I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Invandringen till Sverige har ökat det senaste året, vilket medfört att antalet individer som har svårigheter att förstå och tala det svenska språket ökat inom vården. Forskning visar att patienter till följd av språkbarriärer är mindre nöjda med vården. Eftersom kommunikationen utgör en viktig del av vårdpersonals arbete, behövs kunskap om vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer och hur de hanterar dem. Syftet med studien är att beskriva vårdpersonals upplevelser av språkbarriärer. Studien är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Syftet med denna studie är att beskriva hur socialarbetare på två sjukhus i Indien arbetar med kris och sorg. Vi vill utifrån deras egna tankar och erfarenheter undersöka hur det psykosociala stödet ser ut för människor på dessa sjukhus. Vi fokuserar även på hur socialarbetarna själva resonerar kring kris och sorg, teoretiskt och praktiskt.Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med socialarbetare på sjukhus i Pune, Indien. Alla våra informanter har flera års erfarenhet av arbete med kris och sorg. Vi har analyserat vår empiri utifrån kris- och sorgeteorier, stödteori, psykopedagogiska metoder, den professionella relationen och religionens betydelse för sorgeprocessen med utgångspunkt från tidigare forskning.Studien visar att socialarbetarnas reflektioner om kris och sorg varierar.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats.

Syfte och frågeställningar: Denna uppsats överordnade syfte är att undersöka hur Friluftspedagogerna arbetar med unga i riskzon. Studien vill även undersöka hur Friluftspedagogernas arbete enligt elevernas professionella nätverk har förändrat elevernas studiesociala situation. Vi vill besvara följande frågeställningar: Vilken förändring av elevernas studiesociala situation har enligt professionella i elevernas nätverk elevernas deltagande i Friluftspedagogernas verksamhet gett?; Hur går Friluftspedagogerna tillväga och genom vilka metoder, tekniker och tillvägagångssätt arbetar de i sitt arbete med unga i riskzon?Metod: Studien har baserats på en kvalitativ metod. Empirin har samalts in genom sju halv-strukturerade intervjuer och cirka 30 timmars observation.Resultat: Resultatet av vår studie visar att Friluftspedagogernas EDUQ-metod har positiva resultat.

Syftet med denna studie är att se hur socionomstudenters professionella sociala nätverk påverkas av organiserade mentorskap under utbildningen. Den teoretiska ramen utgörs av the Strength of Weak Ties, en teori om de svaga nätverkens betydelse för en individs professionella utveckling och framgång, samt nätverksteoretiska grunder och en litteraturgenomgång kring fenomenet mentorskap. Studien är genomförd som en fallstudie och fallet ifråga är mentorsprogrammet inom ramen för socionomutbildningen med inriktning verksamhetsutveckling på Malmö högskola. Datainsamlingen har skett genom en enkätundersökning bland de mentorer och adepter som genomfört och avslutat mentorsprogrammet samt intervjuer med nyckelpersoner inom organiseringen av det. Resultatet och analysen visar att det finns många indikationer på att studenternas sociala nätverk utökats med hjälp av mentorskapet.

Idrottsjuridiken är ett underutvecklat rättsområde i Sverige och inom ämnesområdet finns mängder av frågor som behöver analyseras ytterligare. En sådan fråga är omfattningen av fotbollsspelarens arbetsrättsliga rättigheter och skyldigheter gentemot sin klubb. Fotbollsspelare utgör en speciell grupp på arbetsmarknaden som i många avseenden skiljer sig från normen av ?vanliga? anställda. Någon svensk rättspraxis för huruvida fotbollsspelare ska ses som arbetstagare finns ej.

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi. Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi.

