Bakgrunden visade att det finns ett stort mo?rkertal inom anma?lningar av va?ldta?kter i Sverige, att det sker ungefa?r lika ma?nga va?ldta?kter per a?r som antalet hja?rtinfarkter. Sjuksko?terskor mo?ter va?ldtagna kvinnor o?verallt i va?rden och sjuksko?terskor ska vara professionella i sitt bemo?tande av va?ldtagna kvinnor. Den omva?rdnadsteoretiska grunden var ha?mtad fra?n Joyce Travelbee.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av professionellt stöd vid palliativ vård i hemmet. Studien är baserad på tretton vetenskapliga artiklar som är analyserade med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vården är tillgänglig, att ha delat ansvar, att bli respekterad och känna sig delaktig och att få information och förstå. Resultatet visar att det finns ett stort behov av professionellt stöd för att de närstående ska kunna hantera situationen. Att få information på flera olika sätt var viktigt för att kunna hantera situationen på ett bra sätt och minskade rädslan att vårda den anhörige.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur tva? resefo?retag i fo?rtroendekris bemo?ter kritik via Twitter samt vilka strategier inom den image reparerande diskursen de anva?nder sig av. Studien a?mnar a?ven ta fasta pa? om det finns ett mo?nster bakom bemo?tandet. Fo?r att uppfylla uppsatsens syfte har tva? fra?gesta?llningar formulerats:· Hur bemo?ter SJ och SAS kritik pa? Twitter? · Verkar fo?retagen vara medvetna om valda strategiers mo?jliga effekter?Fo?r att genomfo?ra denna underso?kning utfo?rdes fo?rst en fo?runderso?kning da?r antalet dialoger mellan fo?retagen och dess kunder sammansta?lldes samt dialogernas la?ngd och antalet akto?rer ra?knades.

Syftet med denna uppsats var att få förståelse om hur socialsekreterare i sitt arbete på en Försörjningsenhet upplever förutsättningarna att bedriva ett professionellt arbetssätt. Syftet har brutits ned i tre frågeställningar som handlar om hur socialsekreterare beskriver vad ett professionellt arbetssätt är, vilka förut-sättningarna är, samt om dessa har förändrats över tid.Studien utgår från en kvalitativ undersökningsmetod, där fem socialsekreterare från fem olika socialkontor intervjuades. Samtliga socialsekreterare arbetade med försörjningsstöd i olika former. Det empiriska materialet bearbetades, och kopplades till det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och begreppet professionalitet utifrån tre fasetter; yrkesroll, handlingsutrymme, och kunskap.Resultaten i studien visade att ett professionellt arbetssätt bestod i att identifiera olika aktörers behov, och agera utifrån vilket eller vilka de ansåg vara relevanta. Komplexiteten i yrkesrollen gav socialsekreterarna en frihet att välja vems behovs skall prioriteras.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

SammanfattningAv: Frida RönnbrinkFöräldrar som har förlorat ett barn under perinatalperioden ? en kvalitativ studie om föräldrars upplevelser av bemötande, stöd och hjälpStudien syftade till att utifrån sex föräldrars berättelser, nå en ökad förståelse om hur de upplever bemötandet, stödet och hjälpen då de förlorat ett barn under perinatalperioden. Studien hade följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, som har förlorat sina barn under perinatalperioden, det bemötande och det stöd och den hjälp de fått från professionella? Hur upplever de det sociala nätverkets bemötande och stöd? För att besvara frågorna utgick intervjun från tre teman, professionellt bemötande, professionellt stöd och hjälp samt det egna sociala nätverket. Studien gjordes med en fenomenologisk vetenskapsfilosofisk position.

Studiens syfte har varit att undersöka hur prefekter vid Umeå universitet upplever det HR-stöd som de har idag samt vilka behov som prefekterna har av ett HR-stöd. Vidare har syftet varit att förstå hur ett professionellt HR-stöd kan utformas och organiseras utifrån prefekternas perspektiv. För att få svar på frågeställningarna har en kvalitativ intervjustudie med åtta prefekter genomförts, samtliga intervjuer har transkriberats. Studiens resultat visar att det finns stor variation i hur HR-stödet till prefekterna ser ut idag och att vissa institutioner har utvecklat HR-funktionen mer än andra. Det finns tre prefekter som har ett administrativt HR-stöd och fem prefekter som har ett professionellt HR-stöd.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats.

Undersökningen syftar till att studera hur ett professionellt förhållningssätt kommer till uttryck hos personalen på gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Vidare syftas till att undersöka hur personalen anser att de utvecklats i sin yrkesroll under de år de arbetat samt vilka möjligheter till reflektion kring professionellt förhållningssätt som finns på arbetsplatsen. Slutligen undersöks hur vikarier introduceras när det gäller förhållningssätt och bemötande.Studien är kvalitativ och sex intervjuer har genomförts med personal på gruppbostäder. Vinjettmetoden har använts och informanterna har fått läsa tre fallbeskrivningar utifrån vilka de resonerat fritt till en början, vilket har följts av ett antal frågor. Även frågor som inte direkt knyter an till fallbeskrivningarna har förekommit.Resultatet visar att det professionella förhållningssättet rör sig på en skala där poolerna är problematiserande ? icke problematiserande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt.

BakgrundMarknaden för internetmarknadsföring fortsätter att växa och allt fler företag väljer att placera en större del av sin budget på just denna kanal. En av de vanligast förekommande och kostnadseffektiva metoderna i dag är displayannonsering. Antalet webbplatser är i princip omöjligt att uppskatta och ökar konstant. Detta försvårar arbetet för marknadsförare att exponera sig till önskad målgrupp. Denna problematik har givit upphov till annonsnätverk.

Syftet med denna studie är att undersöka några förskollärares upplevelser kring professionalism i förskolan avseende förskollärares uppdrag och svårigheter i arbetet samt vad deras professionella ansvar handlar om. Studien är kvalitativ och datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i förskolan utgick ifrån tre områden. Dessa områden var ansvar, uppdrag och svårigheter. Studiens slutsater är att förskolläraryrket är komplext och även om förskolläraryrket är professionellt är det inte alltid enkelt att agera på ett professionellt sätt i alla situationer..

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..

Bakgrund: Överflyttningar mellan intensivvårdsavdelningar kan leda till negativa konsekvenser för patienten så som minskad patientsäkerhet och försämring under själva transporten med förlängd vårdtid som följd. När resurserna på en intensivvårdsavdelning överstigs kan det bli nödvändigt att överflytta patienter mellan intensivvårdsavdelningarna trots de kända riskerna.Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors förhållningssätt till patientöverflyttningar på grund av resursbrist.Metod: En fokusgruppsintervju på en specialistintensivvårdsenhet i Mellansverige genomfördes. En induktiv kvalitativ innehållsanalys användes vid bearbetning av textmaterialet.Resultat: Intensivvårdssjuksköterskornas förhållningssätt kunde kategoriseras i tre domäner: yrkesroll, känslor samt rationell inställning. Dessa tre domäner utgjorde ett tema: Professionellt och känslomässigt förhållningssätt.Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna har med hjälp av sin yrkeserfarenhet funnit både ett professionellt och känslomässigt förhållningssätt som hjälper dem att hantera etiska dilemman och moralisk stress vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist. Intensivvårdssjuksköterskans professionella och känslomässiga förhållningssätt vid patientöverflyttningar på grund av resursbrist påverkas av deras yrkesroll, känslor och rationella inställning..