Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

Läxor är en realitet för de allra flesta skolbarn. Ändå nämns ingenting om läxor i vare sig den gällande läroplanen (Lpo94, 1998) eller vår aktuella kurslitteratur på lärarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde läraren hamnar därmed i ett vägledningsmässigt tomrum i att avgöra om läxor ska tillämpas eller ej för att uppnå målen.Syftet med denna studie är att undersöka hur barnens relationer påverkas av läxor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i årskurs 4 och 5, har om sina läxor och hur det påverkar deras relationer till läraren och skolan, föräldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att läxornas påverkan på relationen till läraren och skolan inte är märkbar, att relationspåverkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till föräldrar och hemmet påverkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende på hur lätt eller svårt barnet har med läxan påverkas i allra högsta grad barnets egen inställning till läxan och till ämnet i sig..

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att vilja vara delaktig i vården.

Denna uppsats handlar om arrangerade äktenskap. Syftet är att undersöka dels hur kvinnor som lever i en miljö där arrangerade äktenskap är vanligt förekommande, beskriver, uppfattar och värderar denna form av äktenskap och dels hur dessa påverkas av andra samhällens syn på det arrangerade äktenskapet. En annan infallsvinkel är hur det professionella mötet inom socialt arbete i Sverige med personer som lever i ett sammanhang där arrangerade äktenskap är vanligt ser ut samt hur det upplevs, uppfattas och värderas av de professionella. Intervjuer har gjorts med sju kvinnor i Palestina, som antingen lever i eller har levt i ett arrangerat äktenskap, eller befinner sig i en miljö där denna form av äktenskap är vanligt förekommande. Intervjuer har även utförts med en kurator, en lärare och en behandlingsassistent i Sverige som genom sina professionaliteter på något sätt kommer i kontakt med det arrangerade äktenskapet.

SammanfattningBakgrund:Syfte:Metod:Resultat:Resultatet visade att många upplevde respekt, professionalitet och sekretess från sjuksköterskan och även upplevelsen av goda relationer. Resultatet visade också brister i respekt, professionalitet och sekretess. Att det finns HIV/AIDS-relaterad stigma var också ett resultat vi såg. Slutsats: Trots all forskning och framsteg som gjorts finns det fortfarande rädslor och okunskap bland sjuksköterskor. Det krävs mer utbildning, och att sjuksköterskor blir mer professionella i sitt bemötande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat på relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet står för. Dessa teorier har sällan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fåtal ord. För användning inom översättning eller maskinöversättning kan ett ords betydelse istället definieras utifrån dess relation till andra språk. Översättning av text lämnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översättning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta enspråkiga semantiska relationer utifrån tvåspråkiga översättningsdata är semantisk spegling.

Problemställning: Muskuloskeletala besvär hos professionella pianister (Playing-related musculoskeletal disorders - PRMDs) är ett vanligt förekommande problem och besvären är oftast smärtsamma, långvariga och funktionsnedsättande. Pianister drabbas i hög grad av skador i övre extremiteterna. Tidigare studier efterfrågar en gemensam konsensus med tydliga definitioner över de riskfaktorer som ingår i PRMDs hos pianister. Det rekommenderas valida och reliabla mätinstrument samt prospektiva studier för att säkerställa prevalensen.Syfte: Syftet var att konstruera ett frågeformulär på engelska för användning att kunna identifiera prevalensen av PRMDs och dess frisk- respektive riskfaktorer hos professionella pianister i Sverige, Nederländerna och Grekland. Metod: För att säkerställa att alla relevanta riskområden skulle inkluderas i frågeformuläret genomfördes intervjuer med tre experter inom området och intervjuerna analyserades sedan med innehållsanalys.

Syftet med den här studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vård enligt SoL eller LVU upplever att det gått att lämna vård för att klara ett självständigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit på deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberättelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och där vård upphört och där de inte flyttat hem till de biologiska föräldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar på att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berättelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jämnåriga. .

Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begränsat med forskning kring outsourcing av stödtjänster inom vården. En professionell byråkrati har speciella förutsättningar och när den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa problematiken kring mötet mellan två organisationer, varav den ena är en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillämpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras på sex intervjuer på olika nivåer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka påståendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett påstående de flesta basister inom genren nog har hört någon gång. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna användes i ett lyssningstest med en jury på sex personer, två professionella basister, två professionella musiker och två ickeprofessionella musiker.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Event är en modern marknadsföringsmetod som vuxit fram på senare år; i Sverige användes överhuvudtaget inte begreppet event förrän i slutet av 1980-talet. Eventet är ett relationsinriktat verktyg som kan användas för att skapa eller bibehålla relationer till företagets kunder. Fördelar med den här metoden är bland annat att bruset i kommunikationen minskar och att eventbesökarna kommer att minnas meddelandet bättre än om det sänts i en traditionell kanal eftersom människan lär bäst genom alla sinnen. Eventet är alltså en metod som företaget kan använda i sin relationsmarknadsföring. Litteraturen har börjat behandla ett nytt synsätt på marknadsföring som innefattar mer relations- och serviceinriktade metoder.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor.