Sökresultat:
443 Uppsatser om Profilämne - Sida 15 av 30
IT-forensisk analys av Windows 8
En fallstudie tillĂ€mpades för att undersöka de inbyggda apparna, Internet Explorer 10, den nya utforskaren File Explorer och reparationsverktyget ?Ă
terstÀll datorn utan att ta bort filer? i Windows 8. Analysen visade att apparna E-post, Kontakter och Meddelanden sparade större delar av anvÀndarens Facebook-profil lokalt pÄ datorns hÄrddisk. NÀr bildfiler öppnades upp med appen Foton sparades miniatyrbilder av originalet pÄ hÄrddisken. NÀr videofiler spelades upp med appen Video sparades filnamnet i filer.
Den fysiska inomhusmiljön - en bidragande faktor för barns sprÄkutveckling? : En intervjustudie med sex förskollÀrare
Föreliggande studie syftar till att undersöka hur förskollÀrare resonerar om utformning och de yngre barnens sprÄkutveckling i förskoleverksamheten samt hur den fysiska inomhusmiljön kan anvÀndas för frÀmjandet av sprÄkutveckling. Tidigare forskning visar att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns sprÄkutveckling. Det Àr viktigt att skapa fysiska miljöer som erbjuder sprÄkstimulering. Vi har intervjuat sex förskollÀrare. Syftet med studien var inte att jÀmföra olika förskolor men resultatet visade pÄ skillnad mellan Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare och förskollÀrare som inte arbetar utefter nÄgon specifik profil. Vi kunde se i resultatet att Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrare anvÀnder den fysiska inomhusmiljön medvetet i hela sitt arbetssÀtt utifrÄn teman.
En kvalitativ studie om varför Facebook anvÀnds, hur man skyddar sin personliga information samt interagerar med andra Facebook-anvÀndare.
Facebook Àr idag ett av de största virtuella sociala nÀtverken som finns. Till en början var det tÀnkt att Facebook skulle anvÀndas av studenter vid Harvard universitet men idag Àr det lÄngt ifrÄn bara studenter som anvÀnder Facebook. (Boyd & Ellison 2008)Detta arbete syftar till att ta reda pÄ varför Facebook anvÀnds och hur det anvÀnds nÀr det kommer till sÀkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-anvÀndare med hopp om att fÄ djupa och Àrliga svar för att lÀttare kunna analysera resultatet.Det som framkom i undersökningen var att Facebook anvÀnds för att underlÀtta kommunikation mellan anvÀndare och att kommunikation via Facebook bidrar till att anvÀndare sparar tid dÄ de annars inte hinner umgÄs med alla sina vÀnner i det verkliga livet. Det framkom Àven att Facebook-anvÀndare Àr medvetna om vad de gör pÄ Facebook; de vet vad för information som finns tillgÀnglig pÄ deras profil och vilka informationen Àr tillgÀnglig för.
Musik och SprÄkutveckling : Musik som ett pedagogiskt redskap i förskola och förskoleklass
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur musik kan vara frÀmjande för barns sprÄkutveckling. Jag har studerat gemensamma aspekter mellan musik och sprÄk och undersökt hur pedagoger arbetar med musik som en sprÄkfrÀmjande metod i förskolan. Jag har besökt fyra förskolor, pÄ varje skola har jag intervjuat en pedagog och observerat en musiksamling. Jag har observerat bÄde yngre och Àldre barn, frÄn ett Är till sex Är gamla. Ingen av skolorna har musik som profil, men pedagogerna förklarade att de sjunger och musicerar regelbundet med barnen.
Ett vÀntrum med identitet : En studie i hur vÀntrummet kan skapa en tydligare lÀnk mellan besökare och myndighet
Ma?let med detta examensarbete har varit att studera Migrationsverkets va?ntrum vid Asylpro?vningsenheten i Flen och hur det anva?nds. Detta fo?r att identifiera rummets brister och fo?rba?ttringsmo?jligheter. Syftet har vidare varit att ta fram ett gestaltningsfo?rslag som skapar en tydligare identitet fo?r rummet och som bidrar till en starkare la?nk mellan beso?kare och myndighet.Genom metoder, sa?som observationer, platsanalys, notationer, intervjuer samt omva?rldsanalys, har en o?kad fo?rsta?else fo?r va?ntrummet skapats och det har konstaterats att det finns en brist vad ga?ller rummets igenka?nning och identitet.Med hja?lp av litteratur och resultatet fra?n metoderna har ett gestaltningsfo?rslag sedan utvecklats.
