Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Sveriges riksdag tog 2008 ett beslut som ändrade reglerna i lagen om allmän försäkring. Dessa ändringar trädde i kraft den 1 juli 2008. De nya reglerna innebär bland annat att sjukskrivna som huvudregel blir utförsäkrade efter ett år. Detta medför att en redan utsatt grupp kan drabbas ännu hårdare. Syftet med den här undersökningen är att se hur långtidssjukskrivna upplever den hjälp och vägledning de får och om de anser att de får den hjälp de behöver för att kunna gå vidare till en fungerande sysselsättning.

The meeting industry is a growing industry around the world, and the technological development in recent decades is one of the contributing factors to the increased travel opportunities and meeting industry's expansion. It can be assumed that the technology could replace some of the personal meetings, but humans have always had a need to meet in physical locations in work related purposes, therefore there is no evidence that personal meetings will disappear. Technological development should be seen as complementary rather than a substitute to the existing professional meetings. Public and private sectors within countries has drawn attention to meeting industry's potential, as favored destinations in terms of economic administration, image creation, expansion and acquisition of further market share in the global market. Meeting industry is complex precisely because there are so many different actors and stakeholders that integrate.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Under 2000-talets första årtionde genomgick Försvarsmakten betydande förändringar och för att stärka organisationen i den processen har Försvarsmaktens värdegrund tagits fram. Framtagningen genomfördes tills stor del av konsultföretaget Bikupan genom omfattande intervju- och enkätmaterial med både Försvarsmaktspersonal och civilbefolkning som undersökningsgrupper.Nu, när Försvarsmaktens värdegrund borde kunna betraktas som implementerad är det aktuellt att undersöka hur värdegrunden tillämpas. I det här fallet riktas luppen mot första linjens chefer, plutoncheferna och därmed de officerare som i första hand praktiserar ledarskap och värderingar gentemot Försvarsmaktens soldater.Källmaterialet utgörs av intervjuer med plutonchefer vid Livbataljon, Livgardet. Materialet har analyserats utifrån teorier om professionalisering och new public management. Officerskårens anspråk på att utgöra en profession förutsätter en väl grundad yrkesetik såväl som högt förtroende för den professionella yrkesutövaren.

Processen vid översättning av fasta fraser har hittills inte skänkts mycket uppmärksamhet inom den processorienterade översättningsvetenskapen. Denna deskriptiva studie försöker bidra med empiriskt material angående vissa aspekter av översättningsprocessen vid översättning av svenska fasta fraser till tyska. I undersökningen med sex tvåspråkiga försökspersoner, varav tre yrkesverksamma översättare och tre personer utan översättningserfarenhet, användes en kombination av en produktbaserad metod och processinriktade metoder som skrivloggning med Translog och retrospektion för att finna ut vilka översättningsstrategier vid översättningen av idiom och andra fasta fraser som väljs, på vilka vägar försökspersonerna kommer fram till sina slutliga val och om det kan skönjas några skillnader mellan yrkesöversättarna och lekmännen. Resultaten visar bl.a. att det var vanligast att översätta med parafrasering samt med en målspråksfras med liknande betydelse och liknande eller olik form, och att försökspersonerna kom fram till sina slutliga val med enbart få provisoriska skriftliga motsvarigheter, men genom en del längre överväganden kring betydelse och stil.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva vilka erfarenheter diakoner i Svenska kyrkan har i mötet med personer som upplever sig vara marginaliserade, utsatta, isolerade eller ensamma. I en kvalitativ intervjustudie med sju diakoner i församlingstjänst besvarades frågeställningar som gäller utgångspunkter och ramar för samtal och stöd, samt vilka stödformer som visat sig vara framgångsrika och vilka lärdomar som kan dras utifrån situationer då stödet tillämpats men inte haft avsedd effekt.Resultatet visar att direkta personliga möten utgör utgångspunkterna vid samtal och stöd mellan den professionelle och besökspersonen. Förtroendet för systemets professionella aktör tar sig uttryck i tillit på individuell nivå i det personliga mötet. Utgångspunkten är också empowerment i syfte att öka besökspersonens makt och handlingsutrymme i sitt liv. Framgångsrika stödformer har visat sig samtalsstöd, socialt stöd samt samverkan med andra samhällsinstanser.

I denna uppsats vänder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien är att skapa förståelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs åsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgångspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien återfinns kring en förförståelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund många gånger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmålande av invandrare som främmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger på en kvalitativ ansats där empirin baseras på intervjuer.Resultatet påvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrämjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utläsa flertalet motsägelser däribland att ansvaret för integrationen åläggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvändigheten av ett ömsesidigt bemötande.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?.

Syfte: Mitt syfte är att undersöka vad för erfarenheter de utländska lärarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter från hemlandet påverkar deras lärararbete i Sverige. Hur ?översätter? de sina kunskaper och konstruerar sin läraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en läraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte är de frågor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjälp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, använder jag Baumans teori om ?flytande? samhälle där identitetsskapande är en ständigt pågående process.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa.Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys.Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom.