs, vilket lett till förståelsen att det är svårt att kunna förutse konkurser. Efter varje oväntad konkurs har det kommenterats om ?vart var revisorn??. Svaret på detta har varit att lösa det hela med mer revision. Varje skandal har fört oss till den revision som råder idag och till en ökad betydelse av revisorns roll.
Managerbyte? : En studie av aktieprisets reaktion när fotbollsmanagern lämnar klubben
I februari 2006 avskedas Graham Souness från Newcastle United efter en tids dåliga resultat. Den dagen han avskedas tar aktien ett skutt uppåt, således tyckte marknaden det var bra att han avskedades trots att det innebar ökade kostnader för klubben. Med detta som faktum uppstod vår problemformulering:Hur påverkas börsnoterade fotbollsklubbars aktiekurs när managern lämnar klubben?Syftet har varit att undersöka om det förekommer avvikande avkastning när en fotbollsmanager lämnar klubben. Vi har också gjort en jämförelse med hur det ser ut när VD: n lämnar ett företag.
Gränslösa Sylarna : Turismutveckling över landsgränsen Sverige-Norge
Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.
Kassaflödesanalys i mindre aktiebolag: En flerfallstudie inom träindustrin i norra Sverige
Alla aktiebolag är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Beroende på bolagens storlek ställs olika krav på redovisning av kassaflödesanalys i den externa redovisningen. Kassaflödesanalys är en sammanställning av ett bolags kassaflöden indelat i olika kategorier. Den visar intjänade likvida medel, men även hur dessa har tillförts. Kassaflödesanalys är något som också kan användas i den interna styrningen av bolag för att få kontroll över kassaflöden och kunna prognostisera samt följa upp utfall.
Missnöjesprocessen : Hur hanterar företag kundmissnöje?
Företag kan inte bara konkurrera med låga priser för att ?vinna? sina kunder längre, med de svenska detaljhandelskedjorna Expert och Onoffs konkurser som exempel. Lönsamhet är ett företags yttersta mål, men om inte intäkterna kan täcka kostnaderna kan en eventuell konkurs vara nära. Därför måste företag kunna hantera det ?mjuka värdet? på ett tillfredsställande sätt.
En studie av IT-företagens måluppfyllelse
Sammanfattning BakgrundI dagens läge med en IT-bransch i kris med många besvikna aktieägare och ett föråldrat regelverk gällande vilseledande information vid börsintroduktioner är det av intresse att studera området närmare samt se vilka företag som lyckades respektive misslyckades med de mål som ställdes upp. SyfteAtt genomföra en undersökning för att se vilka företag som höll vad de lovade. Vidare att söka samvarierande faktorer mellan företagens framgång, gällande uppfyllande av uppställda mål i prospektet, och faktorer hos företaget vid noteringstidpunkten. FrågeställningVilka parametrar, hos företag, angivna i noteringsprospekt visar på, att de har skrivit ett seriösare prospekt gällande framtidsutsikter/mål, alternativt bättre lyckats prognostisera framtiden. MetodGenomförande av en statistisk surveyundersökning för att studera vilka företag som levde upp till målen.
Effektivare orderhantering och hantering av materialflöde
Inom Östgöta Städs bransch finns det inte många studier om styrning av lager, interna materialflöden eller intern orderhantering. Östgöta Städ AB är ett av Sveriges största entreprenadföretag inom sektorn privat service. De har sitt huvudkontor i Norrköping och detta arbete begränsar sig till Norrköpingsavdelningen.Syftet med examensarbetet är att kartlägga flöden av information och material samt att granska möjligheten att använda sig av lagerstyrning . Det finns önskemål att finna mätetal för att kunna göra olika uppföljningar på material samt finna möjligheter att kunna prognostisera materialanvändandet för enklare och effektivare hantering i framtiden.Kartläggning av material- och informationsflöde har tagits fram genom intervjuer av berörd personal. Det valdes ut fyra olika kunder i samråd med Östgöta Städ för att göra fallstudie.
Varför går så många nystartade aktiebolag i konkurs?
Konkurs är ingen ny företeelse i Sverige, redan år 1818 tillkom den förstalydelsen av konkurslagen. Vid sidan av konkurslagen finnsförmånsrättslagen som är den lag som reglerar i vilken turordning somfordringsägare får betalt vid en konkurs. Lagen förändrades senast den förstajanuari 2004. Ändringen har sedermera skapat en livlig debatt därNäringspolitiska kommittén på Företagarförbundet menar att minskningenav säkerhetsunderlaget för kreditgivarna som gått från 100 procent till 55procent är något som småföretagaren får plikta för. I motsats till nyaförmånsrättslagen som anses tillväxthämmande har det utvecklats två olikaklustermodeller, trippelhelix och diamant modellen för att främja tillväxt ochbåda används i Sverige.
Budget & budgetering ? Vad kan budgeten tänkas tillföra ett företag idag och vilka syften uppfyller den?
Syfte: Uppsatsens syfte är att söka en förståelse för hur budgetprocessen kan tänkas vara utformad hos några utvalda privata företag idag samt vilka syften som budgeten uppfyller hos dem. Vidare söks en förståelse för vilka för- respektive nackdelar som företagen upplever med budgeten.Metod: I uppsatsen har en kvalitativ undersökningsmetodik använts. Primärdata har samlats in via semistrukturerade intervjuer med fyra utvalda företag, Sandvik MT, Boliden, Electrolux och Volvo. Även sekundärdata i form av böcker och vetenskapliga artiklar har legat till grund för undersökningen.Slutsats: Sandvik MT, Boliden och Electrolux tillämpar en årlig traditionell budget vilken de kompletterar med kvartalsvisa prognoser. Volvo å andra sidan tillämpar enbart ett prognosförfarande där prognoser tas fram månadsvis för fyra månader framåt.
Finanskrisens Island - En analys av bankernas risktagande
Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.
Privata försäljningar kontra börsintroduktioner -En studie av prisskillnader mellan privata bolagsförsäljningar och börsintroduktioner under perioden 1998-2005
Det finns många anledningar till varför bolag avyttras, oavsett anledningen ställs man inför frågan: på vilket sätt skall bolaget avyttras för att få så bra betalt som möjligt? I praktiken finns det förenklat två olika huvudalternativalternativ, antingen säljer man till en privat aktör eller till allmänheten via en börsintroduktion. Varje år sker det i genomsnitt ett tiotal nyintroduktioner på Stockholmsbörsen och utöver dessa noteras kontinuerligt mindre bolag vid andra börser som exempelvis aktietorget. När det gäller privata bolagsförsäljningar så rör det sig om hundratals uppköp varje år. Genom en studie av, huvudsakligen, historiska P/E-tal söker vi svar på problemformuleringen: Finns det något sätt för säljaren att se om han får högst köpeskilling vid en börsintroduktion kontra en privat bolagsförsäljning? Syftet är att resultaten av vår undersökning skall kunna användas vid beslutsfattande inför avyttring av ett bolag.
Lagernivåoptimering av halvfabrikatslager
Detta Examensarbete är utfört på pappersbruket Wargön, Holmen Paper AB. Wargön säljer sitt papper genom sina tre varumärken och varje varumärke har tre gramvikter. De mesta av papperet säljs i rullform men en del säljs i färdigklippta ark. Wargön vill kunna erbjuda sina kunder specifika pappersformat på arken vilket medför att pappersformaten kan variera. Den verkliga ledtiden är längre än vad kunden accepterar och därför behövs en buffert.
Att prognostisera ungdomsarbetslösheten : En jämförelse av prognosförmågan mellan en ADL-modell och en ARIMA-modell
För att möta det ökade behovet i ordinärt boende, som är kunskaps- och informationsintensivt, då alltfler äldre väljer att bo kvar hemma och att färre blir beviljad särskilt boende gör att behovet av att kvalitetssäkra bland annat läkemedelshantering och journalföring ökar. Brister i informationsförsörjning och informationsöverföring av informationsflödet i läkemedelshanteringskedjan gör bl.a. att bristerna skapar merarbete för vård- och omsorgspersonal och allvarligt kan försena en patients vårdprocess.Då hemtjänsten och hemsjukvården har situationer med arbetstoppar och pressade situationer är det intressant att studera vilka faktorer som påverkar genomflödet i läkemedelshanteringskedjan. Även vilka resurser med avseende på tid och utrustning som krävs för att flödet skall fungera i läkemedelshanteringskedjan är intressant såsom när det inte fungerar.Syftet med studien är att kartlägga flaskhalsarna i läkemedelshanteringens informationsprocesser i mikrosystemen hemtjänsten och hemsjukvården med avseende på tids- och platsflaskhalsar och organisationella flaskhalsar och se hur dessa flaskhalsar påverkar flödeseffektivitet och resurseffektivitet samt patientsäkerhet.Till grund för studien som gjorts med en kvalitativ ansats, har nio stycken respondenter, tre distriktssjuksköterskor, fyra vårdare samt två enhetschefer och MAS för Örnsköldsvik intervjuats.För de flaskhalsar som identifierats var det tydligast att alla informationsprocesser där fax ingår är alla en variant av en tids- och platsflaskhals. Exempel på organisationella flaskhalsar är de exempel respondenterna tog upp som underbemanning, tidsbrist av att följa uppställda rutiner samt avsaknad av vissa rutiner som påverkar genomflödet samt informationsprocesser med underprocesser där dubbelarbete förekommer.Slutsatserna av studien är att patientsäkerheten är överordnad flödeseffektiviteten samt resurseffektiviteten.
Dynamisk FEM modellering av pålning inom schakt med spont: Utvärdering av deformations- och portrycksbeteende
I ett mer och mer urbant samhälle så förtätas bebyggelse allt mer. I städerna brottas gamla byggnader med nya byggnadskomplex om det begränsade utrymmet. Stödkonstruktioner och andra grundförbättringsmetoder behöver användas för att möjliggöra byggnationer. Sveriges städer ligger ofta nära vattendrag, vilket många gånger innebär att husen är tvungna att grundläggas på sediment av stor mäktighet. Grundläggningen sker vanligtvis genom slagna betongpålar.