Vi följer den pågående mediala skoldebatt som förs i Sverige och ställer oss frågande till vad som sker inom svenska grundskolan idag. Skolan verkar ses allt mer som en verksamhet som fastnat i en negativ spiral där fokus på kunskap kommit i skymundan. Den rådande skolsituationen får oss att undra vad kunskapsspridning mellan lärare har för betydelse i arbetet mot att återinta fokus på kunskap och kvalitet i svenska grundskolan. Uppsatsen genomsyras av tre grundläggande resonemang; Nonakas (1994) unika tolkning av kunskapsspridning, organisatoriskt lärande samt Knowledge Management som alla behandlar spridning av kunskap samt hur tyst kunskap kan transformeras till artikulerad. Professionella verksamheters komplexitet beaktas och sätts i relation till kunskapsspridningsprocessen.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Syftet med studien är att undersöka hur rektorerna talar om och beskriver kontakten med social-tjänsten, samt lyfta fram viktiga faktorer som rektorerna anser som hindrande respektive underlät-tande för samverkan. Ambitionen är även att undersöka rektorernas upplevelse av professionella gränser mellan skola och socialtjänst. Utifrån detta har tre frågeställningar formulerats.Vad talar rektorerna om när de beskriver kontakten med socialtjänsten? Vilka faktorer anser rektorerna vara främjande, respektive hindrande för samverkan? Hur upplever rektorerna att professionella gränser och ansvarsområden upprätthålls mellan skola och socialtjänst?Studien har en kvalitativ ansats där empirin består av sex intervjuer med rektorer från olika skolor runt om i Göteborg, alla med erfarenheter kring samverkansarbete med socialtjänsten. De teore-tiska perspektiv som använts för att analysera det insamlade och bearbetade materialet är olika teorier om samverkan, samt teorier och begrepp ur professionsforskningen.

Bakgrund: Kunskap har på senare år kommit att betraktas som en primär källa till konkurrensfördelar, något som har lett till en ambition bland företag att styra kunskap på ett sätt så att den skapar ekonomiskt och konkurrensmässigt värde för företaget. Detta kräver att företagen skapar förutsättningar för kunskapsdelning, en process som omvandlar individers kunskap till en form som kan förstås, absorberas och användas av andra individer i företaget. Kunskapsdelning anses vara speciellt viktigt i professionella tjänsteföretag såsom revisions- och konsultverksamhet vars verksamhet bygger på just den kunskap som individerna besitter.Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera eventuella skillnader mellan revisions- och konsultföretag med avseende på kunskapsdelningssystem, samt utreda vilka anledningar som kan finnas till dessa eventuella skillnader. Vidare syftar studien till att utifrån teoretiska modeller inom kunskapsdelningsområdet presentera förslag på eventuella förbättringar och kompletteringar för kunskapsdelningsystemGenomförande: Uppsatsens innehåll baseras på empiriska data insamlade genom personliga intervjuer genomförda på revisions- och konsultföretag. Det empiriska materialet analyseras sedan med våra teoretiska utgångspunkter som grund, vilka utgörs av teorier på området kunskapsdelning och dess sammanhang.Resultat: I vår analys konstateras vissa skillnader mellan kunskapsdelningssystem i revisions- och konsultverksamhet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att diskursanalytiskt undersöka hur socialsekreteraretalar om de känslor de hade vid utredningar av sexuella övergrepp mot barn och hur de talarom hur de hanterade känslorna. Vi vill undersöka hur de i intervjuerna positionera sig självaoch sina klienter samt maktaspekter knutna till dessa positioner. Vi vill också undersöka vilkakonstruktioner de gör utifrån olika diskurser och hur de använder språket för att ?göra kön?.Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer av fem socialsekreterare som allanågon gång utrett sexuella övergrepp mot barn. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys iarbetet med empirin.

Den svenska regeringen med handelsministern i spetsen lanserade a?r 2010 en vision om att fo?rdubbla Sveriges export fram till a?r 2015. Visionen omfattade bland annat att o?ka exporten fra?n sma? svenska fo?retag. Exporten fra?n svenska fo?retag har trots regeringens satsning med bland annat olika exportfra?mjande projekt inte o?kat.

Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.