Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.

Problem: Det finns mycket forskning gjord kring outsourcing, dock finns det begränsat med forskning kring outsourcing av stödtjänster inom vården. En professionell byråkrati har speciella förutsättningar och när den ska samarbeta med en annan verksamhet med en annan struktur skapas en viss problematik. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa problematiken kring mötet mellan två organisationer, varav den ena är en professionell verksamhet och den andra ett multinationellt divisionaliserat företag, vilka samarbetar genom outsourcing. Metod: Vi har tillämpat en induktiv samt kvalitativ metod för insamlandet av vår empiri. Fallstudien över Helsingborgs lasarett baseras på sex intervjuer på olika nivåer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka påståendet att ?basisten ska driva? i ett rock-/bluessammanhang, ett påstående de flesta basister inom genren nog har hört någon gång. I undersökningen spelade jag in en blues-shuffle i fem olika versioner med inspelningsprogrammet Cubase. I de olika versionerna varierades timing och betoningar i basen: i övrigt var de identiska. Inspelningarna användes i ett lyssningstest med en jury på sex personer, två professionella basister, två professionella musiker och två ickeprofessionella musiker.

Detta arbete består av en undersökning om några professionella musikers (violinister) syn på förberedelser inför en provspelning. Detta inkluderar tankar och strategier de använt för att förbereda sig på bästa sätt för att möta de utmaningar musiker ställs inför vid en provspelning, samt vilka råd de anser viktiga att förmedla till andra om innehållet i dessa förberedelser. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra musiker ur Göteborgs Symfoniker.Följande viktiga resultat framkom i undersökningen. Ingen av informanterna hade fått någon utbildning i hur de kunde förbereda sig för en provspelning men samtliga hade värdefulla erfarenheter och råd om hur goda förberedelser bör göras. Musikernas råd och strategier kan hänföras till en eller flera av följande fyra kategorier; färdigheten på instrumentet, färdigheten att framträda, träning inför den specifika situationen samt mental inställning.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella ungdomar genom att studera två kriminalvårdsenheters program riktade mot denna grupp. Utifrån ett diskursanalytiskt förhållningssätt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingår i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer samt befintligt material på det undersökta området. Vi utförde två intervjuer på frivårdsenheten och två intervjuer på ungdomsanstalten i Luleå med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen är Brotts-Brytet och ART.

Studiens syfte är att undersöka hur mediebilden av Bergsjön, en stadsdel i Göteborg, ser ut och hur den påverkar ungdomar och ungdomsarbetet i stadsdelen. Studien innefattar två typer av insamlat material, en artikelempiri och en intervjuempiri. Artikelempirin består av 173 artiklar om Bergsjön som publicerats på Göteborgs-Postens hemsida under år 2011. Intervjuempirin består av sex intervjuer med professionella personer som arbetar med ungdomar i Bergsjön.Studiens resultat har analyserats utifrån begreppen diskurs, binära oppositioner, stigma, ?den andre?, den sociala respektive den personliga identiteten samt motivation.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt utgick från handledningens möjligheter att utveckla sjuksköterskors professionella identitet och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskestudenter utgör de framtida försörjarna för god omvårdnad och är potentiella gynnare av handledningens avsikt och mål. Syftet med denna studie var att beskriva deras erfarenheter av handledning och reflektion. I översikten, vars avsikt är att sammanfatta den kunskap som finns inom ett specifikt område, ingick 22 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiernas fynd sammanställdes till fyra slutgiltiga grupper som representerar denna studies resultat.

This qualitative interview study examines the shared and discrepant experiences that nine professionals, three from each field of psychiatry, social service, and housing have from working with people with hoarding disorder, and their view on help. The main difficulty when working with hoarding disorder is described as lack of insight and understanding of the severity and consequences of the disorder among people with the disability. Professionals highlight the importance of proper diagnosis and cooperation among disciplinary teams working with hoarding disorder. Approaches differ regarding the issue of how to best help a person with hoarding disorder, especially as the emphasis of autonomy becomes more prevalent. The landlords who were interviewed expressed the hoarders? need of help from the society, whereas the social service interviewees accentuated voluntariness and motivation as a favorable long-term management.

Syftet med denna C?uppsats är att undersöka om det finns något samband mellan den rådande finanskrisen och barns hälsa och hur detta i så fall påverkar barns livssituation. Vi vill undersöka hur professionella som arbetar med barn uppfattar situationen utifrån de upplevelser och samtal de haft med barn i skolan.Våra frågeställningar är:? Vilka samband kan det finnas mellan barns hälsa och finanskrisen?? På vilket sätt har finanskrisen, direkt eller indirekt, påverkat barnens livssituation?? Hur tror de professionella att barnen påverkas av finanskrisen?För att uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat personal från två olika skolor ifrån två olika stadsdelar i Göteborg för att kunna jämföra vår empiri.

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

      Detta är en kvalitativ studie som syftar till att genom ett maktperspektiv undersöka de professionellas upplevelser av de konsekvenser som NPF i kombination med missbruk medför för den enskilda individen i en, genom kommun och landsting, vårdande eller stödjande situation. Studiens vetenskapliga ansats kan beskrivas som en tolkande fenomenologisk ansats där studiens empiriska material har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer och senare analyserats med en GT-inspirerad (Grundad Teori) metod och maktteori. Fem intervjuer genomfördes, intervjupersonerna som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval var professionella verksamma i verksamheter, som arbetar mot individer som lever med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk, inom både kommun och landsting. Intervjuerna transkriberades för att därefter ges koder som grupperades i kategorier som tillsammans representerade empirins centrala budskap.      Studien visar att makt genomsyrar interaktionen mellan professionella och individer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk samt i interaktionen mellan olika professioner inom kommun och landsting. Studien påvisar att makten gentemot individer med NPF och missbruk i många fall möjliggörs genom social kategorisering och att strukturell makt befäster en tydligt definierbar utsatthet..

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter.

Revisorsnämnden har till uppgift att examinera, granska och tillgodose samhället med kompetenta revisorer. Det ställs höga krav på dem som vill bli revisorer inte minst vad gäller det professionella omdömet. Det finns två olika prov för att examinera revisorer. Provet för revisorsexamen vilket leder till titeln godkänd revisor och provet för högre revisorsexamen som leder till titeln auktoriserad revisor. När Revisorsnämnden skapar proven vill man testa det professionella omdömet.

Syftet med studien var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnors situation kan se ut minst ett år efter ett uppbrott från en relation med våld, både utifrån kvinnors och professionellas perspektiv. Studiens fokus var hur kvinnors återhämtningsprocess kan se ut och vilka faktorer som kan vara betydelsefulla för en god återhämtning. De frågeställningar studien ämnade besvara var: Vilka faktorer kan ha betydelse för kvinnans återhämtningsprocess? samt Hur kan kvinnor uppleva sin situation och sina känslor minst ett år efter uppbrottet? Genom semistrukturerade intervjuer med tre tidigare våldsutsatta kvinnor samt två professionella som arbetar aktivt med denna målgrupp framkom studiens resultat. Analysen av empirin genomfördes utifrån en tematisk analys och en djupare förståelse för resultatet skapades sedan med hjälp av nätverksperspektivet, empowerment, copingteori samt begreppet nyorientering.