This is a qualitative interview study about intellectually disabled parents and their children. I have conducted interviews with six professional staff who have some experience working with intellectually disabled persons. In my investigation I used vignettes and those I interviewed had to read the same story about Anders and Britta in preparation for the interview. The six persons whom I interviewed were: a midwife at a mother care centre, a nurse at a child health centre, a social welfare officer at a rehabilitation centre, a "LSS administrator" at a local authority, and two social welfare secretaries. One of the two welfare secretaries works to assess the social situation of children and the other one works with fostercare.The conclusion that I have drawn is that the relationship between intellectually disabled parents and their children is very important.

I en bank möts oftast kunder av kölappsapparat och får därefter sätta sig i väntan på sin tur att bli betjänad av en bankrådgivare. Ett alternativ till detta är att använda en kundvärd för att ytterligare påverka kundens känslor och tillfredsställelse. Söderlund och Rosengrens (2008) studie visade att en anställds leende kan påverka en kunds nivå av tillfredsställelse efter besöket men också känslorna av glädje och upprymdhet (Mehrabian & Russel, 1978). Studiens syfte är att beskriva hur en kundvärds emotionella (leende kundvärd) respektive Professionella (icke-leende kundvärd) bemötande påverkar kunders nivå av kundtillfredsställelse på en bank. Swedbank i Karlstad har idag en kundvärd och dennes påverkan skall beskrivas med användning av en kvantitativ enkätstudie.Kundernas nivå av tillfredställelse visade sig påverkas positivt av ett emotionellt bemötande.

Aktiviteter är betydelsefulla för ungdomar som vistas på institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsättning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förändra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhället. Syftet med denna studie är att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som är placerade på institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas på institution. Studiens metodansats bygger på kvalitativa intervjuer med Professionella som tjänstgör på ett HVB-hem (Vård och boende) för ungdomar.

Syftet med studien var att få ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjälp respektive hinder för föräldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med åtta föräldrar till ungdomar som fått bipolär- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vårdpersonalens intentioner, upplevelse av vårdpersonalens kompetens, upplevelse av vårdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjälp) för föräldrarna om de känner tillit till vårdpersonalens intentioner och tilltro till den Professionella kompetensen, samt om de upplever att vårdens organisation och de vårdinsatser som erbjuds har en sådan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det Professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Title: Playing techniques of the eight-keyed traverso in Irish and Breton traditional music. The dissertation examines basic aspects of playing techniques of the eight-keyed traverso, as it is used in Irish and Breton traditional music. The background material consists of four interviews with four professional flute players as well as literature that considers the subject from different perspectives. The results reveals a consensus between those of the informants that are mainly playing Irish music while the informant that is mainly playing Breton music has a different approach to several of the technical aspects examined.Examensarbetet behandlar grundläggande spelteknik på åttaklaffig traversflöjt inom bretonsk och irländsk folkmusik. Studiens underlag består av intervjuer med fyra Professionella flöjtister samt av litteratur som belyser ämnet från olika perspektiv.

Idag anser de flesta Professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autism kan hantera sin vardag, samt att undersöka vilka erfarenheter av socialt stöd dessa föräldrar har och hur stödet upplevs. Frågeställningarna är:? Hur påverkar ett autistiskt barn familjens vardag?? Hur hanterar föräldrarna sin vardag?? Vilket socialt stöd har föräldrarna respektive barnet med autism fått?? Hur upplever föräldrarna det sociala stödet?Vi har använt oss av en kvalitativ metod och har intervjuat fem föräldrar till barn med autism. För att förstå vårt insamlade material har vi analyserat det med hjälp av copingteori och stödteori.Genom vår studie har vi kommit fram till att det är stressfyllt att vara förälder till ett barn med autism och föräldrarna därför är i behov av stöd för att kunna hantera sin vardag och hitta lämpliga copingstrategier. Föräldrarna använder både känslofokuserade och problem-fokuserade copingstrategier för att hantera sin vardag.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående Professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det Professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de Professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI.

Att vara förälder är en lätt uppgift till dess man får egna barn, det är då föräldern inser att teori och praktik inte alltid är detsamma. Därför är det viktigt att ha möjlighet att vända sig till Professionella rådgivare så som Familjeförskolan. Syftet med denna rapport är att utvärdera Familjeförskolan för eventuell utveckling och utökning av den permanenta verksamheten inom Familjeförskolans målsättning. Hur motiverar vi föräldrar att stärka sin föräldraroll? Kan vi förbättra självkänslan och självförtroendet? Går det att hjälpa föräldrar i det sociala samspelet? Hur bryter vi social isolering? För att undersöka detta användes observationer och halvstrukturerade intervjuer som instrument.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av ambulanspersonalens bemötande. Valet av ämnet blev synligt under våra fältstudier där det upplevdes både bra och mindre bra bemötande. Metoden som har använts var kvalitativ intervju med patienter på ett sjukhus i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framstod fyra olika kategorier ur det analyserade materialet vilka var: trygghet, tillit, förnedring och utelämnande.

Bakgrund: Ett växande antal svårt cancersjuka människor föredrar att vårdas i hemmet. Närstående är en självklar del av modern palliativ vård, och det är en central uppgift för den palliativa vården att stödja även dem. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd vid vård i hemmet av vuxna cancersjuka i livets slutskede. Metod: Som underlag för denna litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar använts inom tidsperioden 2001-2011. Resultat: Resultatet visade att närstående hade behov av stöd i den vårdande rollen av cancersjuk i hemmet som redovisas i 3 kategorier och 6 subkategorier.