Marknadskommunikation : hur anvÀnder butiker inom hemelektronikbranschen sig utav lÀge, sortiment, pris och kommunikationskanaler i sin marknadskommunikation?
Under de senaste Ären har branschen hemelektronik ökat pÄtagligt och vi konsumenter har mer pengar att spendera pÄ kvalitativa mÀrkesprodukter. Eftersom fler och fler butiker uppstÄr och Àven trycket frÄn internethandlarna ökar mÄste butiker idag anvÀnda sig av andra knep Àn vad de tidigare gjort för att nÄ ut till kunderna. Det kan vara svÄrt att nÄ ut till det kundsegment butiken tÀnkt sig och för att uppnÄ sina mÄl mÄste butiken vara klar över hur den vill framstÄ och vilken image den vill Ät. Det blir allt mer vanligt att butiker anvÀnder sig utav nya kommunikationsknep för att fÄ kunderna uppmÀrksamma och bli trogna kunder.VÄr uppsats bygger pÄ att vi gjort tre besök i butiker och dessa Àr Bang Olufsen, Televisionen och Onoff. Under dessa besök gjordes en intervju med butikscheferna dÀr vi diskuterade butikernas syn pÄ pris, kommunikation, service och sortiment.
Kristen eller kommunal skola?: en jÀmförande studie av
undervisningen i religion och etik i en konfessionell
kristen friskola och en kommunal skola
Syftet med vÄr uppsats Àr tvÄfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill sÀga lÀrare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och vÀrdemÀssiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jÀmförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vÄr undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, sÄ till vida att denna fÄr fungera som jÀmförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.
Sveriges gastronomiska profil ? en studie om hur svensk mat och dryck representeras nationellt samt internationellt
Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.
Utomhuspedagogik : Hur det pÄverkar barns utveckling och lÀrande, med sprÄket i fokus.
Detta Àr en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur barns utveckling och lÀrande pÄverkas av utomhuspedagogik. Fokus ligger pÄ sprÄkutvecklingen, men Àven andra aspekter som kan ha betydelse för en gynnsam utveckling Àr av intresse. Undersökningsinstrumentet som anvÀnts Àr intervjuer med 11 pedagoger i förskolor och grundskolor som har en tydlig utomhuspedagogisk profil. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om utomhuspedagogik och hur det pÄverkar barnens utveckling och lÀrande kommit fram. De som arbetar med utomhuspedagogik Àr positiva till metoden och hade dÀrför svÄrt att se kritiskt pÄ verksamheten.
"Jag tror det Àr lÀttare om man har en profil att gÄ efter" En jÀmförelse mellan en profilerad och en ickeprofilerad förskolas arbetssÀtt
Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra tvÄ förskolors arbetssÀtt för att uppnÄ de strÀvansmÄl i LÀroplan för förskolan, Lpfö98, som rör estetiska uttrycksformer. Vi ville undersöka om det fanns tydliga skillnader eller om arbetssÀttet pÄ en musikprofilerad och en ickeprofilerad förskola Àr likartat. De frÄgor vi utgick frÄn var Hur arbetar pedagogerna pÄ en profilerad förskola för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Hur arbetar pedagogerna pÄ en förskola utan specifik profilering för att nÄ mÄlen i lÀroplanen? Vad finns det för skillnader och likheter i dessa arbetssÀtt? Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer och aktiva observationer för att samla in empirin. Vi intervjuade sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor i SkÄne.
Blir dubbel verksamhet dubbel upplevelse? : En studie om upplevelser i kombinationsbutiker
The purpose with this work is to describe the language that is built around the chronic fatigue syndrome (CFS) in Sweden. Our questions are: What does the professional field look like; who writes, about what and for which kind of readers? How do they describe the expressions and the upcoming of CFS? For which reasons can CFS be considered as a medical diagnosis/illness? How can CFS be understood from a social perspective? Our theoretical starting point is a social constructive theory and also Karin Johannisson's theory about medicalization and Foucault?s theory about power. We have from a literature-exposition of Swedish articles from 1989 to 2006, done a social constructive discourse analysis with help from Laclau & Mouffe's discourse theory, and Fairclough's model of social practices. In our textual analysis we found three dominating discourses: A medical discourse, a social/cultural discourse and a general/popular discourse.
