I dagens svenska samhälle finns det många människor med utländsk bakgrund och skolan har blivit en plats där möte mellan olika kulturer dagligen sker, vilket i sin tur öppnar möjligheter för en integration. Tidigare forskning menar att svenska skolan är en av de viktigaste institutionerna där olika etniska och religiösa identiteter kan mötas. Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet menar att internationaliseringen ställer högre krav på människor att leva i en kulturell mångfald. Dock har forskare valt att koncentrera sig på att se hur lärare jobbar med invandrarelever i de teoretiska ämnena, vilket gjort att det finns i lucka i forskningen när det gäller ämnet Idrott och hälsa och integration.Syftet med vår uppsats är att undersöka idrottslärares syn på hur ämnet Idrott och hälsa fungerar som en integrationsarena, det vill säga hur lärarna ser på problem och möjligheter i undervisningen när det gäller att integrera invandrarelever i skolans värld och i det svenska samhället.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning, genom att intervjua fem lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa. Dessa lärare har även erfarenhet av undervisning av både invandrarelever och svenska elever. Vår undersökning visar att idrottslärarna ser invandrareleverna som en tillgång i undervisningen, eftersom alla kan ta lärdom av varandras olikheter.

Boendesegregation är ett tillstånd på bostadsmarknaden som innebär att grupper av hushåll med olika egenskaper bor geografiskt åtskilda från varandra, vanligen i olika bostadsområden med olika fysisk och social status. Syftet med uppsatsen är att undersöka om boendesegregation finns i Luleå samt ta reda på vad boendesegregation kan få för konsekvenser i en medelstor stad som Luleå. Studien har avgränsats till att omfatta de 17 bostadsområden som kopplas till tätorten i Luleå kommun. Den empiriska analysen har delats upp i två dimensioner: indikatorer på boendesegregation har eftersökts, demografiskt, socioekonomiskt och etniskt. Vidare handlar den andra dimensionen om de diskurser som framkommit vid intervjuerna, det vill säga de begrepp och termer varigenom de olika bostadsområdena och dess befolkningar har beskrivits.

Internet har blivit na?stintill oumba?rligt i dagens va?rld. Fra?n online-spel till e-handel och fra?n kommunikationskanaler till ett informativt na?t, a?r Internet fo?rmodligen en av de mest framtra?ngande och vitt spridda uppfinningarna av va?r tid. Medan sa?kerheten kring anva?ndandet av Internet har diskuterats vilt sa? har anva?ndbarheten av Internet i olika omra?den inte utforskats till samma grad.

Idag fo?rso?ker ma?nga regioner att konstruera kluster da? det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lo?sa regionala tillva?xtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ da? det tas fo?r givet att interaktion mellan akto?rer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett sja?lva?ndama?l. Pa? liknande sa?tt som kluster ses som ett verktyg fo?r regional tillva?xt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling.Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fa?ro?sund 2014-2016, vilket utgo?r studieobjektet i denna fallstudie.

I nutidssamhället har människors död förpassats till den professionella sfären. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgångspunkt från erfarenheter, som personer vilka yrkesmässigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes då förståelse för hur man påverkades av arbetet söktes. Frågeställningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka känslor, förhållningssätt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan på tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter människors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Slutsatsen på vår problemformulering är att Boverket använder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som säkerställer information. Rapporterna är uppföljning av: Finansiär, kostnadsbärare och kostnadsställe. Genom att rapporterna är standardiserade innebär det att som avsändare/mottagare använder/ talar samma språk. Det innebär att när informationen från rapporterna ska kommuniceras vidare (uppåt och neråt) inom organisationen, sker det på ett mer effektivt sätt. Det i sin tur underlättar för snabbare och mer välgrundade beslut.

Nätverksarbete har växts sig allt starkare under de senaste trettio åren i Sverige. Arbetet syftar till att se individen i sin helhet. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare och klienter vid barn- och ungdomsenheten i en specifik kommun upplever deltagande i nätverksmöten. Syftet är även att undersöka vilka positiva och negativa aspekter gällande nätverksmöten som socialsekreterare samt klienter lyfter fram. Metoden som använts för att besvara syftet är kvalitativ.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Telefonrådgivning är en vanlig vårdform. I en alltmer medicinskt och tekniskt utvecklad ögonsjukvård efterfrågas ögonsjuksköterskornas omvårdnadskompetens av både patienter, anhöriga och kollegor inom andra delar av sjukvården. Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att använda sin specifika omvårdnadskunskap vid telefonrådgivning inom ögonsjukvård. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll.

Med den trådlösa teknologins framväxt har även antalet studier gällande dess möjliga inverkan på människors hälsa ökat markant i antal. Under en längre tid har det funnits professionella mätinstrument på marknaden som mäter styrkan hos de elektromagnetiska fält som trådlösa applikationer ger ifrån sig. Ofta är de mycket noggranna, men samtidigt avancerade, dyra och inriktar sig i första hand till personer som använder sig av mätinstrumentet i sitt yrke.Författarna fick i uppdrag av Bo Wisenfeldt på HIPS AB att utveckla ett handhållet mätinstrument för snabb mobil detektering av elektromagnetiska fälts styrka i frekvensbanden för GSM800/900/1800/1900, 3G, WLAN. Det skulle ha privatpersoner som största målgrupp och måste därför hålla ett lågt pris, användarvänligt och fortfarande leverera relativt korrekta mätresultat.Examensarbetet resulterade i en fullt fungerande prototyp som visar aktuell strålningstäthet i intervallet 0.000001 ? 300 mW/m 2 .

Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.