Lektrappa för Naturlek
I denna rapport redogörs för ett examensarbete av Susanna Lundholm-Jonsson i samarbete med företaget Naturlek. Arbetet har bestÄtt i att ta fram en ny lekprodukt med ett nytt tÀnkande, men ÀndÄ inom ramen för Naturleks filosofi/profil. Naturlek framstÀller lekprodukter i massivt svenskt ektrÀ, produkter som Àr tÀnkta att passa i de flesta lekmiljöer och som inte ska fordra nÄgot underhÄll.Arbetets tyngdpunkt har legat pÄ att ta fram en lekprodukt som har ett mjukt och naturligt formsprÄk och som pÄ nÄgot sÀtt symboliserar det enkla och naturliga.Syftet med sjÀlva ?Lektrappan? Àr att den ska inspirera och locka till lek, och att den ska erbjuda barnen ett alternativ till de lekprodukter som finns idag. Fokus har Àven legat pÄ att den ska vara möjlig att tillverka till en rimlig kostnad.Brukargrupper har intervjuats bestÄende av förskollÀrare, lÀrare, skolbarn och förskolebarn.
Uttalad profil och dolda krav : Folkhögskolors huvudmÀn och deras pÄverkan pÄ musiklinjer
Syftet med denna studie Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur folkhögskolans huvudmanpÄverkar skolans musiklinjer. Centralt i studien Àr huvudmÀnnens ideologiska grundsyn elleravsaknaden av den samme. Alla folkhögskolor stÄr under en huvudman och det Àr en viktigparameter för folkhögskolornas existens. Huruvida huvudmÀnnens ideologiska grundsynkommer till uttryck och pÄverkar folkhögskolor har debatterats hÄrt i folkhögskolans historia.DÀremot Àr forskningen kring Àmnet mycket begrÀnsad vilket har gjort arbetet med studienextra spÀnnande. För att undersöka hur det ser ut i dag har vi besökt fyra svenskafolkhögskolor med olika huvudmÀn.
Försvarsmaktens organisationsförÀndring och dess pÄverkan pÄ förbandsandan
Försvarsmakten har de senaste Ären genomfört stora förÀndringar för att anpassa sig till en omvÀrld i förÀndring. FörÀndringarna omfattar alla nivÄer, och har bland annat inneburit att man bytt befÀlssystem, personalförsörjningssystem, uppdaterat uniformsreglementet, fram-tagit en ny grafisk profil samt akademiserat officersutbildningen.Uppsatsens syfte Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur omorganisationen i Försvarsmakten har pÄverkat förbandsandan vid ett arméförband dÀr förbandsandan anses vara stark.Resultatet av studien visar att omorganisationen har pÄverkat förbandsandan pÄ sÄ sÀtt att man kan se att personalen blivit allt mer marknadsmÀssigt inriktad vilket leder till ökad in-dividualism och försÀmrad lojalitet. Detta kan i förlÀngningen fÄ konsekvenser nÀr det gÀller genomförandet av vÀpnad strid ? dÄ man Àr vÀldigt beroende av den djupa sammanhÄllning-en mellan kamrater som utgör kÀrnan i förbandsandan. Anledningen till denna ökade indivi-dualisering Àr bland annat att soldaterna inte har kÀnt sig delaktiga i de förÀndringar som genomförts och att omorganisationen skett med bristande insikt gÀllande för soldaterna vik-tiga faktorer, som exempelvis behandlandet av artefakter.
Dokumentation som arbetssÀtt -en forskningsstudie inom Reggio Emiliapedagogiken i förskolan
Vi har valt att i vÄrt examensarbete titta nÀrmare pÄ dokumentationens betydelse, inom Reggio Emiliapedagogiken. Vi har dÄ varit ute och intervjuat pedagoger som Àr verksamma pÄ tre olika förskolor som har denna pedagogiska profil. TvÄ av förskolorna ligger i utkanten av en relativt stor stad, medan den tredje ligger i ett mindre samhÀlle. PÄ vÄra valda förskolor Àr det nÀstan uteslutande barn med svensk bakgrund. Detta Àr dÀremot inget som vi kommer att gÄ in pÄ i vÄr